21.6.2023
Överkommissarie Mika Peltola säger att tre fall av rattfylleri har ägt rum på Kimitoön under perioden januari-april.
I Sydvästra Finlands polisdistrikt, till vilket Kimitoön hör, har 140 procent fler råkat ut för personskador i trafiken på grund av rattfylleri under månaderna januari-april i år jämfört med samma period i fjol. Antalet har stigit från fem till tolv. Det uppger Svenska Yle.
Hur reagerar man på det här på Kimitoön? Annonsbladet ringer upp taxichauffören Mathias Illman. Han lyfter fram att det är bra att polisens närvaro på Kimitoön inte minskat, eftersom polisen då kan få fast fler som gör sig skyldiga till rattfylleri. Överkommissarie Mika Peltola vid polisen i Sydvästra Finland säger också att polisens närvaro på Kimitoön kommer att öka under sommaren då sommargästerna beger sig till skärgården.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Peltola uppger att tre olyckor orsakade av rattfylleri har förekommit på Kimitoön under januari-april i år. Men vad borde ske för att färre olyckor uppstår i framtiden? Illman och Peltola går rakt på sak.
– Lämna bilen hemma om du har druckit alkohol. Om du trots allt är i behov av skjuts ska du låta en nykter vän köra eller beställa en taxi, säger Mathias Illman.
– Alkohol hör inte hemma i trafiken, säger Mika Peltola.
Text & foto: John Illman
Fotnot: Skribenten är inte släkt med Mathias Illman.
Filip Danielsson tycker det är värt att fira midsommaren.
Midsommaren närmar sig med stormsteg. Annonsbladet hör sig för med tre unga vuxna från Kimitoön om hur de firar midsommar.
Filip Danielsson från Rosala tycker midsommaren är en trevlig tradition. Han säger att han firar högtiden på Rosala.
– Jag brukar se på då man lägger upp midsommarstången vid Rosala FBK. Det har jag gjort sedan jag var liten och det gör jag i år igen.
Som bekant reses midsommarstången för ringdanser. Midsommarstången kom från Sverige via Åland till Finland på 1700-talet.
Danielsson säger att ett fint väder och att träffa släktingar och vänner är ingredienserna för en lyckad midsommar. Han tillägger att många personer från andra orter än Hitis-Rosala väljer att komma till öarna för att fira midsommar.
– Det är bara att se på bilköerna till färjan efteråt för att konstatera att många tycker om att fira midsommaren här, säger Filip Danielsson.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Noah Koivisto från Dragsfjärd tycker likaså att midsommaren är värd att fira. Liksom Danielsson tänker Koivisto vistas i skärgården under högtiden.
– Bra väder och en god gemenskap är grunden för en lyckad midsommar, säger han.
Koivisto tillägger att han oftast firar midsommar med vänner på Kimitoön.
Noah Koivisto kommer att fira midsommaren med sina vänner.
Jannike Grönroos firar midsommar i Västanfjärd i år.
Jannike Grönroos från Dalsbruk firar midsommar i Västanfjärd i år. Det här året firar hon med ett mindre sällskap.
– Jag har som tradition att fira midsommar på Kimitoön men vissa midsomrar har jag tillbringat i Ekenäs.
Som yngre hade midsommarstången en central roll i Grönroos firande. Numera är det mest ett gott umgänge och god mat som förgyller midsommaren.
– En tradition har ändå varit att ordna någon slag lek eller spel under midsommaren. Den traditionen har levt kvar ända till vuxen ålder, säger Jannike Grönroos.
Midsommar firas lördagen 24 juni.
Text & foto: John Illman
Vikingalyra.
Kyrksundet mellan Rosala och Hitis var en viktig handelsplats för vikingarna. Men förutom handel tyckte vikingarna även om musik. I vikingacentret på Rosala kan besökare ta del av flera nyheter.
För den som är intresserad av vikingarna, som ofta beskrivs som argsinta sjöfarare och sjökrigare som ämnar plundra kloster, är Rosala Vikingacentrum värt att besöka. Paul Wilson vid centret möter Annonsbladets reporter i full vikingamundering för att berätta om nya inslag vid centret.
– Vikingarna var mycket intresserade av sång och musik. Därför har vi bland annat skapat flera nya instrument, säger han och visar upp en vikingalyra.
En vikingalyra är ett instrument gjort av trä med sex strängar. Förutom lyror hade vikingarna trummor, horn och flöjter. Wilson tillägger att vikingarna hade egna kapell där de sjöng.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Vikingatiden sträcker sig från 700–1100-talet, vilket innefattar slutet av järnåldern. Vid den här tiden fanns inte ännu länder som Finland och Sverige. Tanken på nationalstater med klara gränser hade inte ännu vunnit terräng. Paul Wilson förklarar att vikingarnas närvaro på Kimitoön var stark.
– En viktig handelsled mellan väst och öst gick genom Kyrksundet som skiljer Hitis från Rosala, säger Wilson.
Under Vikingatiden utvecklades kunskaperna för skeppsbygge, vilket lade grunden till längre handelsfärder till sjöss. Vikingarna anses ha valt Kyrksundet eftersom det var en skyddad rutt. De reste från Skandinavien i österled via finska skärgården och sedan via floder till dagens Ukraina och vidare till medelhavet, många gånger i handelssyfte.
