Dragsfjärds Ungdomsförening ordnar ett fastlagsjippo i Furulund söndagen den 19 februari mellan klockan 12.00 till 16.00. Under evenemanget kan man spela bingo längs en kort rutt i byn och köpa lotter i föreningens snabblotteri. Brandbilar finns på plats från klockan 12.00 till 14.00, om de inte råkar vara på uttryckning. Man kan bekanta sig med brandbilarna och även åka en sväng. Samma tid har man även möjlighet till ponnyridning, med väderreservation. Besökarna kan köpa av Kerstin Forsboms goda ärtsoppa. Det säljs även kaffe, te och saft samt fastlagsbullar.
Under vinterlovet, mellan 21 till 23 februari, ordnas det LAN-party i Furulund. På ett LAN-party träffas ett antal datoranvändare för att koppla samman datorerna i ett LAN. Det vanligaste syftet med ett LAN-party är att spela datorspel mot varandra och umgås. Evenemanget riktar sig till ungdomar från årskurs 7 och uppåt och ordnas i samarbete med Pargas Gaming Community och Kimito Telefon. Deltagarna behöver en egen speldator, nätverkskabel samt en bekväm spelstol. Man kan övernatta på LAN-partyt och ha med sig sovsäck. DUF har bord till förfogande och säljer snacks och dricka. Mera info om evenemangen hittar man på Dragsfjärds ungdomsförenings Facebook sida.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Söndagen den 19 februari, mellan klockan 12.00 och 14.00, ordnar Kimitoöns församling tillsammans med St. Jacobs sjöscouter ett fastlagsjippo utanför församlingshemmet i Västanfjärd. Det bjuds på grillkorv och fastlagsbullar. Scouterna ordnar en spårning för hela familjen och så leker man utelekar.
Evenemanget är öppet för alla åldrar och kostnadsfritt. Den som vill kan på plats donera en valfri summa till årets Gemensamt Ansvar insamling. I år styrs intäkterna från insamlingen till att förebygga ungdomsvåld och främja medling bland unga. Med hjälp av Gemensamt Ansvar stöder även katastroffonden vid Kyrkans Utlandshjälp barns och ungas återgång till skolan i fem regioner i Kenya.
Text: Maria Manelius
Mats Nyman.
- Ennakkofiilis on hyvä. Venenäyttelystä on puhuttu paljon ja niitä odotetaan, Mats Nyman kertoo.
Esillä olevista veneistä Nyman poimii Quarken Cabin -mallit ja Quarken 27 T-Top V2 veneen - Se on kauden uutuus. Nymanin mukaan Etelä-Suomessa on paljon mökkejä, laitureita ja venepaikkoja. Uutuudet kiinnostavat aina ja kaikilta venevalmistajilta on tullut vähän jotain uutta niin messut varmasti keräävät mukavasti porukkaa.
- Kesää odotetaan jo, venemessuille on todella kysyntää.
Venekeskuksen edustajat ovat paikalla joka päivä.
- Perämoottoreista tulee ainakin kampanja, joten jos moottorin vaihto on mielessä kannattaa ehdottomasti tulla paikalle.
BFF Marin osallistuu venemessuille SEA-DOOn ja Bella -veneiden kanssa. Riikka Kallion vastuulla ovat SEA DOOt.
- Luvassa on kymmenen päivän messut. Odotukset ovat korkealla. Saksan venemessuilta on kuultu pelkkää hyvää ja kauppaakin on tehty, joten odotuksia on, Kallio kertoo ennakko-odotuksista. Kallion mukaan jettejä ja veneitä on myös varastossa, joten kauppaa on helppo tehdä. Hiljaisen talven jälkeen messuista odotetaan piristystä alalle. Kallion mukaan kaikki messuilla tehtävät tarjoukset ovat erikoishinnoilla.
- Messuilta saa helposti hyvään hintaan veneitä.
(artikkeli jatkuu ilmoituksen alla)
VS Venekauppa osallistuu messulle Fasterin ja TGn kassa.
- Uusimpina malleina esillä ovat Faster 495xc ja TG 6.1, Julian Ruiz kertoo
Ruizin mukaan venemaailma näyttää nyt hyvältä, toki korkojen nousu hiljentää venekauppaa.
- Neuvotellaan juuri paremmista korkoehdoista, että saataisiin messuille kunnollinen korkotarjous. Veneistä Ruiz lupaa lisäksi hyviä tarjouksia.
- Erilaisia tarjouksia on tulossa valmistajien suunnalta, odotan niitä itsekin. Kannattaa tulla paikan päälle.
Pitkästä aikaa järjestettäville messuille Ruiz toivoo paljon kävijöitä.
– Odotetaan hyviä messuja. Kauppaa varmasti tehdään hyvin ja odotukset ovat oikeasti tosi korkealla.
Moni on lykännyt veneen hankkimista jo jonkin aikaa, etenkin syksyllä moni jätti veneen ostamatta.
- Nyt on hyvä aika tulla messuille katsomaan uudet mallit ja tekemään hyvät kaupat.
Ruiz uskoo vahvasti, että messuilla kysyntä palautuu ja hankintaa siirtäneet tekevät päätöksiä.
- Ostohousut jalkaan ja messuille.
Kuvassa: Riikka Kallio
Teksti & kuva: Jerker Jokiniemi
Mats Nyman.
Kimito Båtcenter deltar i båtmässan på Suvi-venes Quarkenavdelning. Mats Nyman berättar att stämningen är bra redan på förhand. Det har pratats mycket om mässan och man väntar på den. Av de båtar som ställs ut tar Nyman fram Quarken Cabin-modellerna samt Quarken 27 T-Top-båten, som är säsongens nyhet. Det finns gott om stugor, bryggor och båtplatser i södra Finland. Nyheter väcker alltid intresse och alla båttillverkare lanserar nyheter. Mässan drar säkert bra med folk. Man väntar redan på sommaren och båtmässan drar faktiskt folk. Båtcentrets representanter är på plats varje dag. Nyman berättar att det blir en kampanj åtminstone för utombordsmotorer så om man har motorbyte i tankarna lönar det sig absolut att komma till mässan.
(artikeln fortsätter under annonsen)
BFF Marin deltar med SEA-Doo och Bella. Riikka Kallio bär ansvar för SEA-Doo. Mässan varar tio dagar. Hon säger att förväntningarna är höga. Man har hört bara positiva saker om båtmässan i Tyskland där man också har handlat så hon väntar sig bra också av den här mässan. Jetar och båtar finns i lager så det är lätt att handla. Branschen upplever ett uppsving efter den tysta vintern. Hon säger att alla erbjudanden på mässan är till specialpris.
VS Venekauppa deltar med Faster och TG. Julian Ruiz berättar att de nyaste modellerna som ställs ut är Faster 495xc och TG 6.1. Han tycker att båtbranschen nu ser gynnsam ut även om de höga räntorna inverkar dämpande på handeln. Just nu underhandlar man om bättre räntevillkor så att man kunde erbjuda mässbesökarna bättre ränteerbjudanden. Ruiz utlovar dessutom förmånliga erbjudanden på båtar. Han väntar också själv på de olika erbjudandena som kommer från tillverkarna och säger att det är värt att komma till mässan. Han väntar sig gott om besökare eftersom mässan inte har arrangerats på ett bra tag. Han är säker på att det kommer att handlas på mässan.
Många har skjutit fram båtköpet en tid. Speciellt på hösten avstod många från båtköp så nu är läge att besöka mässan, se de nya modellerna och handla förmånligt. Ruiz är säker på att efterfrågan återhämtar sig.
- Ta spenderbyxorna på och kom till mässan!
Text & foto: Jerker Jokiniemi, Översättning: Ingrid Sandman
Diskussionskvällen om Varha drog fullt hus i Strandhotellet.
Dalsbruks byalag bjöd in till diskussion om äldreomsorgen inom Varha, Egentliga Finlands välfärdsområde. På plats fanns Ulrika S. Lundberg, som ansvarar för äldreomsorgen i område fyra, det område som Kimitoön och Pargas hör till. Byalagets ordförande Lefa Lindgren var glad över att hela 45 personer kommit till tillfället för att höra mera om välfärdsområdet. Han menade också att tredje sektorns roll ökat efter reformen.
Varha har nu ansvarat för organiserandet av social- och hälsovården samt räddningsinsatser sedan årsskiftet. Lundberg berättade att Varhas mål är att övergången inte skall märkas för kunderna. Meningen är att verksamheten fortsätter som tidigare, fast organisationen är ny. Varha består av 27 kommuner, ett sjukvårdsdistrikt, specialvård och räddningstjänst. All personal har övergått från kommunerna till välfärdsområdet, dessutom har ett stort antal ledande tjänstemän anställts internt till nya uppgifter. Från publiken hördes röster om att det inte är så lätt att veta vart man skall vända sig för att nå rätta personer i Varha. Lundberg svarade att det finns ett allmänt informationsnummer, där man får betjäning även på svenska. Hon menade vidare att information från Varha även borde finnas i lokaltidningar, på anslagstavlor och i pappersform för att nå ut till alla kunder.
(artikeln fortsätter under annonsen)
NYLIGEN TOGS även ett beslut om att göra Åbolands sjukhus till en tvåspråkig vårdcentral. Detta kommer inte att påverka Kimitoön, som behåller sin lokala vårdcentral. Lundberg berättade också att område fyras boendeservicechef Jouni Karppinen och hemvårdens chef Krista Hyytiäinen har besökt alla äldreomsorgens enheter på Kimitoön och träffat personalen. Det blir inga större förändringar för enheterna de närmaste åren. I framtiden kan det ändå bli aktuellt med en större enhet, både på grund av de nuvarande fastigheternas skick och rådande personalbrist. Lundberg säger att många kommuner avvaktat med större renoveringar inför reformen och kan behöva ses över.
-Det är också lättare att få personalen att räcka till om verksamheten är koncentrerad, säger Lundberg.
