Huvudbyggnaden på Kulla gård.
Det fjärde avsnittet av den här artikelserien tar oss till Västanfjärd, där Billböle ligger vid Sundvikvägen, strax öster om Lammala. Förleden i byns namn kommer antagligen från ett personnamn.
Byn har färgats av jordbruket, på 1950-talet fanns där kreatur och sockerbetsodling. Någonting som satte sin prägel på Billböle under det senaste århundradet var de två handelsträdgårdarna som fanns där. Familjen Reinikainen grundade Kulla handelsträdgård på 1940-talet och specialiserade sig senare på blommor, framför allt stora krysantemer. Erikssons handelsträdgård grundades kort därpå och odlade mest tomater och gurkor. Vid millennieskiftet var båda trädgårdarna nedlagda.
Kulla gård har ärvts av Maje Forstén, som odlar sin praktfulla trädgård i ruinerna av handelsträdgårdens växthus. Gårdens obebodda huvudbyggnad har stått oförändrad i över hundra år. Billböles främsta landmärke är väderkvarnen på Kulla gård, den enda kvarvarande stubbkvarnen på Kimitoön. Det är möjligt att den är lika gammal som gården, den skulle i så fall vara byggd 1738. Den återuppbyggdes efter en skada för några år sedan och är fortfarande funktionsduglig.
Hagalund.
Som i resten av Västanfjärd har man utvunnit kalk även i Billböle. I en gammal kalklada bodde Koppar-Rika (1846–1935), den kanske kändaste ”kloka gumman” på Kimitoön. Hon kunde bota sjukdomar och tandvärk med olika slags naturmetoder, som ofta involverade att tömma blod ur kroppen. Det kunde göras med blodiglar eller med kopphorn. Till Rikas specialiteter hörde också att förlösa barn och att kastrera djur. Det sistnämnda klarade hon med bara tänderna. Hon var en stor kännare av örter, deras verkningar och de salvor och dekokter man kunde göra på dem. Anis var en växt hon gärna använde, bland annat i te för att liva upp och öka mjölkproduktionen.
Bredvik är ett område som huvudsakligen tillhör byarna Södersundvik och Brännboda. Där finns föreningslokalen Hagalund, som i sin tur ligger precis på Billböles sida av rån.
Billböles vapen måste ta fasta på den mångsidiga odlingen i byn. ”I rött fält en uppstigande stubbkvarn av guld, runt vingarna slingrande anis, krysantemum och gurkblomma av silver”.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
Kvarnen på Kulla gård.
KÄLLOR
Litteratur:
Bernstedt, Sofia (1990). Koppa och slå åder. I: Näse, Li (red.). Ur Sagalunds gömmor. Åbo: Folkloristiska institutionen vid Åbo akademi. Småskrifter 1. S. 30–32.
Bruun, Patricia (2014). Medicin, mat och magi: om örter, trädgårdar och kloka gummor. Kimitoön: Sagalunds museistiftelse. Eriksson, Folke & Peitso-Sesay, Sanna (2013). Kulla kvarn. I: Västanfjärd bulletin 3.
Lindroos, Ernst & Näse, Li (1993). Sagalund: museiguide för Sagalunds museum. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalunds museum.
Näse, Li, Kovalainen, Ritva & Turunen, Pekka (2000). Sagalund: min kostsamma leksak / kallisarvoinen leikkikaluni. Kimito: Sagalunds museum.
Reinikainen, Kerstin (2016). Handelsträdgårdarna i Billböle. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 98.
Reinikainen, Kerstin (2016). Jag var barn i Västanfjärd på 50-talet. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 14.
Svenska litteratursällskapet i Finland (u.å.). Billböle. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/628/billbole-kimitoon/ Hämtad 3.8.2022.
Intervjuer:
Max Andersson
Jan-Erik Enestam
Folke Eriksson
Maje Forstén
Runa Heino
Marjatta Karikoski
Barbro Lindholm