Vikingacentrum i Rosala.
Paul Wilson och Annonsbladets reporter besöker hövdingahallen en bit in på gården. Väl inne i den stora byggnaden får man en med vikingatiden samtida stämning. Det är högt till tak och belysningen är svag. Borden och bänkarna är täckta av djurskinn. De små ljusen har en ljusmängd som kan jämföras med brinnande stearinljus. Elektriciteten uppfanns som bekant först senare i historien.
I hallen kan besökare övernatta eller ordna evenemang. Redan i år har både äldre och yngre besökt vikingacentret i dessa syften.
– Vi har bland annat haft elever på lägerskolor under våren. Seniorgrupperna har även hittat tillbaka efter coronapandemins fall, säger Wilson.
Han ser positivt på den stundande sommaren och tror att många väljer att besöka vikingacentret i år. Övernattningsbokningar för sommaren har redan kommit. Förutom skolelever och senior besöker även familjer och företagsgrupper vikingacentret.
– Vi erbjuder aktiviteter som man inte nödvändigtvis hittar annanstans, som bågskytte och dragkamp men framför allt yxkastning. Det sistnämnda var mycket populärt bland vikingarna. För den som är intresserad av Finlands historia och vikingatiden är Rosala Vikingacentrum definitivt värt att besöka, säger Paul Wilson.
Text & foto: John Illman
Rosala Vikingacentrum har till den stundande sommaren tryckt upp en bok med matrecept. Boken “Rosala x Bengtskär - smakresa till fyrliv och forntid” ger läsaren på 96 sidor flera läckra recept på både huvudrätter som efterrätter. Samtidigt finns flera bilder från Bengtskär och Rosala, som ger läsaren en närhet till platserna.
Författarna Paul och Nora Wilson, som är Finlands sydligaste invånare, berättar även om Rosala och Bengtskärs historia. Fyren Bengtskär byggdes år 1906, till stor del eftersom ångfartyget S/S Helsingfors förliste norr om Bengtskär året före. assistent.
Text & foto: John Illman
Sagalunds museum.
Utom ökade öppningstider bjuder landets äldsta (grundat år 1900) och största landsbygdsmuseum Sagalund i sommar på mer program än någonsin. Med sin status som barnkulturcentrum erbjuder museet också de yngsta besökarna många slags upplevelser. Sagalund har något för alla åldrar från småttingar till farföräldragenerationen.
Sagalund öppnade i år tidigare än förr, redan i mitten av maj. Under högsäsongen, midsommar till skolstart, är museet öppet ti.- sö. kl. 11-17. Under vår och höst gäller samma dagar men museet stänger kl. 16.
Sommarens största evenemang har i årtionden varit Sagalund lever, då alla byggnader och hela museiparken sjuder av aktivitet. I år lever museet den 1 juli.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Men redan om lördag, då man runtom i landet firar Öppna byars dag, bjuder Sagalund i samarbete med flera partners på program under rubriken Vreta förr och nu. Kl. 17 startar en guidad rundtur med dragspelsmusik av Toni Perttula och sång av Jarmo Kujala, som sjunger schlagrar från 40- och 50-talet. Filmsnuttar från samma tid visas och i den välförsedda museiboden kan man handla hembygdsböcker till specialpris. Museikaféet Café Adèle ställer upp med en specialmeny.
Tidsresorna för barn har ordnats i många år och är mycket omtyckta. Resorna arrangeras under sju sommartisdagar kl. 11-17. Både barn och vuxna kan delta i aktiviteter såsom hantverk och forna tiders bondgårdssysslor. Samma högsommartisdagar kl. 10 kan familjens allra minsta, 1-4-åringarna med mjukisdjur och vuxen följeslagare fira Nallekalas i parken med sagor och traktering.
EN EKOLOGISTUDERANDE kartlägger under sommaren arterna på alla gårdar som hör under museistiftelsen och leder besökare på växtäventyr sju torsdagar under högsäsongen. Äventyren börjar kl. 11.
Sagalunds guidade turer arrangeras under alla säsonger, under vår och höst en daglig kl. 13. Under högsäsongen guidar man hela dagarna. Guidningen ingår i inträdespriset.
Besökarna gör klokt i att reservera gott om tid. Sagalund har specialutställningar som det lönar sig att bekanta sig med. I Annexet intill Sagalundgården finns ”I ryans skydd” och i f.d. Vreta skola ”Godisgröt och gående hus” (pilotprojektet som visar hur barnen kan engageras i framtidens samhällsbygge). Utomhus finns konstnären Jan Lütjohanns träskulpturer utställda.
Musiken är också ett viktigt inslag i Sagalunds sommar, inte bara under Öppna byars dag. Under Sagalund lever (1.7) konserterar Markku Lepistö kl. 11-12 och Toni Perttula spelar dragspel kl.12-16.
Text & foto: Ingrid Sandman
Lussi Järvinen är en av dem som sprungit i Broloppet varje gång det ordnats.
Broloppet har ordnats sedan år 2011 men har tvingats ha paus under coronapandemin. En av deltagarna som alltid medverkat, Lussi Järvinen från Kasnäs, finns även med på startlistan för årets lopp. Vad hon klär ut sig till i år förblir ändå en överraskning.
