Stenladugården på västergård stod där redan på Amos Andersons tid.
På centrala Kimitoön låg en by som till skillnad från grannbyarna inte var så mycket till bosättning. Det var i huvudsak ett kärr som man passerade igenom. I träsket spökade träskfrun, ett övernaturligt väsen som framifrån var en vacker kvinna, men bakifrån ohyggligt ful. För framkomstens skull är det möjligt att man byggde en kavelbro över kärret. Så kan byn ha fått sitt namn, Brokärr.
I den här avlägsna världsfrånvända miljön, på Brokärrs Västergård, växte affärsmannen och mecenaten Amos Anderson upp. Hans far hette Anders Johan Andersson, men kallades rätt och slätt Brokärrn. Från hembyn fick Amos sin känsla för mystik. I hans egna beskrivningar blir Brokärr mörkt, föråldrat och ödsligt, och kontrasteras gärna mot skolan i Vreta, som var en ljus, intellektuell och kulturell miljö. Och beskrivningen var knappast helt omotiverad: i hans ungdom fanns till exempel fortfarande en skvaltkvarn i bäcken från Brokärrs träsk. Kvarntypen var utdöd på stora delar av Kimitoön.
Brokärrs träsk.
Det var ändå här Anderson lade grunden till sitt affärssinne, genom att som barn fånga kräftor och öppna grindar för förbipasserande. Och så har vi den kända beskrivningen av hur han i åttaårsåldern plockade lingon och ensam rodde till Åbo för att sälja dem på torget. Berättelsen är antagligen överdriven.
Mot sina föräldrars vilja sålde Amos bror Aron gården till Anton Mauritz Blomqvist år 1901. Amos föräldrar bodde kvar i lillstugan på Västergård tills de dog. En av Anton Mauritz söner var Joel Blomqvist, som 1931 öppnade Kimito läskdrycksfabrik i föräldrahemmet men snart flyttade till grannbyn Mattkärr.
Efter Amos Andersons uppväxt blev Brokärr något mer upplyst: det kom till slut att ligga en skola i byn, en småskola, åren 1917 till 1967. En folkskola verkade också i Brokärr ett par år, tills den fick ett eget skolhus på Fröjdböles sida av rån. Sten har länge brutits i Brokärr, bland annat av fältspatsfabriken i Fröjdböle. Mineralämnet tantalit upptäcktes i Brokärr år 1746.
Lingon i Brokärr.
Amosvägen i Brokärr.
Mitt förslag till vapen för Brokärr är ”I rött fält bestrött med bysantiner en uppstigande lingonkvist av guld med bär av silver”. Lingonkvisten symboliserar Amos Andersons uppväxt och bysantinerna symboliserar pengar. Guld och silver hänvisar också till Andersons vimpel, som är gul och vit.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
KÄLLOR
Litteratur:
Antskog, Carola & Ruusuvuori, Juha (1999). På lärdomens stig / Opin tiellä 1649–1999. Kimito: bildningsnämnden.
Huldén, Lars (u.å.). Brokärr. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/547/brokarr-kimitoon/ Hämtad 6.1.2022.
Lindroos, Ernst (1987). Bergshantering. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 73–96.
Näse, Li (1987). Läskedryckstillverkning. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 190–191.
Steinby, Torsten (1979). Amos Anderson. Helsingfors: Söderströms.
Intervjuer:
Ingmar Blomqvist