Servicesedlar för olika ändamål har tagits i bruk i kommunerna de senaste åren. Inom Varha skall det vara valfritt att välja mellan en privat enhet och en offentlig enhet, om man har beviljats en servicesedel för serviceboende. Meningen med servicesedlar är att ge mera valfrihet åt klienterna. Man kan även få servicesedlar för till exempel hemvård. Lundberg säger vidare att man inom välfärdsområdet hoppas att gemenskapsboenden ökar. Det vill säga fastigheter med flera anpassade lägenheter samt gemensamma utrymmen för samvaro. I Dalsbruk planerar kommunen ett sådant boende i samarbete med stiftelsen Yrjö ja Hanna.
PÅ PLATS fanns flera medlemmar av kommunens Råd för äldre och personer med funktionsnedsättning. Esko Antikainen, som varit politiskt aktiv i 45 år, menade att rådet är ett av de viktigaste organ han suttit i.
-Vi har bra diskussioner och det kommer fina idéer, säger Antikainen.
Även Lundberg poängterade äldrerådens viktiga roll i det förebyggande arbetet, som finns kvar i kommunerna. Kopplingen mellan rådet och tjänstemannakåren är viktig, liksom samarbetet med Varha. Från publiken kom frågan om var man kan läsa rådets protokoll, vilka torde intressera kommunens äldre befolkning. Svaret är att en översättning av protokollen från svenska till finska är under behandling och att de kommer att synliggöras.
Från Almahemmet fanns föreståndaren Pia Tötterman och ansvariga sjukskötaren Sofia Bärling på plats under kvällen. De redogjorde för sin syn av övergången till Varha. Verksamheten i enheten har rullat på som tidigare. Det enda som gett dem litet huvudbry är tekniska problem med några nya datorprogram.
-Vår största utmaning är ändå personalbristen, vi kämpar dagligen med detta problem, säger Tötterman.
Text & foto: Maria Manelius
Keskusteluilta houkutteli paljon väkeä Strandhotelletiin.
Taalintehtaan kyläyhdistys kutsui viime viikolla Varhan, Varsinais-Suomen hyvinvointialueen, keskustelutilaisuuteen vanhushuollosta. Paikalla oli Ulrika S. Lundberg, joka vastaa Varhan nelosalueen vanhushuollosta. Nelosalueeseen kuuluvat Kemiönsaari ja Parainen. Kyläyhdistyksen puheenjohtaja Leif Lindgren iloitsi siitä, että peräti 45 ihmistä saapui tilaisuuteen. Hänen mielestään kolmas sektorikin on kasvanut sote-uudistuksen astuttua voimaan vuodenvaihteessa, josta lähtien Varha on vastannut sosiaali- ja terveyspalveluista ja pelastuspalvelusta.
Lundberg kertoi tarkoituksena olleen, ettei asiakkaat huomaisi muutosta; toiminta jatkuu entiseen tapaansa, vaikka organisaatio on vaihtunut. Varhaan kuuluu 27 kuntaa, sairaanhoitopiiri, erikoissairaanhoito sekä pelastuspalvelu. Koko henkilökunta on siirtynyt kunnilta hyvinvointialueelle. Lisäksi suuri määrä johtavia virkamiehiä on palkattu uusiin tehtäviin.
Kuulijat huomauttivat, että ei ole helppoa tietää, mistä tavoittaa oikeat Varhan henkilöt. Lundberg vastasi, että yleinen tietonumero löytyy. Se palvelee ruotsiksikin. Hänen mielestään Varhan tietoja pitäisi löytyä paikallislehdistä, tiedotustauluilta sekä paperisena, jotta kaikki asiakkaat löytäisivät ne.
ÄSKETTÄIN päätettiin, että Turunmaan sairaala muutettaisiin kaksikieliseksi terveyskeskukseksi. Tämä ei vaikuta Kemiönsaareen, jossa paikallinen terveyskeskus säilyy. Lundberg kertoi myös, että nelosalueen asumispalvelupäällikkö Jouni Karppinen sekä kotihoidon johtaja Krista Hyytiäinen ovat käyneet Kemiönsaaren vanhushuollon kaikissa yksiköissä tapaamassa niiden henkilökunta. Lähivuosina ei tapahdu sen suurempia muutoksia.
Tulevaisuudessa suurempi yksikkö saattaa tulla ajankohtaiseksi, mikä johtuu nykyisten yksiköiden kunnosta sekä henkilöstöpulasta. Lundberg sanoo, että monet kunnat ovat sotea odotellessaan empineet, mitä kiinteistöjen kunnostamiseen tulee. Hän huomautti, että henkilökunta riittää paremmin, mikäli toiminta keskitetään.
Kunnat ovat viime vuosina ottaneet käyttöön palveluseteleitä eri tarkoituksiin. Varhan parissa palveluasumisen palvelusetelin saanut voi valita yksityisen ja virallisen yksikön välillä. Palvelusetelien tarkoituksena on suoda asiakkaille enemmän valinnanvapautta. Palveluseteleitä voi myös saada esimerkiksi kotihoitoon.
Hyvinvointialue toivoo, että yhteisöasuminen lisääntyisi. Tämä tietää kiinteistöjä, joissa on useita mukautettuja asuntoja ja lisäksi yhteisiä tiloja. Kunta suunnittelee yhteistyössä Yrjö ja Hanna -säätiön kanssa Taalintehtaalle sellaista kiinteistöä.
PAIKALLA oli useita kunnan vanhus- ja vammaisneuvoston jäseniä. 45 vuotta poliittisesti aktiivina ollut Esko Antikainen sanoi neuvoston olevan tärkeimpiä elimiä, joissa hän on toiminut. Neuvostossa käydään hyviä keskusteluja ja keksitään hienoja ideoita.
Lundbergkin korosti vanhusneuvostojen tärkeää roolia kuntiin jäävässä ennaltaehkäisevässä työssä. Neuvoston ja virkamieskunnan keskeinen yhteydenpito on tärkeä kuten myös yhteistyö Varhan kanssa. Yleisö kysyi, missä voi tutustua neuvoston pöytäkirjoihin; ne kiinnostanevat kunnan ikäihmisiä. Vastattiin, että pöytäkirjoja ollaan kääntämässä suomeksi ja että pöytäkirjat tulevat nähtäviksi.
Almakodin johtaja Pia Tötterman ja vastuullinen sairaanhoitaja Sofia Bärling kertoivat oman näkemyksensä Varhaan siirtymisestä. Toiminta on jatkunut entiseen tapaansa. Vain jotkut uudet tietokoneohjelmat ovat aiheuttaneet ongelmia. Tötterman sanoi suurimman ongelman olevan henkilöstöpula. Sen kanssa joudutaan kamppailemaan päivittäin.
Teksti & kuva: Maria Manelius, Käännös: Ingrid Sandman
Man kan beställa tid hos Martina Broberg vid MedDej per telefon eller e-post.
Hälsoservicen MedDej inleddes i början av januari och har fått en god start. Kunder kom redan den första dagen.
Sjukskötare och MedDejs grundare Martina Broberg berättar att tillståndet från regionförvaltningsverket och kommunen (nuvarande välfärdsområdet) tog nästan ett halvår. Nu är allt i sin ordning och man har mottagning i Dalsbruk måndagar och torsdagar dagtid samt kvällstid och veckoslut enligt överenskommelse. Tid ska betsällas på förhand antingen per telefon eller e-post.
På mottagningen mäter man blodtrycket, blodsockret, tar urinprov och infektionsvärden. Dessutom kan man vaccinera och ge injektioner, ta bort stygn, ge sårvård, öronspolning och katretisera. Patientuppgifterna går direkt till Kanta.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Man kan också beställa hemvård och hemsjukvård på hela Kimitoön från MedDej. Alla sjukvårdsåtgärderna kan också utföras i patientens hem.
Till serviceutbudet hör utöver sjukvården och utdelandet av mediciner också hemsysslor, butiksärenden och uppgifter som behöver skötas utanför hemmet, allt som möjliggör att kunden kan bo kvar i eget hem.
Tack vare hushållsavdraget och friheten från mervärdeomsättningsskatt kan MedDej rentav vara förmånligare än de samhällstödda tjänsterna eftersom inkomstnivån och eventuell egendom inte inverkar bara serviceavtalet och -planen har gjorts upp tillsammans med serviceleverantören.
Broberg, som har 25 års yrkeserfarenhet, påminner om att hon naturligtvis också betjänar sommargäster. Alla kunder är välkomna oavsett ålder.
Text & Foto: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman
Susanna Nyman.
Susanna Nyman, Turo Tamminen och Markku Jelekäinen driver restaurangen i skärgårdshotellet Merikruunu. De jobbar på för fullt den första måndagen på det nya året. Bröd gräddas i ugnen och pannbiffarna och Kampots pepparsås doftar härligt. På spisen puttrar abborrsoppan. Nu bjuder ett nytt arbetslag för första gången på lunch i Merikruunus restaurang, men allt förefaller fungera alldeles smidigt. På eftermiddagen väntas kunder också till hotellet.
Nyman säger att det känns lite spännande för lunchen närmar sig. Självklart önskar gänget att kunderna hittar också till inkvarteringen. Dagen innan kom det en bokning för tre nätter.
Den ena av ägarna till Merikruunu, Marjo Laine, gläds åt de nya planerna som Nyman, Tamminen och Jelekäinen har gjort. Så småningom utvecklas det på 30-talet byggda, något sjabbiga hostelet till det ståtliga Merikruunu.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Laine berättar att hotellet får tre terrasser, två på havssidan och en intill ingången. Puben har renoverats och hotellrummen piffas upp. Tretton rum är färdiga och alla har toalett, endel också dusch. Man planerar att installera dusch i alla rum. Också restaurangen renoveras För planeringen av utomhusområdet svarar VIVA Garden.
Jelekäinen och Tamminen arbetar i köket med att tillreda smakliga måltider och dessutom renoverar de hotellet, restaurangen och puben. Jelekäinens bravur är vilträtter och Tamminens laxsoppa.
Nyman säger att de har planerat program för hela året, danstillställningar, vin- och champagneavsmakning, specialveckor och mycket annat.
Text & Foto: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman
Markku Jelekäinen.
Turo Tamminen.
I år kan man nöja sig med lite mindre på julbordet.
- Less is more, säger Saariston Martta Piia Petäjäjärvi.
Enligt henne är det inte lönt att ställa fram onödigt många smaker på julbordet utan välja just de bästa. Då blir det inte heller så mycket svinn.
