Bogsböle: En rad märkliga gubbar 8/139

Bogsböle_art

Bogsböle.

Trender kommer och trender går. Kring sekelskiftet 1900 var den senaste flugan att flytta till Amerika. Så gjorde också brödraskaran Jansson från Bogsböle: Axel, August, Gustav och Anton. Alla fyra fick för sig att pröva lyckan i det nya, fria landet i väster. Gustav och Anton återvände senare med pengar på fickan och den sistnämnda blev känd som ”Dollar-Anton”. August kom också på besök, men Axel hörde ingen av igen.

Bogsböle sträcker sig kring Västeruddsvägen, inte särskilt långt från Kimito centrum. Norr om vägen finns skog, söder om vägen åkrar. Bogsböle träsk ligger i de norra utkanterna av byn.

Stormossen vid Bogsböle träsk_art

Stormossen. 

En annan brödraskara från Bogsböle var bröderna Lindström, som båda verkade som skräddare. Emil kallades Skräddarfottn och Gustav Skinnfottn. Skinnfottn reste omkring i byarna och köpte upp djurskinn, hästtagel och kosvansar som han sålde vidare. Han handlade också med så varierande varor som ägg, knappar och pastiller. Hans betalning var sparsam och därtill ville han gärna bli bjuden på mat och dryck. När han dog visade det sig att han hade samlat på sig en betydande mängd pengar.

Bogsböles kändaste son måste ändå ha lystrat till namnet Theodor Helmer. Han var målare, kantor och körsångare, men är antagligen mest känd som grundare av Annonsbladet, som han drev egenhändigt i tiotals år. Helmer kom från en kringflackande bakgrund. Han var född som Frans Theodor Johansson i Halland, men under hans uppväxt bodde familjen i Bogsböle. Som vuxen tyckte han att han behövde ett riktigt efternamn och tog namnet Helmer. Ingen vågade berätta för honom att det egentligen var ett förnamn.

Ljung i Bogsböle_art

Ljung i Bogsböle.

Tina Granberg och Gunnar Nyback_art

Tina Granberg & Gunnar Nyback.

Helmers viktigaste attribut är hans cykel. Den var hans färdmedel när han tog sig fram genom byarna för att sälja annonser och prenumerationer. Två flickor i Vreta ska ha trott att en svart kropp som susade förbi dem i hiskelig hastighet var djävulen, men det var bara en cykelburen Bogsbölebo. En gång försökte han lära sig köra bil, men han lyckades aldrig hålla fordonet på vägen.

Också Theodor Helmers far, smeden Anders Johansson, anställd på Skinnarvik, var en märklig figur. Det ansågs allmänt taget att smeder kunde trolla (listan över folkslag som kan trolla, för den som håller koll, omfattar vid det här laget alltså smeder och österbottningar). Johansson kunde få blod att sluta rinna på avstånd genom att bara säga en ramsa. Man kan väl säga att han uppfann distansarbete.

Bogsböle träsk_art

Bogsböle träsk.

Namnet på Bogsböle kommer från ytterligare en gubbe: Bo eller Bose. Honom vet vi inget mera om.

Tina Granberg och Gunnar Nyback flyttade till en gammal gård i Bogsböle för tretton år sedan. De rev det fallfärdiga bostadshuset och byggde sitt nya hus ovanpå ladugården. De trivs i byn på grund av närheten till centrum och avståndet till grannarna. Som speciellt för Bogsböle lyfter de fram att det finns åsnor på granngården. Jag tror det är menat ometaforiskt.

I Bogsböles vapen har jag fått med tre av byns gubbar: Theodor Helmer och båda fottarna. ”I rött fält ett cykelhjul av guld och en ginstam av guld vari två störtade röda saxar”. Delningen av skölden liknar sättet på vilket vägen delar byn.

 

Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.

 

Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com

 

bogsböle vapen
position Bogsböle

KÄLLOR

Litteratur:

Antskog, Carola (2000). I glädje och sorg / Ilossa ja surussa. Kimito: Lindan.

Bergström, Anne, Björkman, John, Näse, Li & Henriksson, Fredrika (2022). Åboländska porträtt: en brokig skara personligheter ur Åbolands historia. Pargas: Pargas hembygdsmuseum & Kimitoön: Sagalunds museum.

Eriksson, Göran (2015). Amerikafeber: emigrationen från Kimitoön 1895–1915. Kimitoön: Nordviks akademi.

Näse, Li (1987). Hantverk och hantverkare. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 327–384.

Svenska litteratursällskapet i Finland (u.å.). Bogsböle. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/545/bogsbole-kimitoon/ Hämtad 5.7.2022.

 

Intervjuer:

Tina Granberg

Gunnar Nyback

Share this in: