Showdown som i 40 år har älskats av Kimitoöborna ämnar lägga av.
Showdowns trumslagare och solist Johan Lindberg ler när han berättar att en kollega från Österbotten engång sade att ett band gör klokt i att sluta när folk fortfarande frågar varför och inte när. Bandet grundades år 1982 och hade då sammansättningen Lasse Forss (basist och sångare), Peter Lindberg (låtskrivare och piano), Juha Hakala (gitarr), Jari Kiiveri (gitarr) och Maria Holmberg (sångsolist) och Johan Lindberg. Somliga har spelat redan i 40 år. Henrik Lindholm (gitarr, synt och stämsång) kom senare med. Juha, Jari och Maria lämnade bandet ungefär 1987, Peter 2003 och därefter fortsatta bandet som trio.
Nu är Lasse och Henrik pensionärer. Lasse jobbade som målare och Henrik arbetade i stålverket i Dalsbruk. Johan jobbar fortfarande och säger sig ha världens bästa jobb.
Lindberg säger att han alltid har haft lätt att komma överens med arbetsgivaren då det har gällt spelningar. För Henrik var det svårare. Han minns att han alltid måste skaffa fram en vikarie och man jobbade ju i treskift.
- En gång frågade arbetsledaren vilket som var viktigare, arbetet eller musiken. Jag svarade att det var fifty-fifty och han fräste att jag skulle meddela när någondera blev 51 %.
Som tur var fick Lasse lättare ledigt från sitt jobb som målare. Också Peter fick vid behov ledigt från Abloys låsfabrik. Men det var säkert tungt för pojkarna ändå. Vid sidan av förvärvsarbetet for de på spelningar då detta begärdes.
(artikeln fortsätter under annonsen)
DET BÄSTA minnet var förstås då bandet vann Syksyn Sävel år 1987. Året innan hade det blivit tvåa med en sång på finska. Vann gjorde det med en svenskspråkig, glad trall som smälte finnarnas hjärtan. Peter har skrivit nästan alla Showdowns låtar, Henrik också några liksom också Lasse och Johan.
Lasse minns hur glada killarna blev när de startade hemåt med sin turnébuss och fansen stod och vinkade på gatan i Helsingfors. Men det bästa var ändå att komma hem. I Strömma möttes de av polisen. Killarna satte sig hastigt på sina platser bak i bussen. Föraren märkte att det handlade om något annat än en razzia. På plats var också brandkåren och tiotals andra bilar.
Johan torkar sig försiktigt i ögonvrån då han minns den ståtliga mottagningskommittén och berättar att de avbildades i Hufvudstadsbladet på en skämtteckning där alla i bandet hade stiliga mustascher. Killarna blev också omnämnda i en sommarrevy.
Det var en enda uppståndelse i två veckor efter segern. De måste ta ledigt från jobben, de blev intervjuade och fotade, hade spelningar, underhandlingar och massor av alltmöjligt, berättar Johan.
Många tidningsartiklar.
SEGERN var en väldig grej för bandet. Skivan såldes i nästan 20 000 exemplar. Det regnade anbud om spelningar och det blev ett balanserande med familjeliv, arbetsplats och spelningar så man måste faktiskt gå på lina. De ville och vågade ändå inte lämna sina jobb för det är inte lätt att försörja sig som musiker. Johan säger att hemmet och familjen var så kära att de inte ville vara borta på spelningar 50 veckoslut om året.
Med åren har de spelat in fyra LP-skivor och en CD samt några singlar. Det hade funnits en marknadsnisch för ett svenskspråkigt band som spelar glada låtar i dur men killarna ville inte åka på långa turnéer. Managern Rauno Lepistö hade nog önskat det.
Ifråga om musiken är bandet perfektionister. Allt ska vara precis och inte nästan. Killarna övar flitigt och förbereder spelningarna noga. Men coronan drog mattan under fötterna och entusiasmen började falna. Det var förargligt då spelningar drogs in och det tog bort glädjen vid övningarna.
Johan fortsätter sin solokarriär och Henrik spelar i Kake&Co samt med Gospelkören.
En härlig välkomstkommitté vid Strömma kanal.
AVSKEDSSPELNINGEN blir i Wrethalla den 5.11. På eftermiddagen blir det först ett par timmars jammande varefter allmänheten kan umgås med bandmedlemmarna och minnas gångna tider, tacka för dem och framföra sina musikönskemål. Bandet fortsätter spela senare på kvällen. Man har redan sålt biljetter till tillställningen. Den absolut sista spelningen torde bli på nyårsaftonen i Kasnäs.
ROLIGA minnen är efter segern i Syksyn Sävel då Johan och Peter var i Åbo för att köpa nya kostymer till bandet. Mitt i allt kom två flickor och bad om autografer. Peter klämde fram med att det ju är trevligt att de är kända också i Åbo.
- Vi är från Västanfjärd svarade flickorna glatt.
Text: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman, Foto: privata
Vilken lyckodag! Seger i Syksyn Sävel!
Showdown år 1986 Fr.v. i övre raden: Pepe, Juha ja Henrik. I nedre raden: Lasse, Maria ja Jussi.
