Kristina Hakola-Wass med sin debutbok "Alla sover inte".
Lördagen den 13 maj klockan 14.00 håller Kristina Hakola-Wass en bokutgivningsfest i antikvariat Kojan i Dalsbruk för sin nyutkomna barnbok ”Alla sover inte”. Hakola-Wass har ett förflutet som mångårig biblioteksfunktionär i biblioteket i Dalsbruk och hon berättar att hon genom sitt arbete sysslade mycket med specialböcker för barn. I hemmet lästes också mängder av böcker för de två sönerna. Tanken på att skriva en egen barnbok grodde redan under tiden i biblioteket, och så småningom började hon arbeta med texten till boken. Hon filade på texten i några år och sökte efter en illustratör. Hon letade efter någon som ritar på ett gammaldags mjukt sätt. Då hon såg en bild på Mösse, ritad av Sebastian Dahlström, hade hon hittat sin illustratör. Samarbetet har förlöpt väl. Både Hakola-Wass och Dahlström har kommit med idéer under processen och diskuterat sig fram till lösningar. Hon berättar att det har varit utmanande för en amatör att få text och bild att synkronisera. De får gärna berätta olika saker för att få en bredare berättelse. Storyn hade hon rätt klar för sig från start, men händelserna har omformats under processens gång. En del figurer och oväsentliga händelser har tagits bort, medan annat har kommit till. Den röda tråden i boken är hur mjukisdjuren samarbetar och stöder varandra. Viktigt var också för Hakola-Wass att handlingen äger rum just i sjukhuskorridorerna, som är en värld för sig.
– Jag ville skriva en sjukhusbok för barn om vardagen och äventyr på sjukhuset, de flesta sjukhusböcker för barn fokuserar på fakta om mediciner, undersökningar, operationer och kliniskt arbete, säger Hakola-Wass.
Som barn var hon själv astmatiker och tillbringade mycket tid i sjukhusmiljö. Favoritboken var ”Bettinas hemlighet” av Britt G. Hallqvist, en äventyrsbok i sjukhusmiljö.
(artikeln fortsätter under annonsen)
I DEBUTBOKEN beger sig vännerna Mösse, Voff-voff och Pikkuliten från avdelningen för mjukisdjur och dockor iväg på ett farligt äventyr. De måste hitta sin bortrövade kompis, Lilla Panda, utan att bli upptäckta. Tillsammans med andra figurer tar de sig sedan genom sjukhusets korridorer mot barnavdelningen. Hakola-Wass berättar att några av mjukisdjuren i berättelsen har sitt ursprung i riktiga mjukisdjur. Voff-voff är äldste sonen Jannes och Lilla Panda yngste sonen Niklas kära gosedjur, medan Mösse är illustratören Sebastian Dahlströms mjukis.
Boken är utgiven på eget förlag och tryckt i Vasa. Hakola-Wass är mycket nöjd med tryckeriarbetet och bokens utformning. Upplagan på 260 exemplar säljs i Kojan och av författaren själv. Boken rekommenderas från tre år och uppåt, en övre gräns behövs inte för några böcker enligt författaren. Barnböcker kan läsas av alla åldrar.
Text & foto: Maria Manelius
Huggorm, Foto: ABL arkiv bild Anders Lindell.
Då vårsolen tittar fram och sommaren närmar sig så är det även många djur som vaknar till liv igen efter den långa vintern. En art som väcker mycket diskussioner och åsikter är ormen, för vissa är det en art som bör skyddas som vilken annan art som helst, medans för andra väcker de avsky och starkt obehag.
På våren syns ormarna som mest då solen stiger och luften blir varmare, ormarna håller sig oftast i närheten av sina övervintringsställen så att de så snabbt som möjligt ska kunna kräla in i boet igen för att skydda sig då temperaturen sjunker. Först då temperaturen hålls över +10 grader även på natten så är ormen inte längre beroende av sin viloplats och kan då röra sig längre sträckor.
I och med den nya naturskyddslagen kommer huggormen, Finlands enda gifta orm att bli fridlyst från och med den 1.6.2023. Detta innebär att man i första hand bör försöka förflytta ormen till en annan plats om den upptäcks på ett gårdsområde och utgör fara för barn eller husdjur, istället för att döda den. Endast om det inte är möjligt att flytta ormen till ett annat ställe så är det tillåtet att döda den, den som utför handlingen har rätt att bedöma vad ormens öde bör bli. Man får inte ofreda ormen, lika som man självklart inte heller får med något annat djur. Tidigare har Finland varit det enda västeuropeiska landet som tillåtit att döda huggormen. I Finland är alltså snart alla kräldjur/reptiler och groddjur fredade. Snoken har redan varit fredad i åratal.
Britt-Marie Juup, Åbo Djurskyddsförening rf:s verksamhetsledare ger råd om hur du så säkert som möjligt förflyttar huggormen. Förutom att det lönar sig att utrusta sig med tjocka handskar och höga stövlar, så är det bra att använda sig av en långskaftad mjuk borste och ett ämbar med tillhörande lock. Då kan man försiktigt försöka skyffla in ormen i ämbaret för att sedan lägga locket på, hon berättar att ormar är ganska skickliga på att komma ut ur ämbaret om man inte har lock.
Hon påminner att ormen har ett ganska skört skelett och bör därför hanteras försiktigt så att den inte skadas, därför är det viktigt att det är en mjuk borste som man använder. Ormen bör sedan förflyttas utan dröjsmål, den får alltså under inga omständigheter lämnas i ämbaret för att vänta på förflyttning, detta för att minimera stress och lidande för djuret.
Ormen bör föras minst två kilometer bort från bebyggelse och platsen där den frisläpps bör vara lämplig för arten, dvs. Ormen bör ha möjlighet till att hitta mat, vatten och det bör även finnas en lämplig plats för övervintring.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Huggormen trivs bäst då den får leva ifred långt ifrån människor och andra fiender, det är endast om ormen inte har möjlighet till att fly då fienden kommer för nära som den biter för att försvara sig. Giftet är värdefullt för dem eftersom de använder sig av det i jakt på mat, vuxna huggormar kan därför reglera mängden gift och i vissa fall kan de även ”bita torrt”, alltså bita utan att använda sig av gift. Ungarna kan dock ännu inte reglera gift så som de vuxna kan.
Huggormen väcker ofta hat och avsky hos många människor, detta tror hon i första hand att beror på rädsla och okunskap om arten.
– I Finland har vi den lyckliga situationen att vi inte har så mycket farliga djur att tala om, enda giftiga djuret vi har är huggormen. Det är dock viktigt att komma ihåg att huggormen vill inget hellre än att leva ostört och biter endast om den känner sig hotad. Huggormsbett har heller inte varit orsaken till någon människas död på väldigt många år, berättar Britt-Marie Juup.
Snoken som också är fredad sedan långt tillbaka, får dock varken flyttas eller dödas. Hon påpekar att om man av någon väldigt välmotiverad orsak behöver få snoken flyttad, så får man absolut inte föra den något långt bort.
Vad gör jag om mitt husdjur blir biten?
För många husdjursägaren väcker huggormen stark oro och det är tyvärr vanligt att många hundar och katter råkar på ormen och blir bitna.
Området där ormen bitit blir oftast väldigt uppsvällt och är smärtsamt, djuren kan även börja spy, bli uttorkade samt apatiska/trötta.
Om ditt husdjur blir ormbitet bör man alltid uppsöka veterinär så fort som möjligt, prognosen är ofta god om djuret får vård i tid. Kyypakkaus kortisontabletter bör endast ges om det finns risk att djurets andningsvägar täpps till av svullnaden, viktigast är att snabbt uppsöka vård av veterinär.
Minna Hakala, veterinär i Kimito påminner om att det är viktigt att hålla djuren stilla och inte låta dem springa lösa, samt att det inte finns så mycket som djurägarna kan göra själva.
Text: Heidi Lindberg
Ateljé Sami Tallberg x Söderlångvik.
Den 2 maj slår Ateljé Sami Tallberg x Söderlångvik upp sina dörrar på Söderlångvik Gård. Ny restauratör är den prisbelönte kocken Sami Tallberg, som satsar på råvaror från naturen samt närproducerade råvaror. Han säger att hans mission är att göra Finlands natur och allt det vilda den erbjuder tillgängligt för alla. Konceptet har han utvecklat under drygt tjugo års tid.
Restaurangen har fått sig ett ansiktslyft. Den gröna färgen dominerar i inredningen. Draperier har satts upp för att skapa flera rum i restaurangsalen. Det gör att sällskap kan sitta mera privat. Atmosfären är trevlig.
(artikeln fortsätter under annonsen)
ANNONSBLADETS REDAKTÖR fick möjlighet att komma på en provdukning till restaurangen senaste lördag. Borden var vackert dukade med fint porslin och den lilla tallkvisten i vasen gav ett naturnära intryck. Som förrätter serverades en frisk vildörtstabbouleh, tomat med basilika samt en mjuk och krämig svampburrata. Till förrätterna serverades en bit bröd med olivolja. Serveringspersonalen presenterade ingående rätternas sammansättning och rekommenderade att de skulle avsmakas i en viss ordning för smakupplevelsen. Som huvudrätt valde jag grillad äggplanta, mandeldukkah och persilja med rätt kraftig smak av peppar. Maten var vackert uppsatt och doftade ljuvligt. Alternativ huvudrätt hade varit hanger steak med bernaise. Som efterrätt serverades hallon, fläderblomskräm och maräng, vilken satt som pricken på i efter lunchmenyn.
Restaurangen har fått en ansiktslyftning.
Sami Tallberg är ny restauratör i Söderlångvik.
Restaurang Ateljé Sami Tallberg x Söderlångvik är inte någon snabbmatsrestaurang där man hastigt kastar i sig lunchen. Man behöver tid för att i lugn och ro avnjuta de visuella, välsmakande rätterna. Menyn är kanske mer i vuxensmak, men man erbjuder pasta för barnen. Glutenfri, mjölkfri, vegansk och ketogen kost är en självklarhet i restaurangen, liksom mat som passar för biohackers. Bistron är öppen varje dag mellan klockan 12 och klockan 15, medan caféet håller öppet mellan klockan 11 och klockan 17. Det rekommenderas att man gör en bordsbeställning innan besök på restaurangen. Mera info hittas på soderlangvik.fi.
Text & foto: Maria Manelius
Förrätter; vildörtstabbouleh, tomater med basilika samt svampburrata.
Kimbalot är våröppnings- och inköpsjippot för butikerna i Kimito centrum. Nu arrangeras Kimbalot för fjärde gången. 20 företag deltar. Se vilka de är i annonsen! Butikerna är öppna som normalt och några längre på kvällen.
Det finns saker att uppleva hela dagen. Produktdemonstrationer och erbjudanden för alla utlovas. Annonserna med erbjudandena och programmen finns i Annonsbladet den 27 april. En gratislänk till nästa veckas nummer finns på tidningens Facebooksida. Det lönar sig också att följa med företagens egna sociala medier.
Nytt för den här våren är Stämpeljakten som man kan delta i gratis. Hämta ett stämpelkort i något av de företag som deltar. Samla tio stämplar hos de företag som finns med på kortet och lämna det fullstämplade kortet i en Kimbalotlåda som finns på följande ställen: Hurrikaani, Mac Daniel’s Grill, Konditori Mazarin och K-Supermarket Kompass. Priser är bl.a. ett presentkort till Kasnäs bad, trådlösa hörlurar, presentkort m.fl. priser.
Arrangören, Annonsbladets chefredaktör Michael Nurmi säger att det är liv och rörelse från morgon till kväll i Kimito centrum under Kimbalot och han hoppas liksom alla företagen, att många tar familjen med och kommer och bekantar sig med utbudet, erbjudandena, produktpresentationerna eller för att dricka kaffe och äta lunch eller middag i de lokala restaurangerna.
Text: ABL
På fredagen blir det premiär för musikalen Den lilla skräckcaféet i Dalsbruk.
I Folkets hus i Dalsbruk repeterar 23 barn intensivt inför premiären av musikalen Det lilla skräckcaféet. Det är Bruksteaterns barn- och ungdomsgrupp som nu sätter upp produktion nummer 19. För regin står i år, liksom under tidigare år, Hasse Ginlund och Ulla Väärä. Eftersom årets pjäs är en musikal blir det förstås mycket sång som skall övas in. Den biten sköter Emmi Väärä med hjälp av Emma Sandell. Pia Nyman sköter som vanligt om barnens scenkläder, som till stor del hittas i Bruksteaterns välfyllda klädlager uppe på vinden i Folkets hus.
GINLUND BERÄTTAR att repetitionerna startade i september förra året. Tanken är att teatern skall vara som en vanlig hobby, med träff varje vecka under en längre tid för att barnen skall svetsas samman och ge utrymme för pjäsen att växa fram. Ulla Väärä poängterar att alla barn är välkomna med i teatergruppen och alla får en roll i pjäsen.
-Det är ju frågan om barnteater och då behöver inte allt vara helt perfekt, utan det måste finnas rum för alla intresserade, säger Väärä.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Pjäsen är ganska utmanande. Den handlar om vänskap och kärlek som övervinner onda krafter. Tillsammans klarar man allt. Eftersom barnen övat in pjäsen så länge tillsammans, har de blivit trygga i sina roller. I år har man ganska många nybörjare i gänget av lågstadiebarn. De har varit duktiga och många har övervunnit sig själva och vågar nu stå på scen och sjunga både solon och duetter. Nu sitter pjäsen som den ska inför den nästan slutsålda premiären på fredagen den 21 april. De övriga tre föreställningarna visas 23, 25 och 26 april. Man hoppas förstås på att många tar tillfället i akt och kommer för att njuta av glad och spännande barnteater.
Lina Malm, som Mango, och Alvin Joki, som Kalle, medverkar i pjäsen.
LINA MALM är med i teatergruppen för femte gången. I denna pjäs spelar hon Mongo, en varelse som kommer från jordens medelpunkt. Hon gillar rollen och kan sina många repliker. Lina gillar att sjunga så en musikal passar henne bra. För Alvin Joki blir detta första gången han står på sen med barngruppen. Han spelar Kalle i akt 2. Det är en ganska stor roll och i början var det lite svårt med alla repliker, men nu har han lärt sig dem bra. Alvin tycker att pjäsen är rolig och han gillar också att sjunga, fast han nog är lite nervös inför duetten han skall medverka i. Veckorna inför premiären tränar barnen flera gånger i veckan.
-Fast det kan kännas tröttsamt ibland inför en träning så är det alltid roligt då man väl är på plats, säger Alvin.
Både Lina och Alvin siktar på att vara med också i följande pjäs som sätts upp av Bruksteaterns barn- och ungdomsgrupp. Då blir det jubileumsår med pjäs nummer 20.
Text & foto: Maria Manelius
Hasse Ginlund, Emmi Väärä, Pia Nyman och Ulla Väärä.
Melissa och Madicken bjuder Annonsbladets redaktör på smakprov av smoothies. Den gula smakar somrigt av mango och ingefära medan den rosa är härligt krämig med jordgubbssmak.
Företaget DB Marina upplåter en av bodarna på skärgårdstorget invid gästhamnen i Dalsbruk till unga företagare inom projektet !Splash!. I gruppen bakom projektet står förutom Sam Forsbom även Kimitoöns näringslivschef Erik Lund, K-köpman Axel Eriksson, företagsrådgivare Mats Nurmio och företagaren Maria Pick. Meningen är att ge en möjlighet för ungdomar att pröva på att bli företagare och på detta sätt skapa sitt egna sommarjobb. Gruppen bakom projektet vägleder och sparrar de unga företagarna.
DÅ SYSTRARNA SAHLGREN såg annonsen om projektet bestämde de sig för att ansöka. Deras idé om en smoothiebar föll i god jord hos projektgruppen och de valdes bland de sökande att få förverkliga sin idé.
Madicken, 13 år, och Melissa, 12 år, berättar att de gillar att både göra och dricka smoothies. I M & M Smoothiebar kommer kunderna i sommar att kunna välja bland fem olika sorters smoothies. På Melissas födelsedagskalas nyligen fick gästerna provsmaka och betygsätta nio sorters smoothies och de fem som placerade sig i topp kommer att finnas på sommarens meny. Flickorna berättar att de kommer att namnge sina smoothies efter färgers engelska namn.
– Vi vill erbjuda skärgårdens vitaminrikaste och godaste smoothies till alla våra kunder, säger Madicken och Melissa.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Under våren har de fått hjälp med att starta sitt företag, de har klarat av hygienpasset, fixat en logo och fått hjälp av Pick med att utveckla recepten på smoothies. Systrarna säger att det var mycket mera att tänka på, då man startar ett företag, än de trodde. De är mycket tacksamma för all hjälp de får av projektgruppen, som har hjälpt dem med projektet ända från starten. Genast från början har de även fått fint stöd av familjen, släkt och vänner. På grund av deras unga ålder står föräldrarna bakom företaget.
DATUMET FÖR öppningsdagen är redan spikat. M & M Smoothiebar öppnar lördagen den 10 juni, i samband med Dalsbruksdagen. Då slår Madicken och Melissa upp luckorna till den lilla boden och erbjuder svalkande och goda smoothies till sina kunder. De kommer också att samarbeta med Söderlångvik gård och sälja av deras produkter i Smoothiebaren. Smoothiebaren håller öppet fem dagar i veckan, onsdagar till söndagar.
– Vi är så glada över möjligheten och väntar på att få öppna, säger flickorna.
Text & foto: Maria Manelius
Foto: Jyväskylä Sinfonia (pressbild)
- När Martti Rautio och jag, sommargäster på Kimitoön, fick idén att starta en kammarmusikfestival på orten kunde jag inte drömma om att festivalen skulle bli ett årligt återkommande inslag i kulturlivet, säger konstnärliga ledaren Katinka Korkeala.
Numera sköter hon uppdraget tillsammans med sin syster Sonja. Båda systrarna har i alla år också uppträtt på Kimitoöns Musikfestspel, som i år firar 25 år och är ett alltid lika efterlängtat inslag i öns evenemangsutbud och något som lockar toppartister både från vårt land och utomlandsifrån samt även långväga publik till en skärgårdskommun, som inte lämnar någon oberörd.
I år firar man också flera stora kompositörers jubiléer: Ligeti (100 år), Rachmaninov (150) och Lalo (200). Vi får höra verk av dem under festivalveckan, som pågår under tiden 10-16 juli och bjuder på mer än tio konserter i de mest intressanta miljöer. Man konserterar i allt från Sandö herrgård, Söderlångviks museum, på torget i Dalsbruk, kyrkorna i Kimito, Västanfjärd och Karuna samt i Veturitalli i Salo.
Både äldre och nyare musik bjuds det på, allt från sånger från drottning Elisabeth I:s tid, barockmusik och den mindre kända Ursula Mamloks blåskvintett, som får sitt finländska uruppförande på onsdagen i Karuna kyrka.
Vi får igen lyssna till Jyväskylä Sinfonia, som besökte festivalen år 2021, nu under ledning av en av våra stigande stjärndirigenter Kaapo Ijas och med den berömda solisten Helena Juntunen. Festivalens programutbud kan man bekanta sig med på www.kimitomusicfestival./fi/sv/program.
Utöver en natur- och kulturmiljö värd att uppleva bjuder festivalen också på kulinariska upplevelser. Labbnäs fungerar som hotell för artisterna, som är överlyckliga då de får bo intill sjön och njuta av bastubad och simturer istället för att vara inkvarterade på stora hotell i världens metropoler. Labbnäs lunchkonsert med skärgårdsbord har en given publik och i Söderlångvik ordnar den internationellt kände vildörtsgurun Sami Tallberg en läcker middag i samband med konserten med elisabethanska sånger.
Sonja Korkeala betonar att alla konserterna är sammansatta så, att också publik mindre van att lyssna till klassisk musik ska ha behållning. Och med tanke på kommande tiders konsertpublik bjuder festspelen in unga under 18 år helt gratis till de lokaler som är stora nog att rymma många åhörare. (IS)
Anneli Viljanen
- Då det blev aktuellt för mig att fundera på branschbyte efter 15 års företagande och karriär inom hästsporten hade jag svårt att se mig i ett “vanligt jobb”. När jag fick höra om möjligheten att bli mäklare på en byrå med lång erfarenhet och karriär inom branschen visste jag att detta jobb är nåt för mig. Det är en bransch relaterat till prestation, människor och ombytliga dagar, där du hela tiden får lära dig nytt och på så sett utmana dig själv. Jag tycker att min personlighet och mina starkheter är som gjorda för detta jobb.