Hon anser att man ska välja de inhemska småföretagarnas produkter så långt det bara är möjligt. Själv får hon utöver god stämning för att hon gynnar småföretagaren också välsmakande produkter.
Matens pris har stigit med ca 16 % sedan i fjol. Det får en att begrunda vad man har råd till. Saariston Marttas tips är inhemska rotfrukter och kött, exempelvis grisrygg, bog eller kassler i ugnen. På så sätt får man en hel måltid med en och samma elanvändning. Krydda med salt och peppar.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Enligt Petäjäjärvi använder finländarna onödigt mycket ris. Hon rekommenderar att pröva på spelt eller korn. De smakar bra och är garanterat av inhemsk kvalitet. Också lådorna får en lite annan smak om man använder spelt eller korn i stället för ris.
Till julen tillönskar Saariston Martta alla trevlig samvaro, hälsa, kärlek och god mat.
Fler tips: saaristonmartta.fi
Salta tårtsnurror
Av färdig tårtdeg gräddar man små tårtor, snurror utan fyllning. Grädda vackert bruna i 200 grader. Tryck ner tårtan på mitten med en sked. Då tårtorna har svalnat kan man fylla dem med exempelvis gravlax, smetana, rom och örter.
Meeris julstrumpa
Petäjäjärvis newfoundlandshund Meeri är en riktig julhund. Varje år får den en egen julstrumpa från vilken den på morgnarna kan hämta en godsak.
Petäjäjärvi skrattar när hon berättar hur otroligt bra minne Meeri har.
- Första december sade jag bara ”julstrumpan” och Meeri rusade till stället där strumpan har funnits under tidigare år. Varje morgon är Meeri lika entusiastisk över julstrumpan.
Text & foto: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid sandman
Röda Korset planerar i samarbete med kommunens Ungdomsverkstad skapa ett vardagsrum för tredje sektorn där ortens föreningar har en plats för program och möten. Lokalen ska också fungera som Ungdomsverkstadens verksamhetspunkt, där ungdomar får stöd och hjälp för att komma vidare i livet.
Kommunen står för faciliteterna och handledningen av ungdomarna medan Röda Korset stöder ungdomarna med meningsfullt och lärorikt program samt koordinerar övriga tredje sektorns aktörer i Dalsbruk.
- Vi vill skapa ett öppet vardagsrum för alla bybor i centrala Dalsbruk med intressant innehåll dit alla är välkomna, säger Annalena Sjöblom, verksamhetsledare på Åbolands distrikt
I utrymmet, som ligger vid infarten till Fabriksområdet, ska även en secondhand-shop som drivs av Röda Korset öppnas och verksamheten ger en arbetslivsrelaterad inlärningsmiljö för ungdomar i behov av stöd. Inkomsterna från secondhandbutiken går till lokal rödakorsverksamhet på orten. Just nu pågår olika projektansökningar för verksamheten och vardagsrummet planeras att öppna tidigast i mars 2023.
Ungdomsverkstadens verksamhet omformas då Fyren som socialverksamhet vid årsskiftet övergår till välfärdsområdet, medan Ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbete stannar kvar i kommunen.
- Det här är en ypperlig möjlighet för oss att bland annat erbjuda Kimitoöns ungdomar en verksamhetsmiljö där man direkt kommer i kontakt med arbetslivet. Det ger också en naturlig kontakt med närsamhället, tredje sektorn och ett forum för generationsöverskridande samarbete”, säger Henrika Tytärniemi, ansvarig handledare vid Ungdomsverkstaden.
(artikeln fortsätter under annonsen)
- Via det nyetablerade samarbetet kommer vi dessutom satsa på en försökskultur där ungdomarna har större möjligheter att påverka och forma verksamheten så den gynnar dem på bästa sätt, säger hon.
Arbetsgruppen hoppas också på ett samarbete med lokala företag som kan erbjuda ungdomarna arbetsprövning och ge dem en inblick i olika branscher. På så sätt hoppas man också ge en möjlighet till anställning till exempel under högsäsong, via läroavtal, praktikplatser mm. Företag som är intresserade av att utveckla ett samarbete får gärna vara i kontakt med Ungdomsverkstaden för att bolla olika idéer poängterar Tytärniemi. Hon tror starkt på att en förankring med goda kontakter och arbetserfarenheter i ett tidigt skede medför att ungdomar stannar kvar på Kimitoön eller efter slutförda studier gärna kommer tillbaka till för att bo och jobba.
Verksamheten grundar sig på hållbar utveckling, där social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet fungerar som grundstenar.
- För det lokala Röda Korset ger verksamheten en välkommen plats att samla olika aktörer till samma utrymme- så här kan vi göra mycket mer för att öka välmående hos olika målgrupper, säger Anne Majonen, ordförande för FRK Dragsfjärds avdelning.
Man informerar hur planeringen och arbetet framskrider via kommunens och Röda Korsets webbsidor samt via sociala medier. Man ser även fram emot olika typer av innovativa samarbeten.
Text: ABL
Martta Meretniemi var förväntansfull inför statsminister Sanna Marins självständighetsfest för barn i Ständerhuset i Helsingfors.
