Bron över Rekuån samt Båtkulla med Båtkullaberget I bakgrunden.
Namnet Båtkulla har ingenting med båtar att göra, utan kommer som så många andra byars från ett mansnamn. Förleden är mansnamnet Bote, det dialektala uttalet ”Båotkulla” har gett upphov till stavningen Båtkulla. Slutleden är kulla, som syftar på kullar.
Och kullar finns det i Båtkulla. Tre stycken, närmare bestämt. Byn möter en tidigt längs Elmdalsvägen, den börjar genast efter bron över Rekuån, som utgör gränsen mot Reku. De bebyggda kullarna Båtkulla och Lövkulla reser sig över det annars platta åkerlandskapet, och den tredje kullen, Båtkullaberget, är ett högre, skogsbeklätt berg lite längre från ån. Högst upp på Båtkullaberget finns en bronsåldersgrav.
Erik Skräddare omtalas år 1645 som en Båtkullaskräddare med eget hemman. Han måste ha bott på Båtkulla gård, för det var en enstaka gård fram till 1934, då Lövkulla bröt sig loss därifrån.
Båtkullas ikoniska silhuett lånar sig gärna till ett vapen. Jag föreslår ”I rött fält ett uppstigande treberg av guld, vari en sänkt medelst vågskuror bildad röd bjälke”.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
KÄLLOR
Litteratur:
Gardberg, John (1981 [1944]). Näringsfång. I: Kimitobygdens historia del I. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 163–212.
Huldén, Lars (u.å.). Båtkulla. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/548/batkulla-kimitoon/ Hämtad 26.8.2022.
Lounaistieto (u.å.). Karttapalvelu. https://karttapalvelu.lounaistieto.fi/ Hämtad 26.8.2022.
