Berga: välkommen till Finnudden 2/139

berga_art

I det andra avsnittet av byaäventyren tar vi oss ut till Finnudden, den spolformade svällkropp som i Halikkoviken penetrerar det finländska fastlandet. Uddens namn kommer av att det finska språket har ett starkt fäste här. På svenska är vi på väg till byn Berga, men de finskspråkiga invånarna kallar sin hemby Pervaa.

Den finska befolkningen på Finnudden motiverar förekomsten av en finsk skola. En sådan grundades 1946 och flyttade några år senare in i egna lokaler i Berga, då under namnet Kila skola.

Ibland händer det sig på Finnudden att en kull barn blir svenskspråkig och en annan finskspråkig. Så gick det i alla fall för en sjuttonbarnsfar i Skogböle på Angelniemis sida av gränsen, låt vara att det var med olika mödrar. Ett av barnen från den första kullen var Gustaf Wilhelm Widén, som flyttade till Berga och blev skeppare som seglade bland annat till Australien. Senare var han kapten på flera små båtar i den finländska skärgården. Om vintrarna var han stenarbetare.

I trakterna, bland annat i grannbyn Mainiemi, har det funnits många smeder. Också i Berga har en smed varit verksam. Berga Östergård kallas även Sepäntalo.

berga metsä_art

Bronsåldersgrav?

Aune Carlén, i tjänst i Berga på 1920-talet, återger hur mältning, det vill säga tillverkning av malt, gick till. Man lät råg gro i såar, och bredde sedan ut den på laven i en het bastu. När kornen legat där något dygn skulle de torkas, och av det färdiga maltet kunde man sedan göra såväl memma som diverse drycker.

Det har funnits en offersten från järnåldern i Berga, men den är nu förstörd. Det ska också finnas ett bronsåldersgravröse, men närmare granskning har visat att man inte kan avgöra om det är ett röse eller inte, och var det i så fall ligger. Samma slutsats kommer jag till efter att ha irrat omkring i Bergas skogar i en halvtimme.

Jag tänker ändå ta fasta på de stenar som kommit fram i olika sammanhang, även i byns namn, och låta Bergas vapen bli I rött fält fem uppstigande rågax överlagda med ett uppstigande stenröse, allt av guld.

 

Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.

 

Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com

berga vapen
position Berga

KÄLLOR

Litteratur:

Laukkanen, Esa (2013). Kemiönsaaren Kemiön arkeologinen inventointi vuosina 2011 ja 2013. Åbo: Åbo landskapsmuseum.

Sundroos, Saga (1990). Mältning. I: Fångster i tidens ström II. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden. S. 164–167.

Svenska litteratursällskapet i Finland (u.å.). Berga. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/543/berga-kimitoon/ Hämtad 2.7.2022.

 

Intervjuer:

Gunilla Törnroos

Share this in: