31.8.2023
Knallis är till salu sedan en månad tillbaka.
Närbutiken i Lammala har varit i samma släkts ägo i 130 år. Snart är den sagan all.
Knallis i Västanfjärds centrum är till salu sedan en månad tillbaka. Den nuvarande köpmannen Åsa Storberg vill ge över ansvaret för butiken till någon annan.
– Mina barn är sysselsatta inom andra branscher. För egen del vill jag fortsätta med annat, exempelvis spendera mera tid med mina barnbarn.
Knallis har tillhört släkten Enestam i 130 år. Storbergs morfars far grundade butiken. Knallis har enligt henne fått sitt namn från att i tiderna ha byggts på en bergsknalle.
I livsmedelsbutiken arbetar tre personer förutom Storberg. Att hitta personal för somrarna har inte varit svårt.
Storberg känner till Knallis sedan barnsben. Hon är uppvuxen i butiken och har arbetat där i 30 år, senaste 20 åren som VD.
– Att sälja butiken är ett beslut som jag har övervägt noga en längre tid. Det har inte varit ett lätt beslut och jag tror inte det här kommer att vara en snabb process.
VÄSTANFJÄRD med sina drygt 700 invånare är Kimitoöns tredje största befolkningscentrum efter Kimito och Dalsbruk. I Lammala finns förutom Knallis även en frisör, Lammala-Boden – som är öppen sommartid och ett bibliotek.
I Knallis finns förutom livsmedel även en apotekspunkt, hemmets småjärn, garn och husgeråd, post, tippning, så kallad ”tvättförmedling”, bensin och gas.
På övre våningen finns ett butiksmuseum med många intressanta föremål. Storberg anser att Västanfjärd behöver absolut en egen butik.
– Knallis betyder mycket för byborna här. Jag vill se att någon som har visioner och intresse att utveckla byabutiken i en positiv riktning tar över ansvaret.
Hon kastar fram utvecklingsförslag som att göra om övre våningen till terrass eller bostad. Eller varför inte ett gym eller kontor för massage eller skönhetsvård?
KNALLIS har ett gott samarbete med ortens föreningar. Butiken sköter bland annat om vinsterna till VUF:s bingon, som ordnas under sommaren och annat smått och gott till olika tillställningar.
Storberg tillägger att som en byabutik har Knallis ingen möjlighet att konkurrera prismässigt med stormarknader på annat håll.
– Men vi ger en god och personlig betjäning åt våra kunder.
Kalkholmens bryggor skymtas från Knallis övre våning. Storberg säger att då Kalkholmen utvecklas vore det skäl att också utveckla Knallis och övriga Lammala centrum. Det gäller att skapa synergieffekter. Trots att Västanfjärd är en mindre ort flyttar nya människor in i byn.
– Västanfjärd skulle behöva speciellt fler barnfamiljer. Skolan i Nivelax ligger i en fin miljö och inte särskilt långt härifrån. Västanfjärd är en trygg plats att växa upp på.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Åsa Storbergs släkt har ägt Knallis i 130 år.
Skapa ett långsiktigt program med flera klara framtidsmål för lantbruket och en politik som kan ta oss till de här målen. Det gäller allt från vad vi människor skall förväntas äta till hurdan produktion vi vill ha. Det säger Kasper Lindroos vid Vestlax Mellangård.
För att skapa hållbara lösningar gäller det att lägga fram långsiktiga mål. Det gäller även lantbruket. Kasper Lindroos, jord- och skogsbrukare, vid Vestlax Mellangård tycker att man just nu vill behålla lite av allt och inte har en klar bild av vart man är på väg inom jord- och lantbrukspolitiken.
- Ett långsiktigt program som sträcker sig längre än ett regeringsprogram på fyra år och CAP-program, hjälper lantbrukare att göra rätta investeringsbeslut.
CAP står för Common Agricultural Policy, på svenska ungefär allmän lantbrukspolitik.
På sin gård har Lindroos grisar, en bit bort längs med Klobbnäsvägen betar kossorna. Gården ligger i Kimito på gränsen till Västanfjärd. Bilister som kör längs med Vestlaxvägen hinner redan välkomnas till Västanfjärd trots att de ännu inte kört in i kommundelen. Vestlax Mellangård har varit i släkten Lindroos ägor i hundratals år.
- Jag kommer att låta slakta mina sista grisar i höst förklarar han.
Lönsamheten i den ekologiska grisuppfödningen på gården försämrades märkbart vid övergången till CAP 2027. Lindroos odlar i år kummin, koriander, råg, vete, bondbönor, viltåkrar, ärter och fodervall. Han för de grisar och kor som ska slaktas till ett mindre slakteri.
- Köttet och de korvar vi låtit tillverka av vårt griskött har huvudsakligen sålts mot förhandsbeställning, säger Kasper Lindroos.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Erik Lund, Sami Tallberg, Michael Nurmi och Annika Jansson. Sami Tallbergs böcker finns nu även på svenska.
På Kimitoön kommer en kafé- och restaurangmånad att arrangeras. Temat för kampanjen Ät ute är lokalt producerad mat. Syftet är att förlänga kafé- och restaurangsäsongen och locka besökare till de lokala serveringsställena.
Kampanjen Ät ute kommer att ordnas på Kimitoön från 18 augusti till 17 september. Kampanjen hade lanserades fredagen 11 augusti på Söderlångvik gård, där ett tjugotal personer var närvarade. Den ordnas för första gången.
Förlags Ab Lindan Kustannus Oy:s vd Michael Nurmi är projektkoordinator för kampanjen. Tanken med kampanjen är att lyfta fram lokalt producerad mat. Man vill skapa synergieffekter mellan kafé- och restaurangföretagarna på ön samt konsumenterna. Förhoppningen är att kampanjen ska bli återkommande.
Bland krögarna och livsmedelsleverantörerna på plats fanns förutom vd Annika Jansson från Söderlångvik även representanter från olika företag. Dessa var Terrasn, Road Café Yttis, Kulturhus Björkboda samt Kimito Brewing och Närboden.
Jansson är ny vd på Söderlångvik sedan våren. Hon är mycket nöjd att kampanjen Ät ute lanseras och ser positivt på samarbete mellan olika aktörer inom branschen.
– Min tid här i Söderlångvik har varit bättre än jag förväntade mig. Jag upplever att folk vill komma hit och kampanjen Ät ute är en fin idé för att förlänga säsongen och locka flera till Kimitoön.
Söderlågvik har öppet ända till 30 september. Kocken Sami Tallberg, som är krögaren bakom Ateljén Sami Tallberg x Söderlångvik, deltog också vid lanseringstillfället. Han säger att han har blivit väl emottagen till gården.
Jonas Sahlberg från bryggeriet Kimito Brewing säger att det behövs krafttag för att uppmärksamma kafé- och restaurangutbudet på Kimitoön, både för lokalbefolkningen och semesterboenden.
– Mina förhoppningar är att fler familjer vill äta på kaféerna och restaurangerna. Vi säljer öl till många matställen och vi välkomnar därför Ät ute-kampanjen
Taru Semberg från Road Café Yttis är inne på samma linje som Sahlberg. Semberg säger att restaurangen har ett starkt intresse för att förlänga säsongen, som nu slutar kort efter att skolorna inleder höstterminen.
– Den här kampanjen gynnar oss. Vi har trogna lunchgäster men vi hoppas att fler familjer vill besöka oss.
Med i kampanjen är 22 kaféer och restauranger samt två producenter.
Kommunen med
Näringslivschef Erik Lund representerade Kimitoöns kommun, som är delaktig i kampanjen. Kommunen har nyligen lanserat Boost Kimitoön. Det är ett verktyg som ska användas för att fånga upp initiativ som allmänt befrämjar näringslivet i kommunen och uppmuntra till lösningsorienterat samarbete mellan kommunen och näringslivet.
Ät ute är det första initiativet som Boost Kimitoön står bakom. Lund säger att kommunen vill samarbeta tätt med näringslivet på Kimitoön.
– Vi ser att man genom den här kampanjen går in för ett lösningsinriktat samarbete för kafé- och restaurangbranschen.
Stämpeljakten – delta så här
Ett stämpelkort kommer att användas i Ät ute-kampanjen. Deltagare kan hämta stämpelkorten på alla platser som deltar i kampanjen. En stämpel ges då man har köpt en produkt.
Åtta stämplar berättigar till att delta i utlottningen av priser. Man kan vinna ett presentkort på 50, 80 och 100 euro till de platser som deltar i kampanjen samt produktpriser. Mera info på www.annonsbladet.fi eller i annonsen i denna tidning.
Social mediatävling
Alla kan även vara en influencer, genom att delta i en social mediatävling. Deltagarna ombeds göra en uppdatering på Facebook eller Instagram och tagga platsen för uppdateringen (måste vara med i Ät ute-kampanjen). Varje vecka belönas en uppdatering med flest gillningar och delningar med ett presentkort på 100 euro. Två presentkort värda 40 euro utlottas även. Mera info på www.annonsbladet.fi eller i annonsen i denna tidning.
TEXT & FOTO/TEKSTI & KUVA: JOHN ILLMAN
Sommargästerna ger beröm åt Carina Eriksson-Lundell och Bo Lundell för god kundbetjäning.
K-Kärra är en av Kimitoöns mindre matbutiker. Köpmännen säger att sommargästerna uppskattar dem. Men gör även ortsborna det?
Carina Eriksson-Lundell och hennes man Bo Lundell är köpmän i K-Kärra. Paret har varit köpmän sedan maj 2001, i 22 år. Tidigare hade Eriksson-Lundells pappa ansvar för butiken. Som en del av Kesko blev matbutiken år 1987.
I butiken finns de flesta basvaror och livsmedel som man behöver. Grönsaker, frukter, bröd, drycker, tidningar, hygienprodukter, godis, glass och färdigmat med mera syns i butikshyllorna.
– Vi har ändå inte ett lika brett utbud som de större livsmedelsbutikerna i Kimito och Dalsbruk har, säger Eriksson-Lundell.
Man har även livsmedelsprodukter från ortens livsmedelsproducenter, påpekar Bo Lundell.
– Vi strävar alltid efter att ha tomat, gurka, sallad och potatis från lokala producenter. Fisk fångad i Kimitoöns vatten önskas också av våra kunder. Men då det finns endast några fiskare idag har det varit svårare att uppfylla önskemålet, säger Lundell.
Under sommarmånaderna ökar befolkningsmängden på Kimitoön. Det samma gäller för antalet kunder per dag i K-Kärra. Vintertid handlar dagligen runt 100 personer i butiken, sommartid är antalet dubbelt upp eller mera.
– Vi är alltså till stor del beroende av våra sommargäster. Sommarsäsongen är kort men intensiv, säger Carina Eriksson-Lundell.
Sommarboende tar aktivt kontakt om det är en specifik produkt som de önskar till hyllorna i K-butiken. Eriksson-Lundell säger också att hon och hennes man är lyhörda för vad kunderna vill ha.
– Om någon önskar till exempel en vegansk eller vegetariansk produkt tar vi absolut in den i vårt sortiment, men om inte tillräckligt många vill köpa den måste vi ta bort produkten från hyllan.
Nytt för i sommar är att man säljer bensin i små kanistrar, ämnade för mindre maskiner.
Bo Lundell tillägger att de sommarboende som handlar i matbutiken berömmer kundbetjäningen som de får av honom och hans fru samt butikens deltidsanställda i kassan.
Utan sommargästerna försämras lönsamhet för butikens verksamhet. Många dragsfjärdsbor uppges handla på andra orter än i Kärra.
Lågstadieskola i Kärra, Ytterkulla skola, stängdes år 2009. Längre tillbaka i tiden fanns ett postkontor och en bank i byn. Dylika samhällsinstitutioner gjorde att fler personer bodde i Kärra och handlade i butiken.
– Många väljer att handla i Dalsbruk eller Kimito, eftersom vissa varor kan vara något billigare där. Men med tanke på att köra med bil härifrån till endera orten och tillbaka blir besparingen liten. De små bybutikerna minskar snabbt. Ett sätt att hålla kvar dem är att aktivt använda deras tjänster, säger köpmännen Bo Lundell och Carina Eriksson-Lundell.
K-Kärra har de nödvändiga basvarorna och livsmedlen. Det säger Torbjörn Kevin, deltidsboende vid Ölmosviken i Dragsfjärd.
Kevin tillägger att han handlar nästan dagligen i butiken. Även andra Dragsfjärdsbor anser att butiken har blivit bättre med åren.
– Om K-Kärra inte skulle finnas skulle avstånden till närmaste matbutik för oss som bor i Kärra med omnejd vara onödigt lång. Det är viktigt att det finns närservice. Det är även ett mer miljövänligt val att handla i en närbutik i stället för att köra en längre sträcka till en större matbutik.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
K-Kärra har de flesta basvaror som kunderna behöver.
Célia Lindström, Ellinor Dahlbom ja Lilja Dahlbom är redo för Gräsplanscupen.
En skicklig dribblare, säker försvarsspelare och en mångsidig mittfältare berättar att Gräsplanscupen är en rolig turnering att delta i. Tidigare år har laget gjort väl ifrån sig, hur går det i år?
Kimito Sportförenings lag för flickor födda 2010 och 2011 deltar i helgens Gräsplanscup i Amosparken. Ellinor och Lilja Dahlbom samt Célia Lindström ser fram emot turneringen.
– Vi är jättetaggade, säger Lilja Dahlbom.
Flickorna berättar att de har spelat fotboll i sex år. Varje år har de deltagit i Gräsplanscupen. I tidigare turneringar har de klarat sig bra.
– Vi har spelat i finalen flera gånger, säger Lindström.
I Gräsplanscupen har spelarna i laget delat upp sig i två lag, flickorna födda 2010 har bildat ett gäng för sig. De som är födda 2011 har spelat i det andra laget.
KSF brukar möta bland annat Ekenäs IF och Pargas IF i Gräsplanscupen. Årets motstånd är för Dahlbom och Lindström oklart.
På planen spelar Ellinor Dahlbom som vänsterytter och Lindström högerback. Lilja Dahlbom lirar som offensiv mittfältare. Lindström säger att till hennes styrkor i spelet hör att rensa bort bollen då motståndarna anfaller och passningsspelet.
Lilja Dahlbom beskriver sig å sin sida som en mångsidig spelare.
– Du är ju bra på att dribbla och skjuta, säger Lindström och skildrar Ellinor Dahlbom som spelare.
Tränaren Fred Nordell inleder träningen. Kort efter börjar det ösregna. Till träningen samlas 20 spelare. Flickorna övar mycket på passningar.
Förutom Gräsplanscupen spelas även matcher i en annan fotbollsturnering i helgen, nämligen världsmästerskapet i fotboll i Australien och Nya Zeeland. Gruppspelet är avklarat, slutspelet är i gång. Flickorna har ett favoritlag i turneringen.
– Vi hejar på England. De har alltid bra spelare.
Den stora tidsskillnaden på åtta till tio timmar mellan Finland och värdnationerna för mästerskapet medför att matcherna oftast spelas på morgonnatten och förmiddagen finländsk tid. Flickorna säger att de har sett vissa av matcherna, men inte alla.
Lilja Dahlbom nämner den engelska försvararen, kaptenen för landslaget, Leah Williamsson som en skicklig spelare. Williamsson spelar sin klubbfotboll i Londonklubben Arsenal.
Vad gäller favoritlag på klubbnivå blickar flickorna ändå främst mot Spanien.
– Real Madrid är mitt favoritlag. Bland annat Luka Modrić är mycket bra, säger Lilja Dahlbom.
Modrić är vice kapten i sitt klubblag. Real Madrids herrar är mesta ligamästare i Spanien, damlaget har endast existerat i några år.
Dahlbom nämner även Tottenham, även det från London, som ett lag hon följer med.
Célia Dahlbom anser å sin sida att Manchester Citys norska anfallsess är den bästa spelaren i världen.
– Erling Haaland är en vass och framstående anfallare, säger hon.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Foto: Flickorna finslipar i passningsspelet inför helgens turnering.
Isac Lindgård och Elis Taipale tror på framgång i helgens Gräsplanscup.
KSF:s pojkjuniorer födda 2011 suktar efter guldet i Gräsplanscupen. Självförtroendet är på en god nivå.
Fotbollsturneringen Gräsplanscupen spelas lördagen 5 augusti på Amosparken i Kimito centrum. 45 lag spelar i turneringen i år. Ett av dem är Kimito Sportförenings pojklag med spelare födda 2011. Isac Lindgård och Elis Taipale berättar att laget spelar i turneringen för tredje gången.
– Vi hoppas på framgång i turneringen, säger Lindgård.
KSF har sammanlagt tio lag i turneringen, både flick- och pojklag.
Taipale säger att pojkarna i tidigare års turneringar mött bland annat IFK Mariehamns juniorer. I år spelar kimitoborna även mot ålänningar. Den här gången möter man blåvita Jomala IK. Pojkarna spelar med åtta utespelare och målvakt.
– Tidigare har vi haft två lag i Gräsplanscupen men nu deltar vi endast ett med, säger Taipale.
Den första Gräsplanscupen spelades år 1993. Således firar man 30 års jubileum i år. Fotbollsprofilen Markus Dahlbom säger den grundläggande tanken med turneringen var att fotbollsjuniorer på Kimitoön skulle få spela mot lag utifrån ön.
– I knatteligan spelar juniorer endast mot juniorer från andra delar av Kimitoön. I Gräsplanscupen är det annat motstånd man möter, vilket är välkommet.
I knatteligan spelar ofta även lag från Sagu och Bjärnå men i övrigt är det som Dahlbom säger. I årets upplaga av Gräsplanscupen kommer bland annat Ekenäs IF, BK-46 från Karis, FC Inter Åbo och HJK till Kimito.
Elva spelare deltar i måndagens träning. Laget har fått en ny spelare. Tränare Peter Eggert berättar att i helgen spelas Gräsplanscupen och de flesta spelare meddelar att de är på väg. På träningen övar man bland annat på passningsspel.
Pojkarna har en bra sammanhållning inom laget. De skojar friskt med varandra innan träningen inleds.
Isac Lindgård berättar att han spelar som yttermittfältare på fotbollsplanen. Elis Taipale är å sin sida mittback och spjutspets i anfallet. Trots spel som försvarare och anfallare har han ändå med sig sina målvaktshandskar till träningen. Taipale ställer sig i målet och lagkamraterna försöker sparka in bollen i mål, men lyckas inte. Han gör ett par avancerade räddningar.
Lindgård berättar att pojkarna har en klar målsättning för turneringen. Tidigare har man vunnit guld och tagit silver.
Betyder det att ni siktar på guld i år?
– Såklart, ropar deras lagkamrat bakom dem.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Foto: Pojkarna tränar bland annat på passningsspel under måndagens träning.
Inrikesministeriet besluter om Hitis Sjöbevakningsstations får finnas kvar i framtiden.
Sjöbevakningsstationen på Hitis och dess fortsatta existens på ön har varit i vågskålen. Ska stationen finnas kvar i framtiden eller inte? Om den slopas, vilka konsekvenser får det i så fall för sjöbevakningen och Hitis?
För att på svar på dessa frågor vänder Annonsbladet sig till Benny Paulsson, pensionerad sjöbevakare sedan några år tillbaka. Paulsson bodde med sin familj vid Hitis Sjöbevakningsstation åren 1976-82. Han är starkt för bevarande av sjöbevakningsstationen.
– I fjol gjordes en namninsamling på initiativ av Hitis kyrkoby byaförening, där jag fungerar som sekreterare. 2000 personer skrev under. Många berättade att de är vid liv mycket tack vare sjöbevakarna från Hitis och deras snabba utryckning då en olycka inträffat.
Namnlistan gavs till inrikesminister Krista Mikkonen (De Gröna) i Sanna Marins (Soc.) regering (2019-2023). Numera handhar Mari Rantanen från Sannfinländarna ärendet.
I Egentliga Finland finns sjöbevakningsstationer även i Nagu och i Susiluoto utanför Nystad.
Sjöbevakningen på Hitis är öns enda myndighet. Man samarbetar tätt med Hitis frivilliga brandkår. FBK är i många fall snabbare än sjöbevakarna vid olycksplatsen då den sker på land, men brandkåren kan inte ersätta sjöbevakarna. Sjöbevakningen, som är en del av gränsbevakningen, har den absolut bästa utrustningen för att klara av alla årstider och väderlek. Den här utrustningen nyttjas av alla myndigheter för att alla de lagstadgade uppdragen ska kunna utföras tryggt, också i skärgården.
Den mångsidiga utrustningen är livsviktig då patienter och olycksdrabbade behöver vidare transport till fastlandet för vård. En helikopter flyger inte i alla väder, därför behövs även sjöbevakningsstationernas väl utrustade båtar och menföresfarkoster, som till exempel svävare.
– Sjöbevakarna gör även en hel del polisiärt arbete, vilket inte faller inom FBK:s ansvarsområde.
Hitisborna har befarat att sjöbevakningsstationen antingen läggs ned eller flyttas till antingen Kasnäs eller Dalsbruk. Men det är ingen vettig lösning.
– Från Hitis har man öppet farvatten åt alla väderstäck. Om någon är i sjönöd i den yttre skärgården kommer sjöbevakarna från Hitis mycket snabbare till platsen än om man startar från Dalsbruk eller Kasnäs.
Att ändra på sjöbevakningsstationens status till patrullbas är heller ingen fungerande lösning. Vid en patrullbas är ingen stationerad dygnet runt sju dagar i veckan.
– Det här skulle i värsta fall medföra att skärgården ytterligare avfolkas, säger Paulsson.
Från Hitis når sjöbevakarna snabbt de öar i Kimitoöns skärgård som är bebodda. Då det rör sig mycket fler personer under somrarna i skärgården än under övriga årstider är det nödvändigt att kunna täcka ett större område effektivt.
– Inte ens större båtar ersätter effektivt en fysisk station. Det behövs även mindre båtar som smidigt kan nå de drabbade på sjön, säger Paulsson.
När ärendet om sjöbevakningsstationen på Hitis behandlas av inrikesminister Mari Rantanen är osäkert. Benny Paulsson ser ändå att stationen fortsättningsvis finns på Hitis som redan länge visat sig vara en välfungerande plats.
– Med tanke på det världspolitiska läget och Finlands medlemskap i NATO hoppas jag att det finns en större förståelse för att landets försvarsberedskap ska vara effektiv. Vi behöver stationära enheter med personal som innehar god lokalkännedom, säger Benny Paulsson.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Foto: Benny Paulsson och Hitis kyrkoby byaförening vill bevara sjöbevakningsstationen i Hitis.
Örö i den yttre skärgården är en fin plats att besöka. Företagarparet Janne Tirkkonen och Nina Liski-Tirkkonen ser positivt på sommaren och önskar att fler hittar till ön.
Annonsbladet träffar företagarna bakom hotell-, restaurang och hamnverksamheten på Örö. Flertalet gäster syns samtidigt som företagarparet visar upp verksamheten på ön. Unga sommararbetare tar emot gästerna som kommer med samma båt som tidningens reporter.
Liski-Tirkkonen säger att många besökare har vistats på Örö under sommaren. Hon poängterar ändå att man har verksamhet året om, även under hösten, vintern och våren – inte endast under sommaren.
– Vad gäller våren hade vi fler besökare än någonsin tidigare.
Hon tillägger att förutom hotell-, restaurang- och hamnverksamhet finns även möjlighet att hyra kajaker och kanoter samt delta i guidade turer om Örö kustfort. Örö var ett fort för Finlands marina försvar men övergick till Fortstyrelsens ägo år 2015.
Öns gäster har bland annat varit vängrupper, familjer och unga vuxna. Framför allt fler unga par har valt att besöka Örö.
– Många stadsbor, som sedan tidigare inte har en stark koppling till skärgården, besöker även oss i allt högre grad.
Också internationella gäster hittar till Örö. Förutom svenskar har också tyskar och danskar hittat till Örö under sommaren.
– Jag ser att vi har potential att nå en större mängd internationella gäster, säger Tirkkonen.
Örö ligger lite mer än tio kilometer söder om Kasnäs och ca 50 kilometer från Kimito centrum. Således är ögruppen ganska långt ute i skärgården. Janne Tirkkonen framhåller att fler förbindelser från Örö till närliggande hamnorter, förutom på Kimitoön, skulle bringa fler besökare till ön.
– Förbindelser från Örö till både Hangö och Åbo skulle öka möjligheterna för oss. Det skulle också göra tillgängligheten större att besöka oss, främst för de som inte har egen båt.
Örö ligger drygt 25 kilometer från Hangö och 85 från Åbo. Då otaliga kobbar och skär finns mellan Finlands tidigare huvudstad och Örö är det nästan öppet farvatten hela vägen mellan Örö och Hangö.
Tirkkonen säger att det trots allt finns utmaningar för att förverkliga det här. Vilken tid förbindelseturerna är och hur ofta de går påverkas av kundernas efterfrågan och förverkligas kommersiellt.
Janne Tirkkonen tillägger att man även har en taxibåt till sitt förfogande. Tirkkonen kör själv taxibåten.
– Det här möjliggör att fler kan komma till och från Örö även då M/S Idun inte trafikerar.
Han tillägger att företagarparet har ett nära samarbete med Wilson Charter, som äger M/S Idun, vad gäller förbindelsebåtarnas tidtabeller.
Janne Tirkkonen säger att vädret har en stor inverkan på mängden besökare på Örö. Dåligt väder medför färre turister. Han ser trots allt positivt på fortsättningen av sommaren.
Paret lyfter fram den fina naturen som en orsak till att man ska ta sig till ön. Tirkkonen tillägger att på Örö får man lugn och ro.
– Fast det kan finnas tusentals andra personer på ön samtidigt hittar man alltid en plats där man kan vara för sig själv om man så vill. Örös historia, såväl allmänt om öns historia som krigshistoria, är mycket spännande och värd att ta del av, säger Janne Tirkkonen.
TEXT & FOTO/TEKSTI & KUVA: JOHN ILLMAN
Amanda Enberg är en av ägarna till Farmors Café.
Är du intresserad av god mat, god stämning och en idyllisk lantlig omgivning? Högsåras härliga Farmors Café är då en plats som du bör besöka.
Ett par hundra meter från färjfästet vid Byviken på Högsåra ligger Farmors Café. Kaféet omges av en lantlig idyll med ängar precis bredvid. Då Annonsbladet anländer till kaféet kommer hundarna Tosca och Tilma springandes emot. Förutom hundarna har Farmors Café även kaniner i en bur på gården.
Det råder ett lugn över ön. Det enda som hörs är fågelkvitter och en gräsklippare ett par gårdar bort. Personalen ställer allting i ordning.
En av ägarna i familjeföretaget bakom Farmors Café, Amanda Enberg, träffar tidningens utsände. Enberg är född och uppvuxen på Högsåra. Hon förklarar att hennes mamma Ylva Enberg startade Farmors Café år 1994.
– Sedan starten har vi utvecklat kaféet med nya rätter och större område.
Förutom rätter från a la carté-menyn kan gästerna beställa läckra bakelser och andra sötsaker samt kalla drycker.
Farmors Café består av ett kök, en matsal, terrasser och en paviljong. På gården kan besökare bland annat spela volleyboll.
Att besöka Farmors Café är som att resa tillbaka i tiden till mellankrigstiden (ungefär 1918–1939), då Finland var ett agrart samhälle. På den här tiden var det vanligt att man bodde på stora gårdar på landsbygden eller i skärgården och inom familjerna hade man flera husdjur.
Mångkulturellt ställe. Så småningom anländer de första gästerna för dagen till Farmors Café. Både unga och äldre slår sig ner kring de olika borden för att beställa en kall drink eller glass, eller en bit mat. Besökarna blir snabbt fler.
Flera språk hörs om vartannat på Farmors Café. Amanda Enberg säger att kafépersonalen har en heterogen bakgrund.
– Bland kockarna och serveringspersonalen kommer flera från västra Nyland och huvudstadsregionen, men vi har även arbetare från Sverige – Norrköping och Göteborg –, Frankrike och Italien.
I köket arbetar bland annat Emil Järvinen från Ekenäs. Järvinen trivs bra vid Farmors Café och konstaterar att det är lätt att ta sig till Högsåra med egen båt, även ända från Hangö och Pargas.
– Farmors Café har ett bra läge här på ön. Jag är glad över att ha möjlighet att arbeta här. Vi har ett bra samarbete inom personalen och trevliga besökare.
Järvinen visar prov på sitt kunnande och lagar en smarrig rätt som redaktören får smaka på.
Emil Järvinen lagar smarriga rätter i Farmors Cafés kök.
Amanda Enberg beskriver Farmors Café som en plats som passar alla.
– Jag skulle säga att många av våra gäster är familjer. Men förstås besöker även andra oss.
Besökare tar sig lätt till ön utan egen bil. Många parkerar bilen i Svartnäs på fasta Kimitoön och promenerar in på färjan och på Högsåra. Ett annat miljövänligt alternativ är att färdas med cykel.
Amanda Enberg säger att spelmän som Benny Törnroos och Calle Pettersson kommer att besöka Högsåra ännu under sommaren.
– Vi hoppas på bra väder och många besökare under resten av säsongen, säger Amanda Enberg.
Text & foto: John Illman
Förutom kalla drycker kan besökare avnjuta goda bakelser och andra sötsaker vid Farmors Café.
Symfoniorkestern klingade mäktigt i den ståtliga kyrkan.
Kimitoöns Musikfestspels öppningskonsert i Kimito kyrka var en pampig och välbesökt tillställning. Det är inte var dag man på Kimitoön kan lyssna till en symfoniorkester. Jyväskylä Sinfonia besökte emellertid faktiskt ön för andra gången.
Orkestern leddes av Kaapo Ijas och programmet bjöd på musik av storheterna Richard Wagner och Wolfgang Amadeus Mozart. Musiken klingade mäktigt i medeltidskyrkan. Sopranen Helena Juntunen förtrollade publiken med sina dramatiska tolkningar av Wagners Wesendonck Lieder och tackade för applåderna med ett extranummer.
Före konserten uppvaktades de konstnärliga ledarna genom många år, violinistsystrarna Katinka och Sonja Korkeala med blommor – festivalen fyller ju 25 år i år. Att ett så stort evenemang kan ordnas på orten möjliggörs också av att ett stort antal trogna frivilliga ställer upp med det praktiska. En av uppgifterna är att fixa kaffeserveringen med riktiga skärgårdssmörgåsar i pausen.
FESTIVALEN pågår hela veckan fram till Grande finale om söndag. I dag uppträder artister i Söderlångvik och i Veturitalli i Salo. Om fredag är det dags för de stämningsfulla Från kyrka till kyrka-konserterna i Västanfjärd och på lördagen kan man kombinera konsertbesöken i Labbnäs och Söderlångvik med kulinariska upplevelser.
Text & foto: Ingrid Sandman
Kimitoöns Musikfestspel pågår som bäst. Imorgon fredag kommer två konserter att spelas i Västanfjärd, en i Västanfjärds nya kyrka och en i den gamla. I den nya kyrkan spelas musik tonsatt av herrarna Mozart, Haydn och van Beethoven – som alla hade kopplingar till Wien i dagens Österrike. Konserten börjar 20.30.
Senare under samma kväll i den gamla kyrkan färdas lyssnarna tillbaka i tiden till 1500-talet och fram till slutet av 1700-talet. Bland annat brittiska Tobias Hume och Orlando Gibbons har tonsatt de sånger som ska spelas under den här konserten.
Text: John Illman
Kaffepaus utanför kyrkan.
Årets Miljöpris: Börje Holmberg
Årets Idrottsbragd: Matias Nylund
Årets Ungdomspris: Emma Heikkilä
Årets Företagare: Road Café Yttis
Årets Ambassadör: Eknäs naturstig/Jaakko Virtanen
Årets Ungdomsidrottare: Melvin Dahlbom
Årets Idrottsinspiratör: Jonna Uggeldal
Årets föreningsaktiv, idrottsföreningar: Anders Nordell
Årets föreningsaktiv, övriga föreningar: Susan Holmberg
Årets Miljöpris: Börje Holmberg
Motivering: Börje Holmberg är en aktiv pensionär som både stöder och jobbar för det lokala näringslivet. Han har givit en positiv bild av Kimitoön och ett ansikte åt vår lokala närmat.
Årets Idrottsbragd: Matias Nylund
Motivering: Matias Nylund hör till våra topp 10 långloppsåkare i Finland. Trots heltidsjobb, familj och landets säkert sämsta vintrar nu flera år i rad presterar han år efter år på en riktigt hög nivå mot andra skidåkare, som mer eller mindre skidar på heltid.
Årets Ungdomspris: Emma Heikkilä
Motivering: Emma Heikkilä är aktivt med i flera olika föreningar och tvekar aldrig att ställa upp då det finns behov. Emma är också engagerad medlem i Ungdomsparlamentet och vänelev i skolan.
Årets Företagare: Road Café Yttis
Motivering: Road Café Yttis bjuder på utmärkt service som kommer från hjärtat hos alla i personalen.
Årets Ambassadör: Eknäs naturstig/Jaakko Virtanen
Motivering: Jaakko Virtanen har varit aktivt involverad i talkoarbetet på Eknäs naturstig. Eknäs naturstig är ett utmärkt natur- och miljöturismmål som Jaakko och övriga talkarbetare har skapat tillsammans. Naturstigen är ett fint komplement till öns mångsidiga utflyktsutbud, och den har satt både öbor och besökare i rörelse.
Alexandra Viklund, KiRy, ridsport
Taru Vähämäki, KiRy, ridsport
Jennie Karlsson, KiRy, ridsport
Minna Hakala, KiRy, ridsport
Pia Tötterman, KiRy, ridsport
Hanna Nurmi, KiRy, ridsport
Anneli Viljanen, KiRy, ridsport
Per-Åke Mattsson, KSF, orientering
Rolf Nordell, KSF, orientering
Anna von Wendt, Björkboda Dressage, ridsport
Arthon Alanne, TMK, motocross
KSF flickor 11, KSF, fotboll
Noah Pomrén, KSF, friidrott
Maja Jensén, KSF, friidrott
Ingrid Hagman, travsport
Gullhild Hagman, travsport
Axelpris som delas ut i oktober i samband med filmfestivalen i Villa Landet.
Årets Kulturpris
Årets Unga Kulturpris
Årets Kulturgärning
Bibliotekets Axelpris
Text: Pressmeddelande, Foto: Michael Nurmi
Antti Sarpila säger att i årets Baltic Jazz finns stora artister bland annat från Sverige. (Foto: privat)
– Baltic Jazz är den enda jazzfestivalen i Finland där klassisk jazz från 1920 till 1940-talet spelas. Alla andra jazzfestivaler som spelat klassisk jazz tidigare har bytt profil till att antingen spela annat slags musik eller modern jazz.
Det säger Antti Sarpila. Han är konstnärlig le-
dare för jazzfestivalen Baltic Jazz i Dalsbruk. Han har inte svårt att förklara varför man ska besöka jazzfestivalen som går av stapeln 7 – 9 juli.
Sarpila har varit med och arrangerat Baltic Jazz sedan millennieskiftet och trivs mycket bra i sin roll som konstnärlig ledare. Han förklarar att den unika havsmiljön och den klassiska jazzmusiken är ingredienserna till den goda stämningen som brukar råda under Baltic Jazz.
– När jag ser att stora leenden på människorna i Dalsbruk under Baltic Jazz vet jag att festivalen är lyckad. Liksom tidigare år hoppas vi att det kommer mån-
ga besökare till årets upplaga av festivalen. Vi har i år även stora artister från Sverige, som Fredrik Lindborg, säger Antti Sarpila.
Text: John Illman, Foto: Privat
Baltic Jazz festivalen arrangeras inkommande veckoslut i bruksbyn Dalsbruk på Kimitoön redan för den 35. gången. Med ledning av festivalens konstnärliga ledare Antti Sarpilas sammanställda program deltar många inhemska toppartister och även några gästartister längre bortifrån. Veckoslutets största konserter arrangeras i Bruksparken och i den mekaniska Verkstaden som i år gör comeback.
65th Anniversary of DDT Jazzband´s -jubileumskonsert, som börjar på fredagen kl. 19 öppnar parkscenen, där en av Finlands mest älskade sångerskor, Johanna Försti, hedersgäst för DDT jazzband, uppträder. På lördagen kl. 14 på parkscenen startar Picnic in the Park bestående av tre konserter och där uppträder Antti Sarpila Swing Band with guests, Sofia Finnilä och Fredrik Lindborg Trio & String Quartet, som anländer från Sverige till Finland. I Swing Factory, som börjar i Verkstaden på lördag kvällen kl. 20 skapas stämning av Screamin’ Jay & The Bones, SoulSisters och denna festivals långväga artist, Professor Cunningham & His Old School från Amerika.
Baltic Jazzens verksamhetsledare Jani Tuomaala berättar, att det även under årets festival arrangeras mindre händelseplatser. Som en av de nya händelseplatserna lyfter Tuomaala fram Ullman’s Villan, där det under festivalen arrangeras två konserter. Lördagens Jazz & Dinner konsertens artist är Django Collective Helsinki och på söndagen uppträder Anna Inginmaa i Ullman’s Villas trädgård. Av de traditionella händelseplatserna står igen Kasnäs paviljong för Tjuvstart-konserten redan på torsdagen och på Söderlångviks stiliga herrgård arrangeras på söndagen Avslutningskonserten, där Angelika Klas & Seppo Hovi Trio uppträder.
Tuomaala påminner att Baltic Jazz är en festival dit alla är välkomna och dit det lönar sig att modigt komma och bekanta sig med utbudet. Till festivalen tar man sig på en timme med bil från Åbo och på två timmar från huvudstadsregionen. Dalsbruks bruksby med sina vackra skärgårdslandskap är redan i sig ett ställe värt att besöka och hit lönar det sig att komma även längre bortifrån.
I Dalsbruks hamnområde där jazzgatan är belägen kommer det under veckoslutet att ordnas 7 gratiskonserter. Avgiftsbelagda evenemang finns det totalt 15 i programmet bland annat Arne Alligators konsert på lördagen för familjens mindre både på svenska och finska. För Rockmusikens vänner ordnas det Jatkot-konserten på söndag, där stämningen hålls i topp av Cream Pistols, Steinhard och TrrTrrTrr. Konsertbiljetterna finns nu redan till salu på Tiketti. Biljetter säljs även på plats under festivalen.
Text: Pressmeddelande, Foto: Fabian Rosenberg
Vänö är ett litet samhälle med endast ca 15 fast bosatta invånare.
På Vänö i den yttersta skärgården hittar man lugnet och kan njuta av naturen. På Vänödagen nu på lördagen erbjuds flera intressanta aktiviteter och gemenskap.
Annonsbladet ringer upp Pirjo Hoffström på Vänö några dagar innan Vänödagen äger rum 1 juli. Under Vänödagen bjuds på fisksoppa och våfflor och den lokala föreningen Vänö Vänner ordnar tävlingar för barn och lotteri.
Spelmannen från Dalsbruk Jimmy Träskelin uppträder även på ön. Under dagen spelar han i hamnen och på kvällen i kulturhuset.
Förbindelsefärjan M/S Stella kör mellan fasta Kimitoön och Vänö. Hoffström beskriver den här förbindelsen som livsviktig.
– Många kommer också till Vänö med egna båtar under sommaren. I övrigt åker man med M/S Stella, säger hon.
På Vänö kommer även att arrangeras allsång i slutet av juli och forneldarnas natt 29 augusti.
Under sommaren kan besökare på Vänö spela pingis i det 130-åriga kulturhuset, kasta frisbeegolf och vandra längs med naturstigen.
– Naturstigen är mycket populär. Hit kommer också många fågelskådare, säger Hoffström.
Hon tillägger att öns mångsidiga natur med fina lundar uppskattas av både öbor, fritidsgäster och besökare. På Vänö kan man koppla bort från all stress.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Vänö är ett litet samhälle med en fast befolkning på ca 15 personer. Om somrarna ökar ändå befolkning till flera hundra. År 1949 var 60 personer fast bosatta på Vänö, skriver Vänö Allehanda.
Pirjo Hoffström hoppas att den fasta befolkningen blir större i framtiden.
– Vi har tyvärr en ganska snäv åldersstruktur här på Vänö. Jag önskar att fler yngre personer vill flytta hit, säger Hoffström.
I framtiden hoppas hon också att turister och fritidsboende stannar på Vänö en längre tid.
Vänö är Kimitoöns geografiska västra punkt, tio kilometer väster om Rosala. Vänö är till och med längre västerut än Pargas centrum och ungefär rakt söderut om Åbo slott. Från Kasnäs tar det en timme med båt till Vänö. Ön Vänö är även liten, endast fyra kilometer i omkrets.
Hoffström tillägger att Vänö är en perfekt plats för dem som vill njuta av lugnet men även för personer som vill förverkliga sina drömmar som entreprenörer. Tidigare var många öbor fiskare, men då fisket i de finländska vattnen minskat har vänöborna i stället blivit mångsysslare, säger hon.
– För oss som bor i yttre skärgården är det viktigt med samarbete. Det är nyckeln till utveckling. Datauppkopplingen är även god här, vilket möjliggör distansarbete, säger Pirjo Hoffström.
Text & foto: John Illman
Pirjo Hoffström hoppas Vänös befolkning växer i framtiden.
För alla barnfamiljer, åtminstone de som förstår en smula finska, är Sinikka och Tiina Nopolas Risto Räppääjä bekant, om inte annat så filmen. Nu kan man uppleva honom som musikteater: Kirakan kesäteatteri i grannkommunen uppför igen i år en barnpjäs. Som alla goda berättelser roar den nog alla från de yngsta till mormorsgenerationen.
Saija-Reetta Kotirinta har regisserat ett entusiastiskt gäng av riktigt unga skådisar, somliga första gången på en scen,och några vuxna ringrävar. I den här versionen bjuds det dessutom på medryckande musik komponerad av Iiro Rantala och fartfyllda koreografier. I huvudrollen ser vi 11-årige Tristan Lumi.
Premiär blir det onsdagen den 28 juni. Risto Räppääjä spelas därefter tolv gånger till. Sista chansen att uppleva smittande ung energi och koppla av från världens ondska är lördagen den 15 juli. Samtidigt kan man bekanta sig med Den grå byn, en plats som för tankarna till Fölisön i Helsingfors.
Text & foto: Ingrid Sandman