Nej, det gör jag inte. Håller mig med ett mindre antal hästar då jag på fritiden tävlar i ridsport, dressyr är min gren och tävlar aktivt på nationell nivå med hästar jag skolat själv, med drömmen att en dag rida in på en Grand prix bana. Träningsuppdrag sköter jag också. Ridsporten kräver långsiktigt tänkande var det gäller att hålla sitt mål starkt i sikte även vid motgångar, definitivt något som lärt mig uthållighet. Det tysta språket mellan hästen och människan är något som fortfarande fascinerar mig efter 30 år.
Jag konditionstränar i löpning och styrketränar på gym, och ja, jag är beroende av att träna, känslan efteråt är alltid fantastisk även om själva passet känns tungt.
Jag gillar även havet, naturen och anser mig vara mera en utomhus tjej som älskar utmaningar och är inte rädd för att göra det där lilla extra, då jag vuxit upp med två bröder och är mamma till tre pojkar så kan man väl säga att jag är van med rätt så aktiv takt och lärt mig en hel del annat också än smink och klänningar.
Den långa karriären inom idrottsvärlden har lärt mig mycket om mig själv och andra, många saker går att direkt överföra till övriga delar i livet. Ge mig ett ett mål och uppdrag och du kan garantera dig att jag gör mitt allra bästa för att ro iland det med belåtenhet. Jag ser mig som en utåtriktad, glad, entusiastisk och energisk hästtjej som sadlat om, en ambitiös nykomling inom mäklarbranschen.
Text: ABL
Foto: Kimitoöns Sjöräddares ordförande Calle Storm.
Västra Finlands gränsbevaknings kommodor Marko Tominen har premierat Kimitoöns Sjöräddare för sitt arbete. Föreningen blev vald till årets sjöräddningsförening i regionen för år 2022. I motiveringen står det att Kimitoöns Sjöräddares verksamhet har aktiverats och utvecklats anmärkningsvärt de senaste åren. Föreningen har gjort värdefullt frivilligarbete genom att hjälpa sjöfarare i nöd. Föreningen har utfört givna sjöräddnings- och hjälpuppdrag kvalitativt och har varit pålitliga och samarbetsvilliga i sin verksamhet. Kimitoöns Sjöräddares aktiva verksamhet och närvaro har för egen del stött båtfarares sjösäkerhet på området.
SJÖRÄDDARNAS ordförande Calle Storm är mycket glad över utmärkelsen. Enligt Storm är det tack vare den nya fina stationen i Dalsbruk, samt den nya sjöräddningsbåten Mona, som föreningen har kunnat utvecklats. Från de nya utrymmena har man möjlighet att starta iväg på en utryckning mycket fortare. Under båtfararnas högsäsong i juli, samt under en del veckoslut, är stationen bemannad dygnet runt. Dessutom bor en stor del av föreningens aktiva medlemmar i närheten och finns på plats snabbt vid ett alarm. Storm säger att sjöräddarnas verksamhet pågår från att isen lossar på våren tills den lägger sig på hösten.
Andelen aktiva medlemmar har ökat de senaste åren och utbildningsnivån har förbättrats. Efter pandemin har verksamheten kommit bra igång igen. På den senaste nybörjarkursen deltog elva personer. Följande nybörjarkurs ordnas sista veckoslutet i maj. På Kimitoöns Sjöräddares Facebooksida finns mera information om verksamheten och kurser.
– Flera aktiva medlemmar behövs, säger Storm.
Man ordnar även olika sorters kurser för manskapet tillsammans med andra aktörer. Närmast ordnas en brandkurs tillsammans med brandkåren samt en första hjälp-kurs med Röda Korset.
FÖRUTOM aktiva medlemmar behöver föreningen stödmedlemmar. Både föreningar, företag och privata personer kan bli stödmedlemmar och på så sätt stöda sjöräddarnas verksamhet. Storm berättar att föreningen fått fin respons från kommuninvånarna och att många vill diskutera sjöräddning. Det moraliska stödet och det ekonomiska stödet från föreningens sponsorer är viktigt för verksamheten. Han vill också passa på att tacka alla samarbetspartners. Snart blir det öppet vatten och sjöräddarna är redo att rycka ut för att hjälpa båtfarare. (MM)
Adele Ahlfors och Josefin Bärling gillade Satu Söderströms föreläsning om integritet. Av stationerna med levande böcker tyckte de att det var intressant att lyssna på Anders Nyman, som berättade om hur det är att leva med diabetes.
Förra veckan ordnades en temavecka i Dalsbruks skola under temat ”Jag är unik”. Väneleven Emma Heikkilä kläckte idén om temaveckan då väneleverna diskuterade kommande program. Hon ville visa skolans elever att alla människor är olika och att man även som vuxen kan vara annorlunda och ha en historia som gör en unik. Elevhandledaren Åsa Karlsson och socionomstuderande Emmi Väärä var snabba att haka på idén och börja planera arrangemangen kring temaveckan.
VARJE ELEV fick en stjärna där de skulle skriva tre egenskaper som gör dem unika. Stjärnorna sattes sedan upp i skolan. På onsdag och torsdag ordnades föreläsningar. Regnbågsallians Svenskfinland, föreningen för alla som tillhör en sexuell minoritet eller en könsminoritet, berättade om sin verksamhet och föreläste om HBTQ-frågor. Man diskuterade i mindre grupper bland annat om mobbning och transfobi. Sexualterapeut Satu Söderström talade om integritet och om att äga sin kropp och kunna säga nej. Skolan hade även besök av Synskadeförbundet.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Temaveckans största satsning var fredagens levande böcker. Man hade bjudit in 24 personer med koppling till Kimitoön som berättade sin unika historia. Eleverna var indelade i mindre grupper och de yngre hann besöka fyra stationer under dagen medan de äldre eleverna hann besöka sex stationer. Susan Holmberg, som är frivillig Röda Korsare, berättade om lokalföreningens verksamhet och speciellt om flyktingmottagningen i Dalsbruk. Kommunen har tidigare tagit emot syriska kvotflyktingar och eleverna fick bekanta sig med processen att integrera dessa i Dalsbruk. Det senaste året har Röda Korsets lokalavdelningar inrett sjutton lägenheter för Ukrainare, som flytt undan kriget. En grupp elever från årskurs två diskuterade och några kunde tänka sig att hjälpa till i Röda Korset då de blev äldre. De hade också drömmar om att bli brandman, polis eller husbyggare.
Emmi Väärä, Emma Heikkilä och Åsa Karlsson skötte temaveckans arrangemang.
Jonglören Niklas Vikman berättar att barnen var intresserade av att höra om jonglering. Själv skulle han vilja införa jonglering på skolschemat. Forskning har visat att jonglering främjar inlärandet. Eleverna fick pröva på jonglering och Vikman visade tricks.
Nora Wilson talade om hur det är att bo en stor del av året ute på Bengtskär. För henne känns det helt naturligt eftersom hon har växt upp med livet på fyrön tillsammans med familjen. För henne känns Bengtskär som ett hem. Hon gillar naturen mitt i havet och väntar på att ejdrarna skall komma till våren. Förra vintern hade de 530 ejderbon på ön. Det kräver dock mera planering att bo på den bergiga lilla ön. Man måste till exempel bunkra mat för minst en vecka åt gången. Vädrets makter kan också stoppa resor till och från ön. Wilson säger ändå att livet på Bengtskär är lättare nu än förr i tiden.
-Nu har vi ju både elektricitet och internet på Bengtskär, säger hon.
Niklas Vikman och Nora Wilson ställde upp för att berätta sina historier under fredagen temadag.
Levande böcker / Elävät kirjat:
Jonas ”Bäschi” Lindberg – mobbning / kiusausta
Susan Holmberg – Röda Korset / SPR
Evgeny Bondarenko – Ukrainsk flykting /
Ukrainalainen pakolainen
Robin Eriksson – Rullstolsbunden / Pyörätuolissa
Erica Harberg – Kårkulla
Ville Laitinen – Natur & miljö,
Norpas-festival / -festivaali
Benjamin Strömsund – Musiker / Muusikko,
Atomic Annie
Simon Strömsund – Brännskär, företagande i
skärgården / saaristoyrittäminen
Inge-Maj Koskelin – Keramiker / Keraamikko
Niklas Vikman – Jonglör / Jongleeraaja
Andreas Nyman – Diabetiker / Diabeetikko
Ulla Väärä – Flytta och byta vardagsspråk /
Muuttaminen ja kotikielen vaihtaminen
Olavi Hjellman – OS-idrottare / Olympiaurheilija
Lefa Lindgren – Närståendevårdare / Lähihoitaja
Ronny Holmström – Trädfällningsexpert,
företagare / Puunkaadon ekspertti, yrittäjä
Jenni Lindström – Kvinnlig sotare / Naisnuohooja
Sanna Parikka – Att flytta utomlands / Ulkomaille muuttaminen
Oskar Ekholm – Ung jordbrukare / Nuori maanviljelijä
Nora Wilson – Bo på Bengtskär /
Asuminen Bengtskärillä
Niina Mura – Kyrkoherde / Kirkkoherra
Andréa Granroth & Ida Fredriksson –
Brusaby, assistenthundar / avustajakoirat
Oscar Byman – Politiker, riksdagsvalskandidat /
Poliitikko, eduskuntavaalien ehdokas
Amanda Enberg – Farmors Café Högsåra,
företagare / yrittäjä
Manda Lindroos - Sjöbevakare / Merivartiostolainen
Text & foto: Maria Manelius
Adele Ahlfors ja Josefin Bärling pitivät Satu Söderströmin luennosta. Elävien kirjojen osastolla he pitivät Anders Nymanin kertomuksesta elämästään diabeteksen kanssa.
Dalsbruks skolassa järjestettiin viime viikolla temaviikko otsikolla ”Jag är unik” (olen ainutlaatuinen). Ystäväoppilas Emma Heikkilä oli keksinyt idean ystäväoppilaiden keskustellessa tulevista ohjelmista. Hän halusi näyttää, että kaikki ihmiset ovat erilaisia ja että aikuisenakin saa poiketa toisista. Elämänkokemukset tekevät ihmisestä ainutlaatuisen. Oppilaisohjaaja Åsa Karlsson ja sosionomiopiskelija Emmi Väärä innostuivat heti ideasta ja alkoivat suunnitella teemaviikkoa.
KAIKILLE opilaille jaettiin paperinen tähti johon he kirjasivat kolme ominaisuutta, jotka tekevät heistä ainutlaatuisia. Tähdet kiinnitettiin koulun seinään. Keskiviikkona ja torstaina järjestettiin luentoja. Regnbågsallians Svenskfinland, joka on seksuaalivähemmistöjen yhdistys, kertoi toiminnastaan. Pienryhmissä keskusteltiin mm kiusaamisesta ja transfobiasta. Seksuaaliterapeutti Satu Söderström puhui yksilön vapaudesta ja oman kehon omistamisesta ja oikeudesta kieltäytyä. Näkövammaisten liittokin vieraili koulussa.
(artikkeli jatkuu ilmoituksen alla)
Viikon suurin panostus oli perjantain elävät kirjat. Paikalle oli kutsuttu 24 henkilöä, joilla on yhteyksiä Kemiönsaareen, kertomaan omasta elämästään. Oppilaat oli jaettu pienryhmiin ja nuorimmat ehtivät käydä neljällä asemalla, vanhemmat kuudella. Susan Holmberg tekee vapaaehtoistyötä Punaisen Ristin parissa. Hän kertoi paikallisosaston toiminnasta ja etenkin pakolaisten vastaanotosta Taalintehtaalla. Kuntahan on aiemmin ottanut vastaan syyrialaisia kiintiöpakolaisia ja oppilaat pääsivät tutustumaan prosessiin, jolla pakolaiset integroitiin Taalintehtaalle.
Emmi Väärä, Emma Heikkilä och Åsa Karlsson vastasivat järjestelyistä.
SPR:n paikallisosastot ovat viime vuonna sisustaneet 17 asuntoa ukrainalaisille turvapaikanhakijoille. Kakkosluokan oppilasryhmä keskusteli sitä, että jotkut heistä vartuttuaan voisivat tehdä vapaaehtoistyötä SPR:lle. He uneksivat myös palomiehen, poliisin tai talonrakentajan urista.
Jongleeraaja Niklas Vikman kertoo, että jongleeraus kiinnosti lapsia. Itse hän mielellään näkisi sen koulujen oppiaineena. Tutkimuksen mukaan jongleeraus edistää oppimista. Oppilaatkin pääsivät kokeilemaan sitä ja Vikman esitti temppuja.
Nora Wilson kertoi siitä, miltä tuntuu asua suuren osan vuotta Bengtskärillä. Hänelle se tuntuu ihan luonnolliselta koska hän on varttunut siellä perheensä kanssa. Bengtskär on hänen kotinsa. Hän pitää merellisestä ympäristöstä ja odottaa haahkojen palaavan saarelle keväällä. Viime vuonna saarella oli peräti 530 haahkanpesää. Suunnittelua vaaditaan luodolla asumiseen. On esimerkiksi varattava ruokaa vähintään viikon ajaksi. Sää voi estää matkoja saarelle ja sieltä pois. Wilsonin mukaan elämä Bengtskärissä on nykyään helpompaa kuin ennen. Saarellahan on sekä sähköä että internet.
TEEMAVIIKON päätöksenä oppilaat kirjoittavat ajatuksistaan ja kokemuksistaan. Vanhimmat päättivät perjantain esittämällä ajatuksia herättäviä kysymyksiä. Karlsson on hyvin iloinen siitä, että melkein kaikki paikalle pyydetyt ihmiset suostuivat ja saapuivat kertomaan elämästään. Sekä oppilaat että opettajat tuntuvat olevan tyytyväisiä ensimmäiseen teemaviikkoon. Siitä saattaa tulla toistuva.
Niklas Vikman ja Nora Wilson kertoivat oman tarinansa perjantain teemapäivillä.
Elävät kirjat:
Jonas ”Bäschi” Lindberg – mobbning / kiusausta
Susan Holmberg – Röda Korset / SPR
Evgeny Bondarenko – Ukrainsk flykting /
Ukrainalainen pakolainen
Robin Eriksson – Rullstolsbunden / Pyörätuolissa
Erica Harberg – Kårkulla
Ville Laitinen – Natur & miljö,
Norpas-festival / -festivaali
Benjamin Strömsund – Musiker / Muusikko,
Atomic Annie
Simon Strömsund – Brännskär, företagande i
skärgården / saaristoyrittäminen
Inge-Maj Koskelin – Keramiker / Keraamikko
Niklas Vikman – Jonglör / Jongleeraaja
Andreas Nyman – Diabetiker / Diabeetikko
Ulla Väärä – Flytta och byta vardagsspråk /
Muuttaminen ja kotikielen vaihtaminen
Olavi Hjellman – OS-idrottare / Olympiaurheilija
Lefa Lindgren – Närståendevårdare / Lähihoitaja
Ronny Holmström – Trädfällningsexpert,
företagare / Puunkaadon ekspertti, yrittäjä
Jenni Lindström – Kvinnlig sotare / Naisnuohooja
Sanna Parikka – Att flytta utomlands / Ulkomaille muuttaminen
Oskar Ekholm – Ung jordbrukare / Nuori maanviljelijä
Nora Wilson – Bo på Bengtskär /
Asuminen Bengtskärillä
Niina Mura – Kyrkoherde / Kirkkoherra
Andréa Granroth & Ida Fredriksson –
Brusaby, assistenthundar / avustajakoirat
Oscar Byman – Politiker, riksdagsvalskandidat /
Poliitikko, eduskuntavaalien ehdokas
Amanda Enberg – Farmors Café Högsåra,
företagare / yrittäjä
Manda Lindroos - Sjöbevakare / Merivartiostolainen
Text & foto: Maria Manelius, Käännös: Ingrid Sandman
Lakko voi jälleen haitata postin kulkua. Tämän viikon Ilmoituslehden digiversio on luettavissa ilmaiseksi alla olevasta linkistä.
TOIMITUS
Transportstrejken förorsakade att Annonsbladet på sina håll inte nådde fram senaste vecka, vilket vi beklagar. Senaste veckas och denna veckas tidning kan digitalt läsas gratis här. Vi hoppas att papperstidningen når Er så snart som möjligt när strejken har avblåst.
REDAKTIONEN
Dragsfjärds Ungdomsförening -nuorisoseura järjestää laskiaisriehan Furulundissa sunnuntaina helmikuun 19. päivänä klo 12-16. Bingoa voi pelata kylän lyhyellä reitillä ja arpoja on myynnissä. Paloautoja on paikalla aina klo 14 saakka elleivät ole hälytystehtävässä. Autoilla pääsee pienelle ajelulle. Poniratsastusta on tarjolla säävarauksella. Kerstin Forsbomin maukasta hernekeittoa on myynnissä sekä kahvia, teetä, mehua ja laskiaispullia.
Hiihtoloman aikana helmikuun 21.-23. päivien välisenä aikana Furulundissa järjestetään LAN-party. Tietokonepelaajat tapaavat ja heidän koneensa liitetään LAN-iksi. Tarkoituksena on pelata tietokonepelejä ja seurustella. Tapahtuman kohderyhmänä ovat nuoret aina seitsemännestä luokasta ylöspäin. Tapahtuma järjestetään Pargas Gaming Communityn ja Kemiön Puhelimen yhteistyönä. Osallistujat ottavat oman koneensa, nettikaapelin sekä mukavan tuolin mukaansa. LAN-partyn puitteissa voi yöpyä omassa makuupussissaan. DUF (nuorisoseura) tarjoaa välipaloja ja juotavaa. Lisätietoa nuorisoseuran Facebooksivulla.
(artikkeli jatkuu ilmoituksen alla)
Kemiönsaaren seurakunta järjestää yhdessä St. Jakobs sjöscouter -meripartiolaisten kanssa laskiaisriehan sunnuntaina helmikuun 19. päivänä Västanfjärdin seurakuntatalon pihalla klo 12-14. Tarjolla on grillimakkaraa ja laskiaispullia. Partiolaiset järjestävät koko perheen jäljittämiskilpailun sekä leikkejä.
Tapahtuma on kaikille avoin ja maksuton. Halutessaan voi lahjoittaa summan Yhteisvastuukeräykseen. Tuotto käytetään tänä vuonna nuorisoväkivallan ennaltaehkäisyyn ja nuorten väliseen sovitteluun. Kirkon Ulkomaanavun katastrofirahastolla avustetaan myös lasten ja nuorten koulunkäyntiä viidellä alueella Keniassa.
Teksti: Maria Manelius, Käännös: Ingrid Sandman
Dragsfjärds Ungdomsförening ordnar ett fastlagsjippo i Furulund söndagen den 19 februari mellan klockan 12.00 till 16.00. Under evenemanget kan man spela bingo längs en kort rutt i byn och köpa lotter i föreningens snabblotteri. Brandbilar finns på plats från klockan 12.00 till 14.00, om de inte råkar vara på uttryckning. Man kan bekanta sig med brandbilarna och även åka en sväng. Samma tid har man även möjlighet till ponnyridning, med väderreservation. Besökarna kan köpa av Kerstin Forsboms goda ärtsoppa. Det säljs även kaffe, te och saft samt fastlagsbullar.
Under vinterlovet, mellan 21 till 23 februari, ordnas det LAN-party i Furulund. På ett LAN-party träffas ett antal datoranvändare för att koppla samman datorerna i ett LAN. Det vanligaste syftet med ett LAN-party är att spela datorspel mot varandra och umgås. Evenemanget riktar sig till ungdomar från årskurs 7 och uppåt och ordnas i samarbete med Pargas Gaming Community och Kimito Telefon. Deltagarna behöver en egen speldator, nätverkskabel samt en bekväm spelstol. Man kan övernatta på LAN-partyt och ha med sig sovsäck. DUF har bord till förfogande och säljer snacks och dricka. Mera info om evenemangen hittar man på Dragsfjärds ungdomsförenings Facebook sida.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Söndagen den 19 februari, mellan klockan 12.00 och 14.00, ordnar Kimitoöns församling tillsammans med St. Jacobs sjöscouter ett fastlagsjippo utanför församlingshemmet i Västanfjärd. Det bjuds på grillkorv och fastlagsbullar. Scouterna ordnar en spårning för hela familjen och så leker man utelekar.
Evenemanget är öppet för alla åldrar och kostnadsfritt. Den som vill kan på plats donera en valfri summa till årets Gemensamt Ansvar insamling. I år styrs intäkterna från insamlingen till att förebygga ungdomsvåld och främja medling bland unga. Med hjälp av Gemensamt Ansvar stöder även katastroffonden vid Kyrkans Utlandshjälp barns och ungas återgång till skolan i fem regioner i Kenya.
Text: Maria Manelius