19.10.2023
Kimbalot är centrumbutikernas i Kimito inköpsfest som nu arrangeras för femte gången. Aktör bakom begivenheten är Annonsbladet. 21 företag har anmält att de deltar: Andelsbanken Raseborg, Bistro & Café Adèle, Café Cake My Way, Café Kompass, Engelsby Verk, Hurrikaani, Hydroforest, K-Supermarket Kompass, Apoteket i Kimio, Kimito Färg och Biltillbehör Ab, Konditori Mazarin, MacDaniels Grill, Pappersboden, RTV, S-market, Sagalunds museibod, Somero Sparbank, Strandells El, Taito Kimito, Vahlbergs, Veikon Kone samt Röda Korset. Många föreningar deltar också. Begivenheten pågår hela dagen och några butiker håller öppet längre än vanligt.
Det bjuds på upplevelser hela dagen. Program för barn utlovas, produktpresentationer och erbjudanden för envar. Annonser där erbjudandena framgår finns i Annonsbladet den 26.10. Gratislänk till den veckans nummer på Facebook.
Vårens stämpeljakt var populär och arrangeras därför på nytt. Idén är att man hämtar ett stämpelkort från någon av de butiker som deltar. Man stämplar kortet där och i ytterligare nio affärer och returnerar kortet i stämpelkortslådan i K-Supermarket, Hurrikaani, RTV-affären eller MacDaniels. Man kan också lämna kortet i Kimito Apotek, Andelsbanken eller Pappersboden. Bland alla deltagarna utlottas fina priser, t.ex. en övernattning, spa och lunchbuffé för två i Kasnäs, en portabel radio, en kaffekokare, en borrmaskin, en konditionsklocka, en Probuilderpump, en Sodastreamanläggning osv.
Andelsbanken arrangerar en tävling med Halloweentema. Du kan vinna pris om du hittar en av tio pumpor som är utplacerade i byn och för den till banken. I RTV kan barnen delta i käpphästridning som arrangeras av KSF:s fotbollsflickor. KSF-killarna P-12 grillar framför Hurrikaani. Hembakt utlovas. I S-market säljs spelet Kimitoöns Pärla och på plats finns Kimitoöns seniorer som presenterar sin verksamhet och säljer lotter. Röda Korset presenterar bl.a. sin nya bil vid sina verksamhetslokaler på Engelsbyvägen 1. I Taito på Arkadiavägen 2 kan man pyssla med Höst- och Halloweenteman kl. 14-19. I restaurangerna och kaféerna kan man vila fötterna och njuta av sött och salt. Exempelvis i Café Kompass serveras pizza, sallad, Ilprimo-glass och kaffe. MacDaniels serverar thaimat från buffé och som TakeAway kl. 16-20. Cake My Way och Konditori Mazarin serverar lokala delikatesser med kaffe och i Bistro & Café Adèle kan man njuta av delikatesser i Sagalunds historiska miljö. Mer program utlovas; se nästa veckas Annonsblad och följ med Facebook samt företagens egna kanaler på sociala medier, #kimbalot.
TEXT: MICHAEL NURMI
En fjärdedel av studentföreningen Åbolands Nations medlemmar är från Kimitoön. En av dem är Cecilia Åkerberg som dessutom har ett mycket viktigt uppdrag i föreningens styrelse. Hon ser även positivt på att magistersstudier inom juridik nu är möjligt även vid ÅA.
Höstsolens varma strålar tränger in genom kaféfönstret då Cecilia Åkerberg från Kimito berättar om sina juridikstudier vid Åbo Akademi (ÅA). Förutom intressanta studier är Åkerberg även aktiv inom studentföreningslivet. Hon sitter som skattemästare i Åbolands Nations styrelse (ÅsNa).
– Som föreningsaktiv skapar man nya kontakter från andra föreningar. Jag ser det som mycket givande, säger Åkerberg.
ÅsNa har samarbeten med bland annat Österbottniska Nationen och Nylands Nation, två till antalet större nationer jämfört med ÅsNa. Tidigare år har nationen haft mellan 40 och 50 medlemmar men nu är antalet betydligt högre.
– Vi är för tillfället drygt 80 medlemmar. Jag tror vi kan få några medlemmar till under hösten.
Av dessa är drygt 20 personer från Kimitoön, det vill säga en fjärdedel. ÅsNa är sett till medlemsantalet ungefär lika stor som Åländska Studentlaget, ÅSL.
Åkerberg ser coronapandemins försvinnande som en orsak till att medlemsantalet igen ökar. Fler studerande väljer att aktivera sig i föreningslivet då pandemin och medförande samhällsrestriktioner inte längre existerar.
Hon tillägger att hon inte har någon tidigare erfarenhet av styrelseuppdrag.
– Som skattemästare ansvarar jag för bland annat budgeteringen för evenemang, föreningens bokföring och bokslut.
Tidigare har juridikstuderande vid Åbo Akademi varit tvungna att efter rättsnotarie-examen fortsätta sina studier vid ett annat universitet. De flesta har sökt sig till antingen det finskspråkiga Åbo universitet eller till Helsingfors universitet. Vid Åbo universitet har det funnits ett visst antal platser reserverade för studerande från ÅA men det har inte varit någon garanti för att bli beviljad fortsatta studier där.
Numera har ÅA en fullständig juridikutbildning som omfattar både kandidat- och magisternivå. Det här har studerande vid universitetet lovordat, Åkerberg gör samma sak. 30 studerande antas till Åbo Akademis juridikstudier varje år.
– Det är en mycket bra juridikutbildning som ges vid Åbo Akademi och jag känner att det är en stor trygghet att juridikutbildningen här nu omfattar även magisterstudier, säger hon.
Åkerberg skriver sin rättsnotarie-avhandling våren 2024. Hon intresserar sig bland annat för familje- och kvarlåtenskapsrätt. Kvarlåtenskap är egendom som tillhört en avliden person. Åkerberg säger att hon länge har varit intresserad av juridik.
– Juridik intresserar mig eftersom det berör alla aspekter av människors liv och samhället som helhet. Helt konkret vill jag i framtiden jobba med någonting som känns meningsfullt för mig, där jag får hjälpa människor på något sätt, och jag tror juridiken möjliggör det för mig, säger Cecilia Åkerberg.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Kimitoöns kommun har en god ekonomi och positiv nettoinflyttning. Det är en god grund för kommande investeringar och positiv nettoinflyttning.
– Om allt går som planerat kan vi ha ett nytt äldreboende, ett nytt seniorhus och ett nytt bostadsområde på Kimitoön om några år.
Det säger Kimitoöns kommundirektör Erika Strandberg. Strandberg tillägger att kommunen med dessa satsningar vill bidra till att trygga vården av kommunens äldre invånare och samtidigt stärka sin attraktionskraft som boendeort.
I Kimitoöns kommuns investeringsbudget föreslås ett anslag för byggande av en ny äldreomsorgshelhet. Det här sker i samarbete med Egentliga Finlands välfärdsområde Varha. Byggandet förväntas kosta 16 miljoner och äger rum under åren 2024–2026. Planeringsprocessen skulle starta med ingående av ett samarbetsavtal mellan kommunen och Varha.
Egentliga Finlands välfärdsområde Varha har i sin investeringsplan planerat utgående från att ett nybygge skulle ersätta de nuvarande äldreomsorgsverksamheterna i kommunen. Den nya äldreomsorgsenheten skulle enligt Varha planeras utgående från 80 platser.
Den nya vårdenheten placeras på den före detta Almatomten intill vårdcentralen i Kimito.
Förutom en ny enhet för äldreomsorg planeras ett nytt seniorboende att byggas i Dalsbruk.
– I Dalsbruk står det planerade seniorhusbygget i startgroparna, under förutsättning att planerings- och lovprocessen framskrider som planerat, säger Strandberg.
30 tillgänglighetsanpassade bostäder i ett hus skapas. Boendet är planerat för gemenskapsboende och med funktioner som stöder invånarna att hitta trygghet och social samvaro.
Kommunen vill också arbeta för att skapa attraktiva boendemiljöer och ett ökat bostadsbyggande. Inflyttningen till Kimitoön är god.
– Vi har redan en positiv nettoinflyttning, det vill säga att fler personer flyttar till Kimitoön än härifrån under ett års tid. Vi hoppas den här trenden håller i sig.
Vad gäller boendet finns i ekonomiplanen reserverat medel för att skapa ett nytt bostadsområde i västra Dalsbruk, kallat ”Sabbelsberg”. Området ligger drygt en kilometer utanför ortens absoluta centrum.
– Området är högt beläget i bergig skärgårdsterräng, med utsikt över havet. Sabbelsberg är detaljplanerat för radhusbyggande i två våningar, vilket kunde öppna möjligheter för modernt klimatvänligt trähusbyggnader i samklang med omkringliggande natur.
