Kimitoöns kommuns ekonomi är inte i balans. Ekonomin har försvagats kraftigt under de senaste åren p.g.a. minskade verksamhetsbidrag som en följd av ökade verksamhetskostnader och försämrad skattetillväxt. Redan inför budget 2019 vidtogs sparåtgärder genom sparprogrammet Balans 2020 på ca. en miljon euro, vilket inte visade sig räcka. Samtidigt kommer coronaepidemin att ha en betydande inverkan på kommunens ekonomi i år och åren framöver, vilket ytterligare kommer att öka underskottet i budgeten.
NYA SPARÅTGÄRDER diskuteras och det gäller att hitta lösningar som också håller på lång sikt. Den 25 maj godkände kommunstyrelsen de strama budgetramarna som nämnderna ska arbeta utifrån, kommunfullmäktige ska godkänna budgeten den 16 november. Samtidigt bekantade sig kommunstyrelsen med den av kommunens personal framställda utredningen med förslag på sparåtgärder inom servicestrukturen gällande biblioteken, undervisningen och måltidsservicen. De som utarbetat förslagen är kommundirektör Anneli Pahta, bildningschef Mats Johansson och kost- och städchef Birgitta Parikka.
FLERA OLIKA förslag över hur man kunde spara in på bibliotekens verksamhet presenterades. Alternativen löd enligt följande:
1. Biblioteken i Kimito och i Dalsbruk fortsätter som normalt, medan Västanfjärds och Hitis bibliotek automatiseras och sköts i samband med någon annan verksamhet.
2. Öppethållningstiderna i Kimitos och Dalsbruks bibliotek förkortas för att spara personalkostnader, medan biblioteken i Västanfjärd och Hitis flyttas till nya förmånligare verksamhetslokaler.
3. Ett bibliotek på Kimitoön skulle fortsätta med fullskalig service, medan de övriga skulle fungera enligt principen för meröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek är till största delen obemannat, men med möjlighet till personal på plats vid någon viss tidpunkt i veckan eller genom telefon och fjärrkontakt till det ena biblioteket med fullskalig service.
FÖR UNDERVISNINGENS del såg alternativen ut enligt följande:
1. Den finskspråkiga lågstadieskolan Taalintehtaan koulus åk 1-6 i Dalsbruk föreslås göras om till en skola för åk 1-4, medan de äldre klasserna åk 5-6 skulle flyttas till Kemiönsaaren keskuskoulu i Kimito. Andra alternativ över vad lågstadieeleverna kunde placeras, föreslogs också.
2. All finskspråkig grundskoleundervisning på Kimitoön slås ihop och placeras i Kemiönsaaren keskuskoulus utrymmen.
3. Skolan i Hitis Rosala dras in.
4. All svenskspråkig högstadieundervisning på Kimitoön flyttas till Dalsbruks skola.
5. För Västanfjärds skolas del föreslås två alternativ. 1. Att slå ihop förskolan med Västanfjärd skola, samt grunda ett take-away bibliotek i samma utrymme. Eller 2. Flytta Västanfjärd skolas elever till Dalsbruks skola.
INOM KOSTFUNKTIONENS servicestruktur, föreslås olika modeller för inbesparingar:
1. De nuvarande 8 tillredningsköken i kommunens regi i skolor, serviceboenden och daghem, minskas ner till tre eller t.o.m. två stycken plus ett i Hitis-Rosla. Alternativet skulle innebära längre transportkostnader för maten, samt endel kostnader för ändringsarbeten i köken som ska producera större mängder mat.
2. De övriga alternativen berör minskning av arbetstimmarna i köken, genom naturlig avgång eller samarbetsförhandlingar.
SPARFÖRSLAGEN FÖR biblioteken, skolorna och måltidsservicen upprör många kommuninvånare och skapar debatt. Alla vet att något behöver göras, men man är inte villig att ge avkall på servicen, åtminstone inte så länge det upplevs finnas andra alternativ. På sociala medier diskuterar kommuninvånare: Hur är det med kommunens tomma fastigheter som kostar pengar? Kunde inte de användas för kommunens verksamhet istället för att hyra in sig i andras fastigheter? Eller säljas för att spara driftskostnader? Kan inte kommunalskatten höjas en aning för att balansera upp ekonomin? Att spara på bekostnad barnen, äldre, maten och biblioteken gör väl inte kommunen attraktivare som bostadsord? Borde man inte satsa mera på att göra Kimitoön attraktivare för inflyttning och företagande, och på så vis öka på skatteintäkterna?
ATT BIBEHÅLLA den rådande servicestrukturen, samtidigt som befolkningens ålder blir allt högre, det föds färre barn och allt flera befinner sig utanför arbetslivet, ter sig ändå orealistiskt. Åtgärder behöver vidtas och än så länge är alla bollarna i luften. Vilka bollar kommunstyrelsen och fullmäkte väljer att ta i och vilka de låter falla till marken, återstår att se.
BILDNINGSCHEF Mats Johansson poängterar att det knappast kommer att bli frågan om att beslutsfattarna går fullt ut och genomför
Sparförslagen som sådana.
- Alternativen kommer högst troligen att leva och omformas ännu under processen gång. Det finns både för och nackdelar med alla alternativen. I grunden är det frågan om politiska beslut som behöver fattas över i vilken riktning man vill utveckla Kimitoön och vad man vill och inte vill satsa på. Vill man t.ex. se en levande kommun också i framtiden, så lönar det sig inte att dra in på servicen för barn och unga. Det är lättare sagt än gjort, men nu behöver kommunen spara så mycket som möjligt, men samtidigt göra så liten skada som möjligt, säger han.
KOST- OCH STÄDCHEF Birgitta Parikka hoppas att beslutsfattarna inte i nuläget går in för att skära ner i kost- och städfunktionerna.
- Jag tycker att det viktigaste nu skulle vara att se över servicenätet för bildningen och omsorgen, eftersom det är där det största behovet av omorganisering finns. Att skära ner i kostservicen innebär i praktiken en annorlunda kvalité på maten till de unga och de äldre. Mera halvfabrikat och färre alternativ på salladsbordet kan bli aktuellt. Skär man ner i städningen, så kan det i sin tur innebära att t.ex. vissa klassrum inte rengörs lika ofta, förklarar Parikka.
KOMMUNDIREKTÖR Anneli Pahta hoppas att utredningsarbetet under styrgruppens ledning har lett till ett tillfredsställande underlag för beslutsfattarna att ta beslut utifrån och dra upp riktlinjer för tjänstemännens fortsatta arbete.
- Jag tolkar situationen som sådan att vi alla, både kommuninvånarna, beslutsfattarna och tjänstemännen har en enhetlig bild över kommunens ekonomiska läge. Redan det är mycket, säger Pahta som är säker på att vi tillsammans kan hitta passande lösningar och vägen framåt, så att ekonomin ligger på en hållbar nivå i framtiden.
Samtidigt gör coronasituationen och social- och hälsovårdsreformen (SOTE) att framtiden för kommunerna är oviss.
- Vi är tvungna att ta beslut på lokal nivå, samtidigt som vi är medvetna om att mycket ännu är öppet när det kommer till den offentliga ekonomin och kommunernas uppgifter i framtiden, samt hur de ska finansieras, avslutar Pahta.
Text: Rebecca Börman, Käännös: Ingrid Sandman