Statsminister Sanna Marin stod värd för den nationella självständighetsfesten för barn i Ständerhuset onsdagen den 7 december. Till festen hade det inbjudits två tioåringar från varje kommun i Finland. Självständighetsfesten för barn har ordnats tre gånger förut, under åren 2017 till 2019. Under pandemiåren ordnades ingen barnfest. Temat för i år är Framtidens skapare. Liksom på presidentens självständighetsbal började festen med att statsminister Marin skakade hand med alla gäster. Sedan fick alla barn delta i festens olika programpunkter.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Från Kimitoöns kommun deltog tioåringarna Martta Meretniemi och Victor Sjösten från Taalintehtaan koulu i festen. Martta berättade inför festen att det känns spännande att få möjlighet att delta i statsministerns fest. Hon hade skaffat en ny klänning till festen, i färgen gammalrosa och med glitter. Mest väntar Martta på att få skaka hand med statsminister Marin, som hon endast sett på bild förut. Då ska hon presentera sig och berätta att hon kommer från Kimitoön. Victor väntar också på att få träffa statsminister Marin. Han ser även fram emot att träffa de andra inbjudna barnen och kanske få nya kompisar. Sen funderar Victor på vilka godsaker som gästerna skall bli bjudna på och vilka artister som uppträder på festen. Martta och Victor är säkra på att festen blir ett minne för livet!
Text: Michael Nurmi
Tillsvidare har prisstegringarna inte inverkat särskilt mycket på Maris, 74, liv eller köpvanor. Nu har hon förvisso avstått från färsk fisk - rött kött har hon inte ätit på 40 år. Bränsle köper hon fortfarande för 60 euro i månaden. Körkilometerna har minskat något.
Mari berättar att hon köper mera konserver, såsom kycklingfiléer. De räcker till två måltider. Ofta lagar hon soppor eller risotto. Kaffets pris får henne inte upprörd. Hon klarar sig upp till två månader utan kaffe för hon dricker te. Det gröna teet bytte hon nyss till Pirkkas svarta ekote. I teet häller hon en skvätt havremjölk för det tycker hon smakar gott.
När hon gick till apoteket märkte hon att Presidentkaffet i butiken intill var till specialpris och kostade under sex euro. Det köpte hon. Hon brukar inte springa omkring efter billiga erbjudanden utan köper oftast i sin närbutik.
Mari har redan för länge sedan avstått från tidningar och tidskrifter. Av grannarna får hon svenskspråkiga tidningar och veckoslutsnumren av en finsk. Det är ju trevligt att börja dagen med att läsa tidningar. Till det kan det gå ett par timmar men som tur är kan en pensionär bestämma över sin tid.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Nya kläder har hon inte skaffat på ett par år. En del får hon som begagnade av sina kompisar. Nya skor skaffade hon i fjol. Ett par gånger om året förslår pengarna till frissabesök. Som födelsedagspresent fick hon ett presentkort till massören.
Till sina hobbyer åker hon alltid då det är möjligt tillsammans med andra. Hon har avstått från olika slag av föreningsverksamhet. Hon är ledsen över att hon inte alltid har kunnat delta i gemensamma luncher eller teaterresor. De skulle lätt kunna kosta 100 euro per gång. Också biobesöken har minskat.
FÖR ETT par veckor sedan fick Mari en starroperation i Salo. Hon är nöjd med den finländska sjukvården. Fast hon först besökte privatläkare fick hon där en remiss till kommunal vård.
Hon förberedde sig för livet efter operationen med att bära in ved, handla mat och fylla skafferiet. Som konvalescent får man inte bära tunga saker. I början måste hon bära solglasögon också inomhus men nu är det redan bättre. Operationen kostade 138 euro och ögondropparna 50 euro. Framgent måste hon ytterligare skaffa läsglasögon.
Hon berättar att hon till all lycka får brännveden från egen tomt. Den tidigare ägaren hade planterat tallplantor med en meters mellanrum. De har vuxit bra och det finns ännu tallar att hugga. Mari har bott på stället i 23 år.
Elräkningarna brukar under vintermånaderna var ganska höga och det oroar henne redan på förhand. Dem måste man vara beredd på. Mari har ännu inte kopplat på ett enda elbatteri. Köket uppvärms av vedspisen och i vardagsrummet flammar brasan. Så får hon stugan ganska varm, men stundom är hon tvungen att sätta på luftvärmepumpen en stund.
Inomhus har hon tjocka yllesockor och ylletröja och klarar sig bra.
Text: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman Foto: Pixhill
En av de överlägsnaste stjärnorna på kultstatus-Facebookgruppen EVK (Eläinvideokerho) är katten Ylva. Hennes göranden och låtanden följs aktivt på Facebook och Instagram, #ylvapårumpan.
Ylvas matte Susanne Helling berättar att Ylva som sex veckors föräldralös unge flyttade bort från Mjösund så hon har säkert inte många minnen från den tiden. Ylva var en orädd liten kattunge som från första början litade på människor. Några syskon hade hon inte för de hade redan tidigare gått till sällare jaktmarker.