För den som deltar i Broloppet, ett halvmaraton som går från Dalsbruk till Kasnäs, den 17 juni kommer åtminstone en deltagare att vara utklädd, oftast till en karaktär. Det är Lussi Järvinen från Kasnäs. Hon har sprungit i alla Brolopp sedan starten för tolv år sedan.
– Jag har bland annat varit utklädd till Mimmi Pigg, Pippi Långstrump, Lilla My och Finlands flagga. Jag klär ut mig för att försöka locka fler deltagare till loppet.
Bland andra deltagare är det få som har vågat visa sig i annat än idrottskläder. Järvinen nämner att ett år hade en deltagare cylinderhatt och handskar.
Det är ändå sist och slutligen ganska tungt att springa i en maskeradkostym. Därför tror jag att få väljer att göra det.
Hon tillägger att hon började klä ut sig från och med andra gången som loppet ordnats. Vad Järvinen klär ut sig till i år är ännu oklart. Hon säger också att hon inte siktar på en viss tid.
Jag springer loppet för att det är roligt. Jag rekommenderar att man tränar helst flera månader innan men sista veckan tar man det lugnare.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Förutom kasnäsbor och andra kimitoöbor brukar även deltagare utanför kommunen och även Finlands gränser springa i Broloppet.
– Han som vann senaste lopp, och samtidigt vunnit flest gånger, är mig veterligen från Sverige. Och jag tror att han är även anmäld till årets upplaga av Broloppet. Jag hoppas även att många från Kimitoön väljer att delta i år.
När Annonsbladet håller intervjun med Lussi Järvinen har 60 löpare anmält sig. Hon hoppas att siffran stiger till 100 innan anmälningen stänger. Under det första Broloppet sprang cirka 100 deltagare, i andra 200. Nu är det första gången efter coronapandemin som loppet ordnas igen.
Järvinen säger också att tilläggsaktiviteter kommer att ordnas i samband med Broloppet 17 juni.
– För familjens yngre medlemmar finns ett jubileumsvarv som de kan gå i Kasnäs.
Broloppet har fått sitt namn av Lövö bro, som byggdes år 2011. De som ville ut på en joggingtur var i princip tvungna att vända vid det tidigare färjfästet, då den kyliga vinden vid sundet gjorde upplevelsen mindre trevlig.
– Vi kasnäsbor var alla glada då vi äntligen fick en bro som innebar fast förbindelse till Dragsfjärd och samtidigt större möjligheter att länka längre sträckor, säger hon.
I Kasnäs bor lite under 100 personer. Lövö bro är 475 meter lång.
Järvinen förklarar att det först var en mindre grupp ortsbor som lyfte fram idén om ett halvmaraton från Dalsbruk till Kasnäs, sedan hakade allt fler på idén.
Lussi Järvinen säger att Broloppet startar i Dalsbruk. I Dalsbruk brukar ortsborna, bland annat utanför restaurang Portside, att heja på de som springer.
– Men efter att löparna har lämnat Dalsbruk kommer löptillvaron mot Kasnäs att bli mera ensam, säger hon.
Hon tillägger att det finns fyra drickstationer under loppet.
Deltagarna erbjuds också möjligheten att besöka Kasnäs Skärgårdsbad och bjuds även på mat.
Nio löpare, Lussi Järvinen inkluderat, har löpt samtliga upplagor av Broloppet. Flera av dem kommer också att vara med i år. Hur många gånger Järvinen kommer att delta i loppet ännu efter årets löptävling håller hon öppet.
– Jag tror på ett roligt Brolopp i år. Om jag ännu är med i nästa lopp får vi se sedan, säger Lussi Järvinen.
Text & foto: John Illman
Ria-Noore Haimo-Abiona har varit ledare för Kreativa klubben, en eftermiddagsklubb där lågstadie-elever har skapat ett eget kraftdjur.
Har du ett djur som ger dig kraft? Då kan utställningen på Kulturhuset Björkboda där lågstadie-elever visar upp sina verk vara något för dig. Eller vill du rent av delta i skapandet av ett eget kraftdjur?
– Jag är mycket nöjd med resultatet. Alla elever fick klart sitt kraftdjur, vilket gläder mig.
Det säger Ria-Noore Haimo-Abiona, ledare för Kreativa klubben, en eftermiddagsklubb för lågstadie-elever på Kimitoön. Bland klubbens deltagare finns elever från alla skolor, såväl svenskspråkiga som finskspråkiga, i kommunen förutom Rosala-Hitis skola. Haimo har besökt eleverna i deras skolor där klubbverksamheten har hållits efter skoldagens slut. Jonas Lindberg har fungerat som assistent.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Annonsbladet träffar Haimo-Abiona i Kulturhuset Björkboda. Där finns bilder på eleverna utklädda till sitt kraftdjur. Haimo-Abiona berättar att konceptet Kraftdjur är hennes egen idé men att eleverna har själva fått välja djur.
– Jag har kunnat konstatera att naturen är mycket nära eleverna här på Kimitoön. Många har valt ett djur som finns i barnens närmiljö.
Eleverna har skapat en mask för ansiktet, vissa har även gjort en dräkt, med vilken de föreställer ett djur. Ett kraftdjur är ett djur som anses ge människan kraft, beskydd och hjälp vid behov.
– Eleverna har valt bland annat björn, varg, räv och drake. Tanken var att skapa något med händerna, säger hon.
Haimo-Abiona tillägger att då det finns många idrottsaktiviteter på Kimitoön ville hon ordna något som tangerar konst. Förutom Kreativa klubben kan elever välja att delta i antingen parkour-, motions- och matlagningsgrupper efter skolan.
Elever från alla lågstadieskolor på Kimitoön, förutom Rosala-Hitis skola, har deltagit i projektet.
Kreativa klubben är en eftermiddagsklubb som arrangeras enligt Finlandsmodellen som skapats av Undervisnings- och Kulturministeriet. Syftet är att alla barn och unga i Finland ska ha möjlighet att i samband med skoldagen ha en hobby som de tycker om och som är avgiftsfri.
Haimo-Abiona bor sedan ett och ett halvt år tillbaka på Kimitoön. Hon har tidigare studerat vid en teaterlinje på yrkeshögskolenivå i Nyslott. Även hon har funderat ut ett kraftdjur.
– Jag skulle nog välja delfin eftersom den är klok, säger hon.
Om projektet kommer att fortsätta nästa år är ännu oklart. Haimo-Abinoa förklarar att anmälningarna öppnar på hösten. Efter att hon vet hur många som vill delta formas grupperna.
Vårens utställning i Kulturhuset Björkboda är öppen till och med söndagen 28 maj.
Text & foto: John Illman
Äppellådor radas för transport.
En föregångare inom sitt område. Så beskriver besökare Söderlångvik gårds verksamhet. Vid Tolfsnäs gård har företaget satsat på nya investeringar som publiken beundrar.
Söderlångvik gård hade öppet hus vid Tolfsnäs gård i Mjösund, som fågelvägen ligger mindre än tio kilometer från Pargas, fredagen den 12 maj. Fler än 50 personer hade samlats vid den stora lagerbyggnaden, där äpplen lagras och sorteras, då Annonsbladet anländer till platsen. Vid byggnaden har företaget nyligen inlett en musteri-verksamhet. Söderlångvik gård har bjudit in allmänheten för att visa upp gårdens verksamhet och nya investeringar.
Gårdens inspektor Kaj Eriksson och trädgårdsmästaren Karin Arfman leder rundvandringen. Först visar de upp olika vagnar där äpplena körs från äppelträdgården till hallen.
– Den här hallen har varit med i planerna i cirka 15 år allt sedan vi började förnya trädgårdarna, säger Arfman.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Söderlångvik gård är en av Finlands största äppelproducenter med runt 50 000 äppelträd. Trädgården i Tolfsnäs är 15 hektar stor. Äpplen skördas först på hösten.
– På äppelträdgården har vi mellan 15 och 20 plockare, säger Arfman.
Eriksson och Arfman visar sällskapet in i hallen. Där ses stora förvaringsutrymmen i vilka äpplena kyls ned. Äpplena läggs in i gröna lådor.
– I en låda ryms 300 kilo äpplen, säger Eriksson.
De gröna lådorna radas i förvaringsutrymmena på varandra. I samma utrymme ryms över 150 lådor. Efter att dörren till förrådet stängs kyls temperaturen till fyra plusgrader. Äpplen ska förvaras kallt och luftigt för då förstärks sötma och aromer.
Inspektor Kaj Eriksson och trädgårdsmästare Karin Arfman ledde rundvandringen vid Tolfsnäs gård fredagen 12 maj.
Tolfsnäs gårds hall.
Även om Söderlångvik gård har investerat stort i hallarna och maskinerna vid Tolfsnäs gård har Kaj Eriksson förslag på nya införskaffningar.
– En maskin som viker lådor vore bra. När det är lågsäsong hinner vi göra det själva men under högsäsong gör vi det inte. Men när vi skulle skaffa en sådan kan jag inte säga i nuläget.
Annonsbladet frågar även Karin Arfman om vilka utmaningar det finns för Söderlångvik gård gällande äppelodlingen. Arfman är inte sen att nämna klimatet.
– Det allt varmare klimatet kan föra med sig växtsjukdomar och snabba svängningar vad gäller väder. Klimatförändringen måste vi ta i beaktande när vi planerar för framtiden.
Förvaringsutrymmena.
Margot Wikström var en av besökarna vid Tolfnäs gård. Hon tycker Söderlångvik gård är en föregångare inom sin bransch.
Margot Wikström är en av de som besöker Tolfsnäs gård under fredagen. Hon säger att hon tagit del av ritningarna för gården och hallbyggnaderna, men det är ändå första gången hon själv besöker gården. Wikström tycker guidningen har varit fantastisk.
– Hela processen från då äpplena plockas till hur saften produceras är intressant. Söderlångvik gård har fina skördeförutsättningar och man har verkligen lyckats i sina ambitioner. Jag tycker Söderlångvik är en föregångare inom branschen.
Margot Wikström funderar om Söderlångvik gård kommer att satsa på ett nytt koncept. Förutom råa äpplen säljer företaget bland annat äppelsylt och honung. Allting i verksamheten kretsar runt äpplena. Det senaste tillskottet är Glasspalatset i Helsingfors centrum.
