Brännboda skola.
Brännboda ligger i Västanfjärd, öster om Lammala och söder om Sundvikvägen. Namnets efterled syftar på fäbodar eller fiskebodar, och förleden antagligen på en brand. Kanske en bod har brunnit där en gång?
I Brännboda har det funnits både skola och butik. Butiken var en filial till Vestlax handelslag och fanns kvar till slutet av 1980-talet. Skolan grundades 1905 som en av Västanfjärds tre folkskolor, och omfattade det södra skoldistriktet. Den stängdes 2009. I Brännboda skolbyggnad verkar i dag en bed and breakfast och restaurang med namnet Kansakoulu.
Brytning av kalk var viktig även i denna Västanfjärdsby. Brännboda gård hade ett eget dagbrott för syftet. Kalk bröts i Brännboda ända från början av 1800-talet, och kalkbränning i liten skala har också gamla anor här. Senare skedde bränningen i den mer praktiska cylinderugnen, som eldades nerifrån och fylldes på uppifrån.
Bredvik.
Ugnen låg i Bredvik, som ligger kring Bredviken på Kimitoöns östkust och ibland behandlas som en egen by, men är delad mellan östra delen av Brännboda och Södersundvik. Där verkade Bredviks småskola tills den år 1950 flyttade till centrala Brännboda. Föreningen Hembygdens vänner i Västanfjärd grundades i Bredvik och upprätthåller fortfarande lokalen Hagalund, byggd 1936 och belägen på Billböles mark. Halvön Synderstön med nyare bostads- och fritidshus tillhör Brännboda, liksom Bergön söder om Västerillo.
Brännbodas vapen får vara ”I rött fält en eldsprutande berguv med upplyftade vingar hållande med foten en pekpinne, allt av guld”. Elden syftar både på byns namn och på bränningen av kalk, medan berguven syftar på skolan. Det fanns en uppstoppad berguv i Brännboda skola. När skolan stängde flyttades ugglan till Västanfjärds skola i Nivelax, och den används i dag som den skolans logo.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
KÄLLOR
Litteratur:
Cygnel, Sam (2016). Gårdar. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 51.
Heino, Runa (2016). Kalkhantering i Västanfjärd. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 59–66.
Heino, Runa (2016). Vestlax handelslag och Brännboda butik. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 74.
Henriksson, Mikael (2016). Hembygdens vänner. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 154–156.
Lindroos, Ernst (1987). Bergshantering. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalunds hembygdsmuseums kommunalförbund. S. 73–96.
Lounaistieto (u.å.). Karttapalvelu. https://karttapalvelu.lounaistieto.fi/ Hämtad 3.8.2022.
Nurmio, Mona (2016). Västanfjärds skolor. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 205–208.
Reinikainen, Kerstin (2016). Jag var barn i Västanfjärd på 50-talet. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 14.
Svenska litteratursällskapet i Finland (u.å.). Brännboda. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/629/brannboda-kimitoon/ Hämtad 3.8.2022.
Söderlund, Aaro (2013). Västanfjärds sockenplan 2013. Kimitoön: Västanfjärds byaråd.
Västanfjärds byaråd (2022). Berguven flög in i skolans logo. I: Västanfjärd bulletin 12.
Intervjuer:
Max Andersson
Jan-Erik Enestam
Runa Heino
Marjatta Karikoski
Barbro Lindholm