Helling fick veta om katten utan hem genom en bekant. Katten kunde inte bli kvar hos den tidigare ägaren. Helling berättar att Ylva egentligen skulle komma till henne först då hon hade uppnått den normala åldern för att lämna sin mor men kattmamman måste avlivas då Ylva var bara sex veckor. Helling hade influensa och feber då hon hastigt och lustigt åkte och hämtade Ylva till det hem som skulle bli Ylvas för resten av livet.
Helling berättar att kattungen var liten och hungrig. Som tur var hade Helling modersmjölksersättning och Ylva åt glupskt före hemfärden. Ylva har alltid god aptit och gillar särskilt kex.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Vad skulle Ylva vilja göra på Kimitoön om hon kommer hit på semester?
- Hon skulle absolut komma och smaka på kex i Konditori Mazarin. Hon äter nästan vad som helst men kex är hennes favoritdelikatess.
I allmänhet är det frystorkade ankakex men hon skulle gärna äta alla slags godsaker som människor gillar. Det skulle bli ett riktigt kaos i konditoriet om Ylva kom på besök. Hon kan nämligen också gå till angrepp och stjäla läckerheter från andras tallrikar. För att inte tala om Ylvas fans, som säkert skulle fylla konditoriet på ett ögonblick.
Hurudan bild har er familj av Kimitoön?
- Vi föreställer oss Kimitoön som en idyllisk plats på landet där alla känner varandra och äter kex tillsammans. Ylva skulle säkert gärna semestra där bara serveringen är som den ska och hon fick ta sin matte med. Vi bor nu i Sibbo i en radhuslägenhet där Ylva och hennes kattkompis Tindra Kattelina har en egen uterastgård på bakgården.
Ylva trivs bäst med människor och är en utomordentligt social katt. Då det kommer gäster kommer hon och möter alla vid dörren. Hon har träffat endel fans och hon gillar alla människor väldigt mycket. Hon är en speciell katt såtillvida att hon hela tiden söker kontakt med människor. Hon deltar i allt som händer och poserar också gärna för kameran (mot betalning i kex förstås). Ylva visar också sin ovilja genom att stirra bestämt.
De flesta av Ylvas fans finns på Facebook och på Instagram har hon ca 1 300 följare. #Ylvapårumpan kom till på så sätt att Ylva var så i tagen över att få mat att hon rusade på redan innan matte hade satt ner matkoppen på golvet. Matte lärde henne att man ska sitta innan man kan börja äta. Ylva började sitta på huk så att svansen ännu var i luften. Man måste alltså säga ”sitt på rumpan” så katten skulle sitta ordentligt och lugna ner sig innan hon började äta. Någon på EVK föreslog ylvapårumpan som tag för Ylva.
Ylvas roliga uppdateringar som delvis är på svenska har redan i ca fem år gjort folk på Facebook förtjusta.
Jag frågade Eläinvideokerhos medlemmar vad som är det bästa med Ylva.
- Hon är så duktig!
- Jag kan lite svenska tack vare Ylva. Jag tillhör också Ylvas fanklubb och jag har hennes pin.
- Ylvas blixtsnabba förmåga att fånga ett flygande kex!
- Svenska språket, självklarheter såsom päbälät (käpälät) och hennes söta runda huvud.
- För en tidningsgrej skulle det enligt mig vara ylvaskt viktigt att också beakta hennes alter ego som redan länge har förekommit i Richard Scarrys Touhukas maailma.
- Dessutom har kissornas tvåspråkighet varit läkande för många som har lidit av tvångssvenskan. En sak att entusiasmeras av!
- Man ska inte glömma Ylvas förmåga att göra spets av en papplåda!
- Hon verkar så uttrycksfull och klok, och ögonen! De är så härliga. Jag är helt förälskad!
- Mitt hjärta smalt då hon oavsett sin bottenlösa hunger är så duktig att hon har lärt sig sätta sig på rumpan före maten.
Frågan fick på några få dagar 654 tummen upp eller hjärtan samt 121 kommentarer. Tyvärr får inte alla plats här. Men pröva lyckan om ni kan ansluta er till Eläinvideokerho, där man delar roliga djurbilder och -videor. Där finns redan nu 22 700 medlemmar. För ögonblicket kan bara medlemmar hitta gruppen men någon av dem kan kanske bjuda in dig ifall man fortfarande tar emot nya medlemmar.
Text: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman Foto: Susanne Helling
Böle.
Som vi redan tidigare konstaterat kommer efterleden -böle, med betydelsen ’bol’, ’bosättning’, att vara vanlig på den här resan genom Kimitoöns byar. Då kanske det inte heller förvånar någon att hela fyra byar i kommunen har hetat enbart Böle. Två av dem heter i dag Mattböle och Fröjdböle, men två har fortfarande det enkla namnet Böle. Det är det enda exemplet på två byar med exakt samma namn i dagens Kimitoöns kommun. Den här artikeln fokuserar på det Böle som ligger i forna Kimito kommun.
Böle är en liten by, centrerad på några vidsträckta åkrar i Kimitoöns nordvästligaste del. Den sträcker sig sedan genom skogarna på ett mycket avlångt sätt, inkilad mellan Västankärr och Tolvsnäs, ut till västkusten, där den har en liten strandsträcka.