– Endast fantasin kan sätta gränser för vad Söderlångvik gård hittar på härnäst, säger Margot Wikström.
Text & foto: John Illman
Kristina Hakola-Wass med sin debutbok "Alla sover inte".
Lördagen den 13 maj klockan 14.00 håller Kristina Hakola-Wass en bokutgivningsfest i antikvariat Kojan i Dalsbruk för sin nyutkomna barnbok ”Alla sover inte”. Hakola-Wass har ett förflutet som mångårig biblioteksfunktionär i biblioteket i Dalsbruk och hon berättar att hon genom sitt arbete sysslade mycket med specialböcker för barn. I hemmet lästes också mängder av böcker för de två sönerna. Tanken på att skriva en egen barnbok grodde redan under tiden i biblioteket, och så småningom började hon arbeta med texten till boken. Hon filade på texten i några år och sökte efter en illustratör. Hon letade efter någon som ritar på ett gammaldags mjukt sätt. Då hon såg en bild på Mösse, ritad av Sebastian Dahlström, hade hon hittat sin illustratör. Samarbetet har förlöpt väl. Både Hakola-Wass och Dahlström har kommit med idéer under processen och diskuterat sig fram till lösningar. Hon berättar att det har varit utmanande för en amatör att få text och bild att synkronisera. De får gärna berätta olika saker för att få en bredare berättelse. Storyn hade hon rätt klar för sig från start, men händelserna har omformats under processens gång. En del figurer och oväsentliga händelser har tagits bort, medan annat har kommit till. Den röda tråden i boken är hur mjukisdjuren samarbetar och stöder varandra. Viktigt var också för Hakola-Wass att handlingen äger rum just i sjukhuskorridorerna, som är en värld för sig.
– Jag ville skriva en sjukhusbok för barn om vardagen och äventyr på sjukhuset, de flesta sjukhusböcker för barn fokuserar på fakta om mediciner, undersökningar, operationer och kliniskt arbete, säger Hakola-Wass.
Som barn var hon själv astmatiker och tillbringade mycket tid i sjukhusmiljö. Favoritboken var ”Bettinas hemlighet” av Britt G. Hallqvist, en äventyrsbok i sjukhusmiljö.
(artikeln fortsätter under annonsen)
I DEBUTBOKEN beger sig vännerna Mösse, Voff-voff och Pikkuliten från avdelningen för mjukisdjur och dockor iväg på ett farligt äventyr. De måste hitta sin bortrövade kompis, Lilla Panda, utan att bli upptäckta. Tillsammans med andra figurer tar de sig sedan genom sjukhusets korridorer mot barnavdelningen. Hakola-Wass berättar att några av mjukisdjuren i berättelsen har sitt ursprung i riktiga mjukisdjur. Voff-voff är äldste sonen Jannes och Lilla Panda yngste sonen Niklas kära gosedjur, medan Mösse är illustratören Sebastian Dahlströms mjukis.
Boken är utgiven på eget förlag och tryckt i Vasa. Hakola-Wass är mycket nöjd med tryckeriarbetet och bokens utformning. Upplagan på 260 exemplar säljs i Kojan och av författaren själv. Boken rekommenderas från tre år och uppåt, en övre gräns behövs inte för några böcker enligt författaren. Barnböcker kan läsas av alla åldrar.
Text & foto: Maria Manelius
Huggorm, Foto: ABL arkiv bild Anders Lindell.
Då vårsolen tittar fram och sommaren närmar sig så är det även många djur som vaknar till liv igen efter den långa vintern. En art som väcker mycket diskussioner och åsikter är ormen, för vissa är det en art som bör skyddas som vilken annan art som helst, medans för andra väcker de avsky och starkt obehag.
På våren syns ormarna som mest då solen stiger och luften blir varmare, ormarna håller sig oftast i närheten av sina övervintringsställen så att de så snabbt som möjligt ska kunna kräla in i boet igen för att skydda sig då temperaturen sjunker. Först då temperaturen hålls över +10 grader även på natten så är ormen inte längre beroende av sin viloplats och kan då röra sig längre sträckor.
I och med den nya naturskyddslagen kommer huggormen, Finlands enda gifta orm att bli fridlyst från och med den 1.6.2023. Detta innebär att man i första hand bör försöka förflytta ormen till en annan plats om den upptäcks på ett gårdsområde och utgör fara för barn eller husdjur, istället för att döda den. Endast om det inte är möjligt att flytta ormen till ett annat ställe så är det tillåtet att döda den, den som utför handlingen har rätt att bedöma vad ormens öde bör bli. Man får inte ofreda ormen, lika som man självklart inte heller får med något annat djur. Tidigare har Finland varit det enda västeuropeiska landet som tillåtit att döda huggormen. I Finland är alltså snart alla kräldjur/reptiler och groddjur fredade. Snoken har redan varit fredad i åratal.
Britt-Marie Juup, Åbo Djurskyddsförening rf:s verksamhetsledare ger råd om hur du så säkert som möjligt förflyttar huggormen. Förutom att det lönar sig att utrusta sig med tjocka handskar och höga stövlar, så är det bra att använda sig av en långskaftad mjuk borste och ett ämbar med tillhörande lock. Då kan man försiktigt försöka skyffla in ormen i ämbaret för att sedan lägga locket på, hon berättar att ormar är ganska skickliga på att komma ut ur ämbaret om man inte har lock.
Hon påminner att ormen har ett ganska skört skelett och bör därför hanteras försiktigt så att den inte skadas, därför är det viktigt att det är en mjuk borste som man använder. Ormen bör sedan förflyttas utan dröjsmål, den får alltså under inga omständigheter lämnas i ämbaret för att vänta på förflyttning, detta för att minimera stress och lidande för djuret.
Ormen bör föras minst två kilometer bort från bebyggelse och platsen där den frisläpps bör vara lämplig för arten, dvs. Ormen bör ha möjlighet till att hitta mat, vatten och det bör även finnas en lämplig plats för övervintring.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Huggormen trivs bäst då den får leva ifred långt ifrån människor och andra fiender, det är endast om ormen inte har möjlighet till att fly då fienden kommer för nära som den biter för att försvara sig. Giftet är värdefullt för dem eftersom de använder sig av det i jakt på mat, vuxna huggormar kan därför reglera mängden gift och i vissa fall kan de även ”bita torrt”, alltså bita utan att använda sig av gift. Ungarna kan dock ännu inte reglera gift så som de vuxna kan.
Huggormen väcker ofta hat och avsky hos många människor, detta tror hon i första hand att beror på rädsla och okunskap om arten.
– I Finland har vi den lyckliga situationen att vi inte har så mycket farliga djur att tala om, enda giftiga djuret vi har är huggormen. Det är dock viktigt att komma ihåg att huggormen vill inget hellre än att leva ostört och biter endast om den känner sig hotad. Huggormsbett har heller inte varit orsaken till någon människas död på väldigt många år, berättar Britt-Marie Juup.
Snoken som också är fredad sedan långt tillbaka, får dock varken flyttas eller dödas. Hon påpekar att om man av någon väldigt välmotiverad orsak behöver få snoken flyttad, så får man absolut inte föra den något långt bort.
Vad gör jag om mitt husdjur blir biten?
För många husdjursägaren väcker huggormen stark oro och det är tyvärr vanligt att många hundar och katter råkar på ormen och blir bitna.
Området där ormen bitit blir oftast väldigt uppsvällt och är smärtsamt, djuren kan även börja spy, bli uttorkade samt apatiska/trötta.
Om ditt husdjur blir ormbitet bör man alltid uppsöka veterinär så fort som möjligt, prognosen är ofta god om djuret får vård i tid. Kyypakkaus kortisontabletter bör endast ges om det finns risk att djurets andningsvägar täpps till av svullnaden, viktigast är att snabbt uppsöka vård av veterinär.
Minna Hakala, veterinär i Kimito påminner om att det är viktigt att hålla djuren stilla och inte låta dem springa lösa, samt att det inte finns så mycket som djurägarna kan göra själva.
Text: Heidi Lindberg
Ateljé Sami Tallberg x Söderlångvik.
Den 2 maj slår Ateljé Sami Tallberg x Söderlångvik upp sina dörrar på Söderlångvik Gård. Ny restauratör är den prisbelönte kocken Sami Tallberg, som satsar på råvaror från naturen samt närproducerade råvaror. Han säger att hans mission är att göra Finlands natur och allt det vilda den erbjuder tillgängligt för alla. Konceptet har han utvecklat under drygt tjugo års tid.
Restaurangen har fått sig ett ansiktslyft. Den gröna färgen dominerar i inredningen. Draperier har satts upp för att skapa flera rum i restaurangsalen. Det gör att sällskap kan sitta mera privat. Atmosfären är trevlig.
(artikeln fortsätter under annonsen)
ANNONSBLADETS REDAKTÖR fick möjlighet att komma på en provdukning till restaurangen senaste lördag. Borden var vackert dukade med fint porslin och den lilla tallkvisten i vasen gav ett naturnära intryck. Som förrätter serverades en frisk vildörtstabbouleh, tomat med basilika samt en mjuk och krämig svampburrata. Till förrätterna serverades en bit bröd med olivolja. Serveringspersonalen presenterade ingående rätternas sammansättning och rekommenderade att de skulle avsmakas i en viss ordning för smakupplevelsen. Som huvudrätt valde jag grillad äggplanta, mandeldukkah och persilja med rätt kraftig smak av peppar. Maten var vackert uppsatt och doftade ljuvligt. Alternativ huvudrätt hade varit hanger steak med bernaise. Som efterrätt serverades hallon, fläderblomskräm och maräng, vilken satt som pricken på i efter lunchmenyn.
Restaurangen har fått en ansiktslyftning.
Sami Tallberg är ny restauratör i Söderlångvik.
Restaurang Ateljé Sami Tallberg x Söderlångvik är inte någon snabbmatsrestaurang där man hastigt kastar i sig lunchen. Man behöver tid för att i lugn och ro avnjuta de visuella, välsmakande rätterna. Menyn är kanske mer i vuxensmak, men man erbjuder pasta för barnen. Glutenfri, mjölkfri, vegansk och ketogen kost är en självklarhet i restaurangen, liksom mat som passar för biohackers. Bistron är öppen varje dag mellan klockan 12 och klockan 15, medan caféet håller öppet mellan klockan 11 och klockan 17. Det rekommenderas att man gör en bordsbeställning innan besök på restaurangen. Mera info hittas på soderlangvik.fi.
Text & foto: Maria Manelius
Förrätter; vildörtstabbouleh, tomater med basilika samt svampburrata.
Kimbalot är våröppnings- och inköpsjippot för butikerna i Kimito centrum. Nu arrangeras Kimbalot för fjärde gången. 20 företag deltar. Se vilka de är i annonsen! Butikerna är öppna som normalt och några längre på kvällen.
Det finns saker att uppleva hela dagen. Produktdemonstrationer och erbjudanden för alla utlovas. Annonserna med erbjudandena och programmen finns i Annonsbladet den 27 april. En gratislänk till nästa veckas nummer finns på tidningens Facebooksida. Det lönar sig också att följa med företagens egna sociala medier.
Nytt för den här våren är Stämpeljakten som man kan delta i gratis. Hämta ett stämpelkort i något av de företag som deltar. Samla tio stämplar hos de företag som finns med på kortet och lämna det fullstämplade kortet i en Kimbalotlåda som finns på följande ställen: Hurrikaani, Mac Daniel’s Grill, Konditori Mazarin och K-Supermarket Kompass. Priser är bl.a. ett presentkort till Kasnäs bad, trådlösa hörlurar, presentkort m.fl. priser.
Arrangören, Annonsbladets chefredaktör Michael Nurmi säger att det är liv och rörelse från morgon till kväll i Kimito centrum under Kimbalot och han hoppas liksom alla företagen, att många tar familjen med och kommer och bekantar sig med utbudet, erbjudandena, produktpresentationerna eller för att dricka kaffe och äta lunch eller middag i de lokala restaurangerna.
Text: ABL
På fredagen blir det premiär för musikalen Den lilla skräckcaféet i Dalsbruk.
I Folkets hus i Dalsbruk repeterar 23 barn intensivt inför premiären av musikalen Det lilla skräckcaféet. Det är Bruksteaterns barn- och ungdomsgrupp som nu sätter upp produktion nummer 19. För regin står i år, liksom under tidigare år, Hasse Ginlund och Ulla Väärä. Eftersom årets pjäs är en musikal blir det förstås mycket sång som skall övas in. Den biten sköter Emmi Väärä med hjälp av Emma Sandell. Pia Nyman sköter som vanligt om barnens scenkläder, som till stor del hittas i Bruksteaterns välfyllda klädlager uppe på vinden i Folkets hus.
GINLUND BERÄTTAR att repetitionerna startade i september förra året. Tanken är att teatern skall vara som en vanlig hobby, med träff varje vecka under en längre tid för att barnen skall svetsas samman och ge utrymme för pjäsen att växa fram. Ulla Väärä poängterar att alla barn är välkomna med i teatergruppen och alla får en roll i pjäsen.
-Det är ju frågan om barnteater och då behöver inte allt vara helt perfekt, utan det måste finnas rum för alla intresserade, säger Väärä.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Pjäsen är ganska utmanande. Den handlar om vänskap och kärlek som övervinner onda krafter. Tillsammans klarar man allt. Eftersom barnen övat in pjäsen så länge tillsammans, har de blivit trygga i sina roller. I år har man ganska många nybörjare i gänget av lågstadiebarn. De har varit duktiga och många har övervunnit sig själva och vågar nu stå på scen och sjunga både solon och duetter. Nu sitter pjäsen som den ska inför den nästan slutsålda premiären på fredagen den 21 april. De övriga tre föreställningarna visas 23, 25 och 26 april. Man hoppas förstås på att många tar tillfället i akt och kommer för att njuta av glad och spännande barnteater.
Lina Malm, som Mango, och Alvin Joki, som Kalle, medverkar i pjäsen.
LINA MALM är med i teatergruppen för femte gången. I denna pjäs spelar hon Mongo, en varelse som kommer från jordens medelpunkt. Hon gillar rollen och kan sina många repliker. Lina gillar att sjunga så en musikal passar henne bra. För Alvin Joki blir detta första gången han står på sen med barngruppen. Han spelar Kalle i akt 2. Det är en ganska stor roll och i början var det lite svårt med alla repliker, men nu har han lärt sig dem bra. Alvin tycker att pjäsen är rolig och han gillar också att sjunga, fast han nog är lite nervös inför duetten han skall medverka i. Veckorna inför premiären tränar barnen flera gånger i veckan.
-Fast det kan kännas tröttsamt ibland inför en träning så är det alltid roligt då man väl är på plats, säger Alvin.
Både Lina och Alvin siktar på att vara med också i följande pjäs som sätts upp av Bruksteaterns barn- och ungdomsgrupp. Då blir det jubileumsår med pjäs nummer 20.
Text & foto: Maria Manelius
Hasse Ginlund, Emmi Väärä, Pia Nyman och Ulla Väärä.
Melissa och Madicken bjuder Annonsbladets redaktör på smakprov av smoothies. Den gula smakar somrigt av mango och ingefära medan den rosa är härligt krämig med jordgubbssmak.
Företaget DB Marina upplåter en av bodarna på skärgårdstorget invid gästhamnen i Dalsbruk till unga företagare inom projektet !Splash!. I gruppen bakom projektet står förutom Sam Forsbom även Kimitoöns näringslivschef Erik Lund, K-köpman Axel Eriksson, företagsrådgivare Mats Nurmio och företagaren Maria Pick. Meningen är att ge en möjlighet för ungdomar att pröva på att bli företagare och på detta sätt skapa sitt egna sommarjobb. Gruppen bakom projektet vägleder och sparrar de unga företagarna.
DÅ SYSTRARNA SAHLGREN såg annonsen om projektet bestämde de sig för att ansöka. Deras idé om en smoothiebar föll i god jord hos projektgruppen och de valdes bland de sökande att få förverkliga sin idé.
Madicken, 13 år, och Melissa, 12 år, berättar att de gillar att både göra och dricka smoothies. I M & M Smoothiebar kommer kunderna i sommar att kunna välja bland fem olika sorters smoothies. På Melissas födelsedagskalas nyligen fick gästerna provsmaka och betygsätta nio sorters smoothies och de fem som placerade sig i topp kommer att finnas på sommarens meny. Flickorna berättar att de kommer att namnge sina smoothies efter färgers engelska namn.
– Vi vill erbjuda skärgårdens vitaminrikaste och godaste smoothies till alla våra kunder, säger Madicken och Melissa.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Under våren har de fått hjälp med att starta sitt företag, de har klarat av hygienpasset, fixat en logo och fått hjälp av Pick med att utveckla recepten på smoothies. Systrarna säger att det var mycket mera att tänka på, då man startar ett företag, än de trodde. De är mycket tacksamma för all hjälp de får av projektgruppen, som har hjälpt dem med projektet ända från starten. Genast från början har de även fått fint stöd av familjen, släkt och vänner. På grund av deras unga ålder står föräldrarna bakom företaget.
DATUMET FÖR öppningsdagen är redan spikat. M & M Smoothiebar öppnar lördagen den 10 juni, i samband med Dalsbruksdagen. Då slår Madicken och Melissa upp luckorna till den lilla boden och erbjuder svalkande och goda smoothies till sina kunder. De kommer också att samarbeta med Söderlångvik gård och sälja av deras produkter i Smoothiebaren. Smoothiebaren håller öppet fem dagar i veckan, onsdagar till söndagar.
– Vi är så glada över möjligheten och väntar på att få öppna, säger flickorna.
Text & foto: Maria Manelius
Foto: Jyväskylä Sinfonia (pressbild)
- När Martti Rautio och jag, sommargäster på Kimitoön, fick idén att starta en kammarmusikfestival på orten kunde jag inte drömma om att festivalen skulle bli ett årligt återkommande inslag i kulturlivet, säger konstnärliga ledaren Katinka Korkeala.
Numera sköter hon uppdraget tillsammans med sin syster Sonja. Båda systrarna har i alla år också uppträtt på Kimitoöns Musikfestspel, som i år firar 25 år och är ett alltid lika efterlängtat inslag i öns evenemangsutbud och något som lockar toppartister både från vårt land och utomlandsifrån samt även långväga publik till en skärgårdskommun, som inte lämnar någon oberörd.
I år firar man också flera stora kompositörers jubiléer: Ligeti (100 år), Rachmaninov (150) och Lalo (200). Vi får höra verk av dem under festivalveckan, som pågår under tiden 10-16 juli och bjuder på mer än tio konserter i de mest intressanta miljöer. Man konserterar i allt från Sandö herrgård, Söderlångviks museum, på torget i Dalsbruk, kyrkorna i Kimito, Västanfjärd och Karuna samt i Veturitalli i Salo.
Både äldre och nyare musik bjuds det på, allt från sånger från drottning Elisabeth I:s tid, barockmusik och den mindre kända Ursula Mamloks blåskvintett, som får sitt finländska uruppförande på onsdagen i Karuna kyrka.
Vi får igen lyssna till Jyväskylä Sinfonia, som besökte festivalen år 2021, nu under ledning av en av våra stigande stjärndirigenter Kaapo Ijas och med den berömda solisten Helena Juntunen. Festivalens programutbud kan man bekanta sig med på www.kimitomusicfestival./fi/sv/program.
Utöver en natur- och kulturmiljö värd att uppleva bjuder festivalen också på kulinariska upplevelser. Labbnäs fungerar som hotell för artisterna, som är överlyckliga då de får bo intill sjön och njuta av bastubad och simturer istället för att vara inkvarterade på stora hotell i världens metropoler. Labbnäs lunchkonsert med skärgårdsbord har en given publik och i Söderlångvik ordnar den internationellt kände vildörtsgurun Sami Tallberg en läcker middag i samband med konserten med elisabethanska sånger.
Sonja Korkeala betonar att alla konserterna är sammansatta så, att också publik mindre van att lyssna till klassisk musik ska ha behållning. Och med tanke på kommande tiders konsertpublik bjuder festspelen in unga under 18 år helt gratis till de lokaler som är stora nog att rymma många åhörare. (IS)
