- Vi försöker svara på efterfrågan. Det är många av våra gäster som efterlyser flera invarteringsmöjlighteter. Nya sådana är vikingatälten, där man kan övernatta, berättar Paul Wilson mellan varven som guide för grupper i Vikingacentret i Rosala.
Också restaurangverksamheten har utökats från café till måltider, både enkla luncher och tidsenlig meny i Hövdingahallen.
Centret är ett av Kimitobygdens stora turistmål med upp till 15 000 besökare per år. Centret, som faktiskt med åren har utvecklats till en hel vikingaby, bygger till hundra procent på historiska fakta.
Att vikingarnas ”Austrvegr” (Österleden) passerade Hitis-Rosala är ingen nyhet. Men tanken på ett vikingacenter fick Paula Wilson tack vare vinkingatida fynd vid utgrävningar, som utfördes av ett internordiskt amatörarkeologläger vid Kyrksundet (förr Örsund) mellan Hitis och Rosala i början av 90-talet. För 1 000 år sedan var vattenståndet fyra meter högre än nu och även stora fartyg kunde passera genom sundet. Grävningarna bekräftade, att vikingar i österled också stannade upp för att idka handel med lokalbefolkningen. Man hittade t.o.m. spår av en bronsgjutares ”verkstad”.
Man har också några år senare hittat en bit av en runsten på havsbottnen intill Ängesö. Stenens äkthet bekräftades av runskriftsexperten Marit Åhlén från Sverige då hon fick tillfälle att granska den i arkeologen Tapani Tuovinens arbetsrum i Åbo universitet. Runstensbiten förvaras numera hos Museiverket, men en kopia finns i Vikingacentret.
LÅNGHUSET uppe på berget var den första replikabyggnaden (replika=noggrann kopia av en gammal byggnad, båt el.dyl.) och det följdes snart av Helgakapellet (vinkingatiden innebar brytningstiden mellan heden asatro och kristendom). Att äta tidstrogen måltid i den imponerande Hövdingahallen med öppen eldstad, plats för många matgäster vid långborden och sovalkover längs väggarna hör till de upplevelser ingen glömmer.
En heltäckande bild av hur människorna levde för tusen år sedan får vuxna och barn genom utställningarna i den moderna receptions-, café-, museishop- och föreläsningsbyggnaden. Notera Paula Wilsons målningar i auditoriet och miniatyrerna i glasskåpen!
Genom åren har vikingacent-
ret utökats med många enskilda attraktioner: bl.a. smedja, vikingaskeppet Alvilda, en jungfrudans, en offersten, en arkeologisk provgrop m.m., m.m. Den skrämmande katapulten var före krutets införande i Europa en otäckt effektiv krigsmaskin med vilken man kunde slunga stora stenar eller brinnande material över befästnigsverken till orter man ville erövra. Så sägs det också att besökarna inte ska pröva på att använda den!
Men dagens krigslystna små ”bärsärkar” av bägge könen får nog ändå utlopp för sin
energi. Man kan rusta sig med ett ofarligt, mjukt svärd och gå lös på varandra med det i hederlig tvekamp. Att klä ut sig i vikinga-
kläder är roligt. Eller pröva på att gå på styltor, ta sig en titt på kaninerna eller hönsen.
SOMMARENS Vikingadagar med besök från när och fjärran (vikingatiden är fortfarande väldigt populär och lockar folk att skaffa sig dräkter, smycken, brynjor och vapen i tidsenlig stil) firas om lördag och söndag (28-29 juli) för fjortonde gången.
Programmet är digert: t.ex. pilbågsskytte, yxkastning, brödgräddning över öppen eld, stridsuppvisningar, guidningar och marknad med föremål tillverkade med forntidsteknik, sådan, som man kan lära sig vid Raseko i Mynämäki.
Text & foto: Ingrid Sandman
