Brantvägen i sluttningen.
Invid Vestlax, en bit upp längs stranden mot Träsköfjärden, ligger ett brant bergsparti. Byn heter träffande nog Branten. På resan längs Brantvägen i riktning mot Pederså är det slående hur sluttande terrängen faktiskt är, både där den till vänster tornar upp sig till berg och där den till höger sjunker ner i havet. Också öarna Svedjeholmen och Gåsgrundet hör till byn.
I dag bebos Branten mest av sommarboende. Den naturliga riktningen i byn, sluttningen ner mot havet, ger upphov till ett antal trevliga strandtomter dolda i skogsgrönska.
Historiskt har väl Branten mest varit som en brant version av Vestlax (som vi får stifta bekantskap med om bara drygt två år). Fisket i den strömmingsrika Träsköfjärden har varit en viktig näring, och det fanns i Branten ett fiskrökeri under en tid. Fiskrökerierna kom till Kimitoön med estniska fiskhandlare i början av 1900-talet. Det första grundades i Branten av esten Roderström år 1905. Han byggde tre rökugnar där strömmingarna röktes på spett, och den färdigförädlade fisken skickades sedan till Sankt Petersburg. De estniska rökerierna lades ner på grund av första världskriget.
Strandtomt i Branten.
Medan Vestlax har sin marmor och kalk, hade Branten en svavelkisgruva. Den fanns vid vägen och ingången till den 21 meter långa tunneln täcktes av en träpyramid. Dricksvattnet på området är i sin tur besvärligt eftersom det är fullt av järn.
På en brant i Branten finns en stenåldersboplats från Kiukaiskulturen med krukskärvor och benbitar av bland annat säl. Mer unikt för den här platsen är torskben, som inte är vanliga i fynd från den här perioden. Det har också byggts fartyg i Branten.
Klassläraren och bräd-spelsutvecklaren John Byman bor i Branten, men han tror att byn hör till Vestlax.
Branten från Träsköfjärden.
Brantens vapen är ”Sköld medelst vågskura styckad i guld, vari tre balkvis ställda gröna strömmingar, och grönt”. Den lutande kompositionen representerar branten, och strömmingarna representerar rökeriet och Träsköfjärden.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
KÄLLOR
Litteratur:
Lindroos, Ernst (1987). Bergshantering. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 73–96.
Lindroos, Ernst (1987). Fiske. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 245–272.
Lindroos, Ernst m.fl. (1999). Våra byar. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden.
Intervjuer:
John Byman
