Antti Virta från Labböle gjorde i oktober en intressant observation på Träsköfjärden i Sundvik.
– Fredagen den 13 lade jag vid fyratiden på eftermiddagen nät jag med min kompis i Träsköfjärden. Plötsligt såg vi på ungefär 100-150 meters avstånd en svart bollformad gestalt som var ca 40-50 centimeter stor. Det är förstås svårt att bedöma storleken eftersom vi såg bara en liten del av djuret. Vi såg huvudet och näsborrarna.
– Vi var förvånade och tänkte att det kanske var en säl och körde sakta närmare. Då snurrade den behändigt runt och dök. Vi konstaterade båda att det inte kunde vara en säl och tog för givet att det var en tumlare. Vi blev nyfikna och började undra om någon annan på Träskö kan ha observerat djuret. Jag har fiskat i 40 år och detta var första gången som jag såg ett sådant djur.

Info om tumlaren:

TUMLAREN (Phocoena phocoena) är en av de minsta tandvalarna. Den blir 1,4 -1,8 meter lång och väger som vuxen ca 50 kg. Den är den enda valart som regelbundet visar sig i finska vatten. Den trivs nära stränder och på grunda vattenområden.
Det bästa kännetecknet är den låga trekantiga ryggfenan. Huvudet är litet och ganska runt och det har inte markerad panna och vass nos. Man skiljer den från sälar utom genom ryggfenan också på basen av dess snurrande vid vattenytan. Detta sätt har gett den dess finska namn.
Tumlaren är en långsam simmare jämförd med andra valar. Dess genomsnittliga fart är bara ca sju km i timmen. När den fiskar eller kommunicerar använder den ekolod. Tumlaren är fridlyst.

Lappbölestä kotoisin oleva Antti Virta teki mielenkiintoisen havainnon Träsköfjärdenillä Sundvikissa Kemiönsaarella lokakuussa.
– Perjantaina 13.10. olin kaverini kanssa Träsköfjärdenillä laskemassa verkkoja iltapäivällä neljän aikoihin. Yhtäkkiä huomasimme noin 100-150 metrin päässä mustan, pallomaisen hahmon, joka oli kooltaan noin 40-50 cm:ä. Kokoa on tosin vaikea arvioida, koska eläimestä näkyi vain pieni osa. Pään ja sierainaukon erotimme.
– Ihmettelimme, että mahtaako se olla hylje ja ajoimme hiljaa lähemmäs. Silloin se pyörähti nätisti ja sukelsi. Totesimme yhdessä, että hylje se ei voinut olla ja päättelimme sen olevan pyöriäinen. Uteliaisuutemme heräsi ja jäimme pohtimaan, onko kukaan muu saarella mahtanut tehdä havaintoja kyseisestä eläimestä. Olen kalastanut 40 vuotta ja tämä oli ensimmäinen kerta, kun sellaisen kohtasin.

Tietoa pyöriäisestä:

Pyöriäinen (Phocoena phocoena) on yksi pienimmistä hammasvalaista. Se kasvaa 1,4–1,8 metrin pituiseksi ja painaa täysikasvuisena noin 50 kiloa. Se on ainoa Suomen vesillä säännöllisesti esiintyvä valaslaji. Pyöriäinen viihtyy rannikoiden tuntumassa ja matalilla merialueilla.
Paras tuntomerkki on matala, kolmiomainen selkäevä. Pää on pieni ja pyöreähkö, ilman otsakulmaa ja terävää nokkaa. Hylkeistä pyöriäisen erottaa paitsi selkäevä, myös niiden pyörähtävä liike veden pinnalla. Suomenkielisen nimensä se onkin saanut rullaavasta uimatavastaan.
Pyöriäinen on muihin valaslajeihin verrattuna hidas uimari. Sen keskivauhti on vain noin seitsemän kilometriä tunnissa. Pyöriäinen käyttää kaikuluotausta saalistaessaan ja kommunikoidessaan. Pyöriäiset ovat rauhoitettuja.