Under åren 2024–2025 finns investeringsanslag reserverat för att bygga vägar, vatten och avlopp till området. Under dessa år vill kommunen även locka potentiellt intresserade byggföretag som kan förverkliga planerna.
Till attraktiva boendemiljöer hör också att definiera målnivån på underhåll av grönområden i anslutning till redan detaljplanerade boendeområden, att underhålla och tillgängliggöra tomter som redan finns i tomtreserven. Kommunen vill även skapa förutsättningar för nya boendeområden och mångsidigt boende på längre sikt.
TEXT & FOTO: JOHN ILMAN
Odlaren Xenia Wilson på Rosala skördade tidigare i september en stor pumpa på 55 kg. För att flytta och väga pumpan krävdes hjälp av två personer. Det är första året som Wilson odlar pumpor. Tidigare har familjen odlat grönsaker. Pumpa är å sin sida en frukt och härstammar från Amerika.
Wilson planerar att använda pumpan som dekorationsföremål. Hon berättar även att hon planerar odla pumpor även nästa år. För odlande av pumpor krävs vatten och gödsel.
– Jag planerar att låta pumpan växa så att den blir ännu större nästa år. Pumpor kan bli flera hundra kilo tunga men för att det ska lyckas krävs omfattande bevattningssystem och dylika har jag inte, säger Xenia Wilson.
TEXT: JOHN ILMAN, FOTO: PRIVAT
Actionveckoslutet samlade ungdomar från hela ön. På ön fungerar fem avtalsbrandkårer, i Kimito, Dalsbruk, Rosala, Hitis och Västanfjärd. Enligt Andreas Nyman, som fungerade som ledare för veckoslutet, var de flesta deltagarna från Västanfjärd. Som arrangör fungerade Åbolands brandkårsförbund rf. 16 unga deltog och det var lagom enligt Nyman.
Räddningschefen Juho Leppänen berättar att man lånade in en extra brandbil från Bjärnå för att kunna ordna tillräckligt med aktivitet. Han övervakar ungdomarna då de på Vretavägen håller på att släcka en brand orsakad av korvgrillning.
Veckoslutet är fyllt av olika uppgifter och man har fått fyra alarm. Räddning ur vatttnet övades i Lövböle. Emma-Lotta Nervander var i båten som ryckte ut för att bärga en person ur det kalla vattnet. Hon berättar att man till all lycka fick upp personen lätt.
En uppgift förde de unga till en olyckslats. Enligt Elis Taipale befann sig de skadade delvis under en bil.
Det var gott om uppgifter. Elis, Emma-Lotta och Kira Wahlsten väntade speciellt på vad som skulle hända under natten. Elis förutspår att det blir alarm men Emma-Lotta hoppas att det inte ska bli för hon vaknar inte så lätt.
Kira tror att hon kommer upp snabbt om det blir alarm på natten. Emma-Lotta har deltagit i brandkårsverksamheten redan i tre år, Elis i två medan Kira just har anslutit sig. Alla är av samma åsikt: det är spännande och intressant och man får agera på riktigt. De har flera kompisar som hör till brandkårsungdomarna. Mellan uppdragen fördriver man tiden på samma sätt som i de riktiga brandkårerna.
– Man spelar spel och kollar på telefonen, säger Elis.
Emma-Lotta lägger till att man kan träna i konditionssalen men Elis säger att man inte ska ta i för mycket och spara krafter till nästa uppdrag.
Alla tycker att släckningsuppdragen är det bästa när man på riktigt får släcka eldsvådor. Nyman bekräftar att de flesta tycker så. Efter alarmet läggs alla saker ordentligt på sina platser och man fyller på brandbilarnas vattentanker. Alla ungdomarna tycker att grejerna är lättare att hålla ordning på i brandstationen än hemma. Det femte alarmet kommer och ungdomarna springer till omklädningsrummet och klär sig i släckningskläder. Så bär det iväg.
Efter övningarna är både ungdomarna och brand-männen trötta. Inalles 13 uppdrag har utförts. Andreas Nyman tycker att allt har gått efter planerna. Actionveckoslutet innebär utöver att man behöver låna utomstående utrustning också en månads planering och flera möten. Man måste ju fixa måltider, övernattning och uppgifter.
– Huvudsaken är ändå att de unga är nöjda. Förhoppningsvis stärker begivenheten intresset för brandkårsverksamheten.
Så här säkrar man framtiden för avtalsbrandkårerna.
TEXT & FOTO: JERKER JOKINIEMI, ÖVERSÄTTNING: INGRID SANDMAN
Naturstigen på Vänö är ett av öns främsta turistmål. Men hur kom stigen till? Och varför ska man besöka den?
Naturstigen på Vänö skapades för 34 år sedan. Gunilla Blomqvist, aktiv inom Vänö Vänner, är en av dem som startade upp naturstigen. Projektet började med att vänöborna ville ha en egen dag, då många andra byar på Kimitoön också hade en sedan tidigare.
Sagt och gjort började öborna förverkliga sin önskan. År 1989 hölls den första Vänödagen. Vänöbor och sommargäster hjälptes åt för att skapa program. Blomqvist, som bor i Sverige, hade där gått på en trevlig naturstig, som hon beskriver det i sina anteckningar.
Idén gick hem hos andra vänöbor och sommargäster. Dessutom började allt fler båtar och människor hitta till Vänö. Det fanns således skäl att utvidga besöksmålen på ön.
– Besökare började vandra runt på ön. Därför blev det aktuellt att skapa en specifik rutt som de höll sig till, skriver hon.
Vänö är ungefär tre kilometer bred från väst till öst, en kilometer från norr till syd. Således är ön ungefär lika stor som Högsåra, men avsevärt mindre än Rosala-Hitis. Naturstigen börjar vid hamnen och fortsätter mot mitten av ön. Stigen är 2,5 kilometer lång. Längs med stigen finns bland annat en Noatun, en sorts hydda med kopplingar till nordisk mytologi.
Än idag är en av bakgrundsidéerna till naturstigen att få besökarna att vilja röra på sig och upptäcka Vänö.
– Vi vill visa att ön är så mycket mera än hamnen, säger Petra Gripenberg, fast bosatt på Vänö.
Bland de som besöker naturstigen brukar somliga gå årligen längs med den. Gripenberg tillägger att nästan all mark på Vänö är privatägd, vilket även bidrog till att stigen verkligen behövdes.
Hon förklarar att man ville skriva intressanta texter för om naturstigen. För att göra det besökte Gunilla Blomqvist de olika gårdarna på Vänö och pratade med den äldre generationen om deras minnen från svunna tider på ön.
Besökare fick genom texterna veta bland annat hur man förtjänade sitt levebröd på Vänö tidigare och en snabbkurs i ekologi. Texterna översattes även senare till finska.
– Jag kommer ihåg att Svea Mickelsson, tidigare värdinna på gården Klindts – en av sju gårdar på Vänö, berättade hur man skattade sjöfågelbon på ägg under vårarna och tog hand om ejderdun. Vi skrev också om naturen på ön, berättar Blomqvist i sina anteckningar.
TEXT: JOHN ILLMAN FOTO: PRIVAT
Parkering vid gamla fabriksområdet
Ett evenemang av September Opens karaktär kräver en del arrangemang. Lefa Lindgren, ordförande för Dalsbruks byalag, säger att för exempelvis parkeringen finns det klara anvisningar redan flera kilometer innan man anländer till Dalsbruk.
Bilar ska parkeras på gamla fabriksområdet.
Lindgren hoppas att många besökare väljer att ta sig till Dalsbruk för September Open. Han säger att under årens lopp har allt mellan 5000 och 6500 personer besökt evenemanget.
Lindgren tillägger att arrangemangen för i år är långt de samma som tidigare år. I år strävar man ändå efter att använda sig av gamla ämbetshusets tomt i stället för att vara vid Stalls plan närmare vattnet.(JI)
Honung på September Open
Laura Aarnio-Friman och Mikael Friman säljer honung i plast- och glasförpackningar på September Open. Aarnio-Friman berättar att bina befinner sig i närområdet kring Dalsbruk och i Kaxskäla. Honungen slungas i Dalsbruk.
Det är fjärde året som paret säljer honung på evenemanget i Dalsbruk.
– Jag tycker September Open är ett mycket fint evenemang där många lokala företag samlas. Evenemanget är som ett skyltfönster för produkterna och tjänsterna.
Aarnio-Friman säger att intresserade kan välja mellan 450 gram och 1 kilogram honung i plastburkarna samt 500 gram och 900 gram vad gäller glasburkarna. De säljer också ringblomssalva som tillverkas av bland annat bivax från bina.
Nytt för i år är etiketten på burkarna som Aarnio-Friman gjort själv.(JI)
Tomater och buketter
Blombutik & Trädgård Järvinen, med bas i Nivelax, har som kutym att delta i September Open. Annika Järvinen-Wikström säger att man säljer både egna och inköpta produkter.
– På September Open kommer vi bland annat att sälja tomater och blombuketter. Vi hoppas på många besökare och försäljare samt bra väder.
Järvinen-Wikström tillägger att då flera företagare och kunder är på ett och samma ställe skapas nödvändiga synergieffekter. Hon ser September Open som ett viktigt evenemang för Dalsbruk och hela Kimitoön. Det måste finnas aktivitet på Kimitoön även efter sommarens slut.
– Det är av stor betydelse att förlänga turistsäsongen här på ön, att visa att det lönar sig och är intressant att komma till Kimitoön också på hösten.(JI)
Fler startar eget företag
Pirjo Stenman från Kimitoöns Företagare ser September Open som ett viktigt evenemang. Stenman hoppas många lokala entreprenörer deltar.
– September Open ger en positiv bild av Kimitoön. Vi vill att Kimitoön ska vara en företagarvänlig kommun och att fler vill starta egna företag.
Stenman tillägger att Kimitoöns Företagare har en informationspunkt där föreningen berättar om vilka tjänster den erbjuder.(JI)
Köper oftast lingon
Grönsaksförsäljarna Raino och Benita Laaksonen ser September Open som en slutpunkt för sommarsäsongen på Kimitoön. Paret Laaksonen har sålt bär och potatis utanför K-supermarket Kompass i Kimito de senaste sju åren.
Laaksonens har varit jordbrukare sedan år 1986. Försäljning av grönsaker och bär har skett i 33 år på Dalsbruks torg.
Benita Laaksonen beskriver September Open som ett evenemang där besökare handlar varor för vintern.
– Av oss brukar besökare för det mesta köpa lingon. Hur mycket lingon vi kan sälja under årets September Open är osäkert med tanke på försommarens kalla väder.(JI)
En aktiv förening
I år deltar Taalintehtaan koulu och dess föräldraförening för första gången i September Open. Kristiina Tiainen från föreningens styrelse tror att den lilla byskolan i Dalsbruk kan vara av intresse för evenemangets besökare, eftersom det också kan finnas många potentiella inflyttare bland dem.
Föreningen samlar in pengar genom att sälja produkter som de själva gjort vid sin försäljningsplats. Som exempel har skolelever och föräldrar tillverkat tvålar och sytt flergångspåsar av återvunnet material. På dessa finns det nya Taalintehdas-trycket. Det har designats av Kristiina Haapalainen och Sami Vähä-Aho från föräldraföreningen.
– Haapalainen och Vähä-Aho har också designat en egen logotyp för Taalintehtaan koulu. Den kan ses för första gången på September Open, säger Tiainen.
Dessutom finns fågelflottar tillverkade av bland andra Peter Luminen till försäljning. Tiainen är glad över att föräldraföreningen har så många olika slags sakkunskaper och att barnen själva entusiastiskt har deltagit i arbetet.(JI)
Viktigaste evenemanget på Kimitoön
Markus Gunn från Nyhems Trädgård i Söderlångvik berättar att trädgården har haft försäljning på torget i Dalsbruk under sommaren. Man säljer bland annat bär och grönsaker.
Nyhems Trädgård har funnits i fem år. Varje år har man deltagit i September Open.
– Då det samlas så mycket folk vid September Open är evenemanget det viktigaste för oss här på Kimitoön. Vårt försäljningsställe brukar vara välbesökt.
Gunn tillägger att trädgården säljer skogsbär, örter och körsbärstomater under September Open. I framtiden kommer Nyhems Trädgård att fokusera mera på krukörter. Grönsaksförsäljning kommer trots allt att fortsätta.
”Nytt evenemang för mig”
Konstnärinnan Rebecca Lujan från Villnäs i Masku deltar för första gången i September Open. Lujan representerar sitt konstföretag Galleri Rebecca.
– Jag kände inte till evenemanget tidigare. Jag är intresserad av naturen och målar bland annat djur.
Hon tillägger att hon vill skapa konst som berör andra. Lujans konst kan ses på sociala medier. Hon hoppas att många personer besöker September Open.
– Jag ser fram emot att knyta nya kontakter och träffa andra konstintresserade.
Mera information önskas
En företagare som alltid är på plats på September Open är Ronny Holmström från Dalsbruk. Holmström, som erbjuder skogstjänster, anser att det är viktigt att delta i September Open.
– Som företagare är det viktigt att synas. Till September Open kommer det många besökare och därför ser jag det som lönsamt att vara där på plats.
Han tillägger att priset för en försäljningsplats är lite billigare än i fjol. Samtidigt önskar han mer information från arrangörerna om var exakt han får ha sin försäljningsplats.
Gosedjur och väskor
Även hantverkaren Ulrika Lönnfors är första gången på September Open. Lönnfors grundade sitt företag Ullekas år 2009. Hon förklarar att det är flera år sedan hon senast var på Kimitoön.
Lönnfors säger att hon hört mycket gott om September Open.
– Bekanta har rekommenderat mig att delta i evenemanget då där är mycket folk. Jag säljer hantverk som mössor, gosedjur, väskor och yllesockor. Jag stickar även reflexersmycken formade till olika djur.
Mera om Lönnfors produkter finns på företagets webbplats.
Ett evenemang för hela familjen
Ab Kasnäsudden Oy kommer att marknadsföra sina tjänster på September Open. Det handlar om övernattningar vid hotellet, restaurangen och fiskdisken – intresset för den sistnämnda har växt den senaste tiden. Kasnäsudden arbetar målmedvetet även med hållbarhetsfrågor.
Tanja Liljeqvist, företagets hotell manager, säger också att evenemanget i Dalsbruk lockar förutom ortsbor även gäster från andra delar av Finland. Liljeqvist lyfter fram betydelsen att nya personer hittar till Kimitoön och att evenemang ordnas också utanför den intensivaste turistsäsongen.
– September Open är intresserar hela familjen.
Viktigt att kompostera rätt
Sydvästra Finlands Avfallsservice har en tradition av att ha en informationspunkt vid September Open i Dalsbruk. Personer från avfallservicen ger bland annat råd om hur man ska sortera korrekt.
– Alla som komposterar är skyldiga att meddela om vad man komposterar och hur mycket, säger Solja Nurmi.
Mer information om anmälningsskyldigheten kring komposterandet finns på servicebolagets webbplats.
TEXT & FOTO: JOHN ILMAN
Knallis är till salu sedan en månad tillbaka.
Närbutiken i Lammala har varit i samma släkts ägo i 130 år. Snart är den sagan all.
Knallis i Västanfjärds centrum är till salu sedan en månad tillbaka. Den nuvarande köpmannen Åsa Storberg vill ge över ansvaret för butiken till någon annan.
– Mina barn är sysselsatta inom andra branscher. För egen del vill jag fortsätta med annat, exempelvis spendera mera tid med mina barnbarn.
Knallis har tillhört släkten Enestam i 130 år. Storbergs morfars far grundade butiken. Knallis har enligt henne fått sitt namn från att i tiderna ha byggts på en bergsknalle.
I livsmedelsbutiken arbetar tre personer förutom Storberg. Att hitta personal för somrarna har inte varit svårt.
Storberg känner till Knallis sedan barnsben. Hon är uppvuxen i butiken och har arbetat där i 30 år, senaste 20 åren som VD.
– Att sälja butiken är ett beslut som jag har övervägt noga en längre tid. Det har inte varit ett lätt beslut och jag tror inte det här kommer att vara en snabb process.
VÄSTANFJÄRD med sina drygt 700 invånare är Kimitoöns tredje största befolkningscentrum efter Kimito och Dalsbruk. I Lammala finns förutom Knallis även en frisör, Lammala-Boden – som är öppen sommartid och ett bibliotek.
I Knallis finns förutom livsmedel även en apotekspunkt, hemmets småjärn, garn och husgeråd, post, tippning, så kallad ”tvättförmedling”, bensin och gas.
På övre våningen finns ett butiksmuseum med många intressanta föremål. Storberg anser att Västanfjärd behöver absolut en egen butik.
– Knallis betyder mycket för byborna här. Jag vill se att någon som har visioner och intresse att utveckla byabutiken i en positiv riktning tar över ansvaret.
Hon kastar fram utvecklingsförslag som att göra om övre våningen till terrass eller bostad. Eller varför inte ett gym eller kontor för massage eller skönhetsvård?
KNALLIS har ett gott samarbete med ortens föreningar. Butiken sköter bland annat om vinsterna till VUF:s bingon, som ordnas under sommaren och annat smått och gott till olika tillställningar.
Storberg tillägger att som en byabutik har Knallis ingen möjlighet att konkurrera prismässigt med stormarknader på annat håll.
– Men vi ger en god och personlