16.1.2025
Lionsklubbarna på Kimitoön, dvs. LC Dragsfjärd och LC Kimito-Kemiö slår på stortrumman och arrangerar en Ukraina-kväll torsdagen den 13 februari i Villa Lande. Huvudavsikten är att samla in medel och målsättningen är mycket ambitiös – vi skall samla in medel till en ambulans, säger kimitoklubbens president Sture Holmström! Vi vill närmast hjälpa till att förbättra beredskapen inom hälsovården, vilket sammanfaller med Finlands Lionsförbunds stora pågående kampanj.
EN CELEBER gäst från Sverige deltar. Militärexperten och den kända debattören från SVT och den svenska pressen, överstelöjtnant Joakim Paasikivi föreläser om den aktuella situationen i Ukraina-kriget, berättar president Mårten Nurmio från Dragsfjärdsklubben. Han är initiativtagare till Paasikivis besök, och lyckades även få honom till Kimito för att utan arvode för detta goda ändamål föreläsa och framföra sina synpunkter på dagsläget. Paasikivi har ju finländska rötter – hans farfarsfar var Finlands president J.K. Paasikivi! Överstelöjtnant Paasikivi gjorde på basen av sitt dubbla medborgarskap sin värnplikt i Dragsvik tillsammans med Mårten, och denna koppling har möjliggjort detta enastående besök.
– Vi är övertygade om att kvällen väcker ett stort intresse och Villa Landet fylls, säger Roger Hakalax, aktiv i Dragsfjärdsklubben, och uppger att det blir även annat program. Ett inträde uppbärs och platser kan bokas via NetTicket. Alla intäkter går oavkortat till Ukraina-hjälpen. Båda klubbarna kommer att direkt ge kännbara bidrag.
Vid sidan om tillställningen kommer en insamlingskampanj att anordnas där företag och privatpersoner kan bidra. Mera om dessa i kommande Annonsbladet! (ABL)
Joakim Paasikivi är senior geopolitisk rådgivare vid Mannheimer Swartling och är flitigt anlitad som militärexpert i media. Han är överstelöjtnant och gick i pension 1/7 2024 efter lång tjänst i den svenska Försvarsmakten där han bland annat har tjänstgjort vid den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), som lärare vid Baltic Defence College i Tartu i Estland och vid Försvarshögskolan i Stockholm.
En skvallerbok kallar kritiker den. Men det är den inte, säger författaren. Philip Teirs bok om Jörn Donner och Bitte Westerlund säljer som smör i solsken.
Författaren Philip Teir gästade Söderlångvik gård lördagen den 23 september. Teir berättade för ett tjugotal om sin nyaste bok J&B: Scener ur ett skenäktenskap. Mary Gestrin från föreningen Konstsamfundet var moderator.
Boken handlar om Jörn Donner och hans fru Bitte Westerlunds förhållande. Den är tryckt av förlaget Schildts & Söderströms. Teir har tidigare arbetat som kulturchef vid Hufvudstadsbladet och skriver kolumner för HBL och rikssvenska Dagens Nyheter.
Teir besökte Söderlångvik på lördagseftermiddagen för andra gången. Han berättar att han sedan barnsben har varit intresserad av mångsysslaren Jörn Donner. Donner var förutom journalist även författare, filmskapare och politiker.
– Jag planerade att skriva en bok om Donner redan innan han dog, säger han.
Donner dog 30 januari år 2020. Han blev 86 år gammal. Donner kremerades och Westerlund slängde en del av askan efter hans kropp i deras kompost, vilket har skrivits om i flera medier – även i rikssvenska kvällstidningen Expressen.
Responsen på Teirs bok har varit bra. Den framstod av kritiker som något snaskig och skvallrig, då Donner hade sällskapat med många kvinnor under sin livstid. Donner och Westerlund levde tillsammans i 40 år. Efter Donners död gick Westerlund igenom bland annat hans dagböcker.
– Hon berättade för mig att det finns så många elakheter skrivna i Donners dagböcker att de tillåter hon inte att publiceras, säger Teir.
Påståendena om att boken är skvallrig håller Teir inte med om. I stället väljer han att beskriva skrivandet av boken i likhet med att skriva ett långt reportage. Under skrivprocessens gång var Teir även i kontakt med Donners och Westerlunds gemensamma barn, journalisten Daniel Donner och författaren Rafael Donner. Jörn Donner hade även tre andra barn med andra kvinnor.
Boken har varit mycket omtyckt i både Finland och Sverige. Det här vittnar om att intresset för Jörn Donner alltjämt är stort. Både Teir och Westerlund har utfört otaliga bokframträdanden. Westerlund deltog förra veckan i den reklamfinansierade rikssvenska kanalen Tv4 Nyhetsmorgon-program. Den här veckan åker duon till den stora bokmässan i Göteborg för att berätta om boken där.
Philip Teir har skrivit fyra böcker, den senaste om Donner och Westerlund medräknat. Han har även en ny roman på gång. I ingen av sina böcker skildrar han Kimitoön. Men det kan bli en ändring på det i framtida verk. Teir har nyss skaffat sig ett sommarställe i Bromarv.
– Således får jag möjlighet att bekanta mig mera med både Västra Nyland och Kimitoön.
Teir ser möjligheter med att skriva om Söderlångvik i en framtida bok.
– Det här stället, byggnaderna och omgivningen, passar perfekt för en deckare, säger Philip Teir.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Äppeldagen i Söderlångvik den 30 september.
Se mera: soderlangvik.fi/evenemang/appeldagen/
En ö med en häftig krigshistoria. Med de orden kan Örös 1900-tal sammanfattas.
För den som beger sig till Örö kan ön uppfattas som ett vanligt turistresemål, men så är det inte. År 1910 inledde ryssarna byggandet av ett kustfort på Örö, ett fort som skulle ha betydelse även efter den finländska självständigheten.
Det säger Maria Pick. Hon är guide på Örö. Tillsammans med Annonsbladets reporter deltar en rikssvensk familj i rundvandringen. Vi samlas vid en utställning av öns historia, både för krigshistorien och den allmänna. Pick har stor kännedom om Örö.
– För ungefär 3000 år sedan steg ön över havsytan, år 1656 nämns Örö för första gången på en karta. Fast bosättning endast har funnits sedan Försvarsmaktens närvaro från år 1917, säger hon.
Örö hette först Sandö, men fick sitt nuvarande namn år 1800-talet efter öns form. Innan större bebyggelse uppstod på ön lät Rosala- och Böleborna sina djur beta på Örö. På ön bor numera under tio personer året om.
Örö har en mäktig krigshistoria. Redan under kriget 1808–1809, då Sverige förlorade Finland, användes ön som en militär bas för den svenska flottan. Pick säger att krigsfartyg lade till på öns västra sida.
Men i stället för tiden då Finland var en del av Sverige talar Pick mera om Finlands 1900-talshistoria. Från utställningen på markplan leder Pick gruppen upp mot kanonerna som byggdes av ryssarna på 1910-talet. Kanonerna är byggda i fabriken Obuchov, som är belägen vid floden Neva i Sankt Petersburg.
Fortet på Örö var en del av den ryska befästningslinjen som även innefattade Russarö utanför Hangö, Utö i Pargas och estniska Ösel. Från Örö är det drygt 25 kilometer till Hangö, knappt 15 till Bengtskär. Till estniska Dagö är färden 80 kilometer. Fortet kom att forma livet på ön.
– Här levde man som i ett eget universum, säger Pick.
Befästningen på Örö omfattade elva kanoner, järnväg, kaserner och matsal. Väl uppe ser man ut över den yttre skärgården, ända till Bengtskär. Pick berättar om en strid som ägde rum på 1940-talet. Sovjetunionen hade då Hangö som flottbas.
– Sovjetiska trupper anföll Bengtskär 21 juli 1941. Ryssarna hade tagit grannön Morgonlandet kort innan. Men finländarna lyckades förhindra att Sovjet tog Bengtskär.
Hon tillägger att löjtnant Fred Luthers manskap förde närstrider mot ryssarna. Från Örö sköt man till Bengtskär, Morgonlandet och Hangö.
Efter fortsättningskriget användes Örö i försvarets utbildning fram till 2005. Tio år senare övergick Örö i Forststyrelsens ägo och är numera öppet för besökare som en del av Skärgårdshavets nationalpark.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