Böle Södergård kom att bli en landbogård under Tolvsnäs, det vill säga att den hyrdes ut till en bonde. Södergård förenades år 1924 med Tolvsnäs, som då tillhörde Amos Anderson. Att döma av gamla kartor har det vid stranden legat ett fisketorp. I dag finns i byn en försäljning av närodlade grönsaker, bland annat ärter.
Under fortsättningskriget hölls ryska krigsfångar även på Kimitoön, bland annat på Västankärrs gård. När de första fjorton anlände till Västankärr våren 1943 sattes de i gårdsbyggnaden i Böle, där de hölls med hård disciplin. När de snart flyttades till Västankärr blev förhållandena drägligare.
Till Böles vapen har jag inspirerats av dess geografiska form: ”I rött fält en smal bjälke av guld vari tre smala röda stolpar”. Stolparna ska likna ett fängelsegaller och hänvisar till krigsfångarna. Helheten påminner väl också om en ärtskida.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
Litteratur:
Gardberg, John (1981 [1944]). Bygden och folket. I: Kimitobygdens historia del I. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 27–62.
Lindroos, Ernst (1991). Ryska krigsfångar i Kimitobygden. I: Fångster i tidens ström II. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden. S. 123–127.
Lounaistieto (u.å.). Karttapalvelu. https://karttapalvelu.lounaistieto.fi/ Hämtad 3.8.2022.
Mjösund (2022). ”Hoikkalan tila Mjösundissa myy mm. herneitä osoitteessa Bölentie 129”. Inlägg på Facebook 16.7. https://www.facebook.com/mjosundkemio/posts/pfbid0bAqjfMauXV4F4smFjLg4Fi1FS5uu3Yq6TbfnMkMFA1z2aZaZh8KoyavvPJfQguL1l Hämtad 28.8.2022.
Steinby, Torsten (1979). Amos Anderson. Helsingfors: Söderströms.
Allhelgonadagen firas i år den 5 november. Dagen kallas också alla helgons dag. Den är en dag då man minns de kristna helgonen, martyrerna och de hädangångna. Före år 1774 firades dagen den 1.11, men numera i Finland den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Dagen har firats som minnesdag sedan år 1955. Finlands ortodoxa kyrka firar samma dag minnesdagen av Karelens heliga och upplysare.
Finlands katolska kyrka firar samma lördag minnesdagen för alla troende hädangångna och den första söndagen i november alla heligas fest, alltså allhelgona. Från medeltiden härstammar den nuvarande finska seden att kombinera dessa två fester. Då lutherdomen infördes kvar blev på order av kungen endast allhelgona. Firandet av alla troende avlidnas fest började på 300-talet i Syrien. På 900-talet började firandet i Frankrike. År 1517 satte Martin Luther igång reformationen genom att på alla helgions dag publicera de berömda 95 teserna på slottskyrkan i Wittenberg.
Forna tiders kekri, skördefesten, har i tiden sammanfallit med allhelgonadagen. Kekri firades inte någon speciell dag utan då höstens lantbruksarbete var klart. Kekri har infallit mellan Mikaelidagen och allhelgona. Kekri har firats från 1000-talet och festen har senare fått kristna drag.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Med kekri inleddes det nya skörde- och boskapsskötselåret. Tjänstefolket hade en ledig vecka och husbönderna bjöd sina torpare på en måltid. Man tände kekrieldar, badade bastu, dansade, stöpte tenn och hade roligt. Under den andra kekridagen betedde man sig mera återhållsamt och mindes de avlidna. Till traditionerna hörde att man klädde ut sig till vad som på finska kallades kekritär, köyrihänttämöt eller köyripukki och drog från gård till gård och krävde traktering med hot om att eljes söndra ugnen.
På allhelgona för många ljus eller blommor till anhörigas gravar. Hemma kan man också tända ljus till minne av anhöriga. Att besöka gravarna blev vanligt i Finland efter andra världskriget. I församlingarna har det från 1980-talet blivit en sed att tända ljus vid allhelgonagudstjänsten och nämna namnet på varje församlingsmedlem som har avlidit under året. På sociala medier har man tagit i bruk #sytytänkynttilän.
Kimitoöns församling firar allhelgonamässa på lördagen i Kimito och Västanfjärds nya kyrka kl. 10, Dragsfjärds kyrka kl. 12 och Hitis kyrka kl. 16.
Text: Mirja Penna, Översättning: Ingrid Sandman
Har du en kort dikt/text (c. 20-30 ord) åt far/ farfar/ morfar eller kanske en teckning? Skicka den till oss via email till: sähköpostitse red@abl.sillipilvi.fi med rubrik “farsdag” eller hämta den till vår postlåda (kom ihåg att skriva vem har ritat/diktat och kontaktuppgifter). Vi publicerar bidragen (dom som ryms med) i tidningen den 10.11. Alla bidrag deltar i utlottningen av 2 st. ”Kimitoöns Pärla” brädspel. Teckningar/dikter skall vara inlämnade/inhämtade senast fredagen 4.11 kl. 12.
Exempel på text
Man ska aldrig underskatta dig, inte när det kommer till minsta lilla grej.
Du finns alltid där och ställer upp för mig, men så är jag ju också pappas lilla tjej.