Havet, som glittrar bakom författaren, är viktigt och en inspiration för Juha Ruusuvuori.
- Det ska finnas också en djupare tematik i mina romaner. Jag nöjer mig inte bara med en händelserik intrig. Ett tema i Piraatin perintö är det epigenetiska arvet, säger Dalsbruksförfattaren Juha Ruusuvuori.
Han är aktuell med en ny roman, som kommer ut nu i augusti, i pappers-, e- och ljudboksform. Det epigenetiska arvet handlar om hur våra egenskaper nedärvs genom generationerna. Ruusuvuori minns sin farfar som var yrkesmilitär och stupade vid Svir. Själv är Ruusuvuori inte krigisk men duktig på att skjuta prick! Ruusuvuori menar att tanken på att varje ny individ är som ett oskrivet blad har visat sig vara föråldrad; i själva verket kan kanske t.o.m. förvärvade egenskaper gå i arv till nya generationer.
Också våra begrepp om tiden intresserar honom. Är den verkligen lineär? Är det en illusion att vi lever i endast en verklighet?
TROTS de underliggande filosofiska spekulationerna är Piraatin perintö en spännande och underhållande läsupplevelse. Ruusuvuori är ingen dununge då det gäller att skapa handlingar som ger läsaren behållning. Livet på medeltiden har han beskrivit redan i Kaniikki Lupus, som kom ut för årtionden sedan. I den nya boken löper två tidsperioder, medeltid och nutid parallellt. Handlingen i nutid, där den fjortonårige Niklas ur sitt perspektiv berättar, är förlagd till Kimitoön och speciellt till Purunpää. Lokala läsare ler igenkännande.
- Jag lät Niklas berätta för att han fortfarande är klarögd och oförstörd av samhället. Dessutom är han en outsider som besitter egenskaper och har intressen som skiljer honom från andra ungdomar, berättar Ruusuvuori om killen, som struntar i att busköra moped i tätorten men är intensivt fängslad av arkeologi.
Den medeltida berättarrösten tillhör en kvinna, Kristin, som tar sig en roll totalt avvikande från vad man under medeltiden förväntade sig av kvinnor. Fast hon är dotter till en andens man följer hon sina nedärvda instinkter och går sin egen väg, vilket innebär att hon blir sjörövare. Hennes livsmiljö blir Östersjön med dess handelsplatser och fraktfartyg. Romantik har ändå inte saknats i hennes liv men förhållandet till Arend Styke, som håller till på Raseborgs slott, är ett problem.
(artikeln fortsätter under annonsen)
LÄSAREN får massor av information om livet vid kusterna och i skärgården förr och nu. Havet var det som förenade på den tiden då vägar till lands saknades eller var farliga med rövare som hotade i skogarna. Till handelsmännens tjänst fanns det åtskilliga gästgiverier – på Kimitoön exempelvis på Krögarudden intill Jungfrusundsfarleden. Varor från när och fjärran fraktades på Östersjön och lockade till strand- och sjöröveri. En mångfald språk och kulturer mötte varandra. Men Piraatin perintö är ingen trist historiebok fast den är späckad med fakta.
- Att man avfyrade Finlands första eldvapen i Purunpää i slutet av 1300-talet är inte säkert, men det kan ha varit så! avslöjar Ruusuvuori om sina förstudier till romanen.
Också i dagsläget lever skärgården på de resande: turisterna och sommarfolket. I Piraatin perintö håller Niklas ensamförsörjarpappa på att förverkliga en retreatanläggning där rika stadsbor förväntas återhämta sig i stillhet och lyx. Ruusuvuori genomskådar trender och berättar med glimten i ögat.
Ruusuvuori är enormt påläst och har dessutom bekantat sig med Kimitobygdens otaliga fornfyndsplatser på ort och ställe. Sjöfartens historia har han länge ägnat sig åt och idén till boken föddes redan för några år sedan då han under sommaren övervakade en sjöfartsutställning i Dalsbruk och hade gott om tid att fördjupa sig i ämnet.
RUUSUVUORI är hemma i Uleåborg men har bott nästan 30 år i Dalsbruk. Där gick han från första stund in för att lära sig svenska, som ju är den nya hemortens första språk. Han har lyckats perfekt och skrivit bl.a. teatermanus på svenska för ortens amatörer.
För honom har havet alltid inneburit möjligheten att – åtminstone i tanken – kunna resa vart som helst i världen.
- Under mina år i Tammerfors saknade jag den känslan fast Näsi- och Pyhäjärvi ju omger staden.
Ruusuvuori är produktiv och har två gånger stått som kandidat till Finlandiapriset. Han har tilldelats Svenska kulturfondens pris och blev 2005 känd för sin Muukalainen Muumilaaksossa, där han ställer upp för den svenskspråkiga minoriteten i vårt land.
Text & bild: Ingrid Sandman
