Dalsbruks första sjusovare

[:sv]

  • 1_abl_5867
  • 2_abl_5881
  • abl_5889
  • 3_abl_5895
  • abl_5909

Det var Hans ”Hasse” Ginlund som blev historiens första sjusovare i Dalsbruk. Ginlund är en äkta bruksare, född på Dalsbruks BB som han är. I Dalsbruk är Ginlund en bekant syn, då han kan ses trampa nästan dagligen på sin cykel mellan sitt hem, den gamla prästgården, och sitt arbete som museiamanuens vid Dalsbruks Bruksmuseum. Han är även aktiv i Bruksteatern.

Sjusovartåget startade från masugnen kvart före sju på morgonen. Sjusovaren var väl dold under lakan och iklädd en ansiktsmask för att inte röja hans identitet. Han skjutsades på en verktygskärra från fabriken till kornettmusik och skrammel från sjusovarföljets instrument. Många i följet var iklädda nattdräkt och mössa. Vid hamnen väntade ytterligare en skara människor som ville se Dalsbruks första sjusovare få sig ett dopp i vattnet. Dalsbruks byalags ordförande, Leif Lindgren, tog till orda och klockan sju, till ljudet av den gamla fabriksvisslan, åkte sedan sjusovaren Ginlund ner i vattnet med huvudet före. Först då han tog av sig ansiktsmasken, kunde publiken på över hundra personer, se vem han var. Sjöräddarna fanns på plats och kunde rädda den glada sjusovaren upp i båten igen.

Ginlund berättar att han fått en förfrågan om att bli årets sjusovare för en dryg vecka sedan. Han svarade genast ja, och säger att han känner sig hedrad av att ha fått bli Dalsbruks första sjusovare. Han tycker att det var en rolig upplevelse och skulle gärna göra om det.

– Fast nästa år är det nog någon annans tur, skrattar Ginlund.

 

Text & bilder: Maria Manelius

[:fi]
  • 1_abl_5867
  • 2_abl_5881
  • abl_5889
  • 3_abl_5895
  • abl_5909

Taalintehtaan ensimmäiseksi unikeoksi valittiin Hans ”Hasse” Ginlund. Ginlund on paljasjalkainen ruukkilainen. Hän on jopa syntynyt Taalintehtaan synnytyslaitoksella. Ginlund on tuttu näky Taalintehtaalla. Hän polkee melkein päivittäin kotinsa (entinen pappila) ja Taalintehtaan Ruukinmuseon välillä. Ginlund toimii museon amanuenssina. Hän on myös aktiivinen Bruksteaternin parissa.

UNIKEON kulkue lähti masuunista ennen seitsemää. Unikeko oli piilotettuna lakanoihin ja hänellä oli naamio kasvoillaan ettei paljastuisi, kuka hän on. Työkalukärryillä hänet kuljetettiin tehtaalta kornettimusiikin ja melusoittimien tahtiin. Kulkueessa oli paljon yöpukuun ja yömyssyihin sonnustautuneita. Satamassa odotti suuri joukko ihmisiä. He halusivat nähdä miten Taalintehtaan ensimmäinen unikeko joutuisi veteen. Kylätoimikunnan puheenjohtaja Leif Lindgren puhui ja kello seitsemältä unikeko kipattiin pää edellä veteen vanhan tehtaanpillin soidessa. Hän poisti naamionsa. Yli sataan nouseva yleisö näki, kuka hän on. Meripelastajat olivat paikalla nostamassa iloista unikekoa veneeseen.

Ginlund kertoo, että häneltä runsas viikko sitten tiedusteltiin, haluaako hän vuoden unikeoksi. Hän myöntyi heti ja kertoo olevansa kunnioitettu valinnasta. Kokemus oli hauska.

– Osallistuisin mielelläni uudestaan, mutta ensi vuonna on tietysti jonkun toisen vuoro! hän nauraa.

 

Teksti & kuva: Maria Manelius/IS

[:]

Share this in: