Pungböle bro 50 år

silta_art

Pungböle bro fyller 50 år den 8.9.2022.

Pungböle stålbalkbro, som öppnades den 8 september 1972 är 300 meter lång. Den förenar Kimitoön med Sagu. Bygdeväg 181 går över bron. Bron är 16 meter hög och farleden har ett djup om 4,6 meter. Den nya vägförbindelsen ersatte två färjor, Eknäsfärjan som trafikerade lite mer västerut samt Lappdalsfärjan som gick sex kilometer öster om bron. 

Färjpersonalen miste sina arbeten och åtminstone Degerdals bybutik började tyna och stängdes inom kort. Också busstrafiken påverkades Det bästa med den fasta förbindelsen var naturligtvis snabbheten och säkerheten; man kom snabbt till fastlandet t.ex. vid sjukdomsfall. Också utryckningsfordonen kunde vid behov snabbt komma till undsättning.

Lappdalsfärjan fungerade till 1972. Den gamla färjestugan och den till färjan hörande tomten är numera sommarvisten. I Gesterby-Tjudas byalagshus pratade Ulla Andersson, Kari Strömberg, Stina Sjöholm och Ari Nieminen om minnen av Lappdalsfärjan. Stinas far Gösta Nylund hade jobbat som färjkarl i tre år. Nieminens far och farfar hade båda arbetat på färjan. På sin tid hade Ari bott i färjestugan. I husets ena ände bodde Aris familj och den andra var färjekarlarnas vilorum. Fyra färjekarlar arbetade i tre skift. Morgonskiftet var 7-14, dagskiftet 14-21 och nattskiftet 21-07.

(artikeln fortsätter under annonsen)

8.9_kompass_254x140_HighRes

– Jag vill minnas att någon har fött barn på färjan, berättar Nieminen.

Historien berättar inte om man antecknade Kimito eller Karuna som födelseplats.

Enligt Wikipedia trafikerade Eknäsfärjan från byn till fastlandet under åren 1928-72. Färjpersonalens vilostuga är numera svårt förfallen liksom också hela färjestranden. Det är svårt att förstå att där har förekommit trafik.

Kalevi Kallonen från Degerdal berättar att färjan var ganska liten; den tog en buss eller fyra små bilar. Han själv åkte till skolan i Sagu så färjan var mycket välbekant. Den hade kättingar fram- och baktill och motorn var en Fordson Major. Färjan var av trä och den hade pontoner. På den tiden var färjkarlarna ganska mäktiga herrar.

– Man fick vara ödmjuk då man kom på cykel för att vänta på överfarten.

Om man fick se smeden Helge Karén köra moped i byn från Degerdal till Eknäs visste man säkert att färjan skulle repareras. Kallonen minns att han några gånger måste stanna på Karunasidan över natten eftersom färjan var sönder. Då han for till skolan på morgonen brukade han följa med byggandet av Pungbölebron och på eftermiddagen titta efter hur bygget hade framskridit.

  • eknas lossiranta ilmakuva_art
  • LAPPDALS farjan_art
  • LAPPDALS FÄRJAN (Sagalund) 1936
  • LAPPDALS FÄRJAN 1930 (2)
  • LAPPDALS FÄRJAN färjstugan
  • LAPPDALS FÄRJAN Museiverket
  • LAPPDALS FÄRJAN Foto P.J. Lundsten

Bild från luften av Eknäsfärjan. (Tiina Holmbergs hemalbum)

Tiina Holmberg från Eknäs minns ett tillfälle då en lastbil föll i sjön från färjan. Bilen hade uppenbarligen p.g.a. fel på bromsarna glidit av färjan som ju hade kättingar både fram och bak. Man fick upp bilen ur havet.

Färjekarlarnas hytt i Eknäs var som en liten informationsbyrå; där fanns också byns telefon som kunde användas mot betalning. Pengarna sattes i en glasburk. Nyheter spreds med mopedfart runt Eknäs med näromgivningar då någon av färjekarlarna åkte hem.

Det blev ibland kö vid färjfästet. Färjan väntade alltid på bussarna som naturligtvis också hade förtur. Om Lappdalsfärjan var i olag kom bilarna till Eknäs för att komma över med den färjan.

kari, ari, stina, ulla_Silta_art

Kari Strömberg, Ari Niemi, Stina Sjöblom och Ulla Andersson från Gesterby-Tjuda byalag vid det gamla färjfästet i Lappdal.

LAPPDALS farjan_art

Karl Järvinen arbetade som färjekarl på Lappdalsfärjan.

Kimmo Aartomaa berättar att det ibland vid midsommartid tog lika lång tid att vänta på anslutningsfärjan som att köra hela vägen från Esbo till Karuna. Han tillbringade sin barndoms somrar i Eknäs fr.o.m. 1964.

– Vi barn fick ändå lov att med mamma stiga ombord på färjan och så kunde vi promenera till vår stuga i närheten av färjfästet.

Färjekarlarna reparerade på stranden också pontonerna. De var tre stora och en mindre.

Efter att Eknäsfärjan slutade köra låg vajrarna kvar i vattnet i många år. Holmberg kommer ihåg att hon metade där och att kroken stundom fastnade i vajrarna. Men vad hände med färjan? Ligger den också på havets botten?

Pungböle bro grundreparerades år 2003 och -04 och då reparerades dess rörelseanläggning och man ytbehandlade stålbalkarna. Reparationerna kostade 1,3 miljoner euro. Arbetet utfördes av Vägtrafikverket. (nuvarande Destia)

 

Text & foto: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman

silta_Kalevi Kallonen_art

Eknäs färjfäste blev i tiden mycket välbekant för Kalevi Kallonen.

abl_prenumerera_6x185web

 

Beställ enkelt per e-post info@annonsbladet.fi
Share this in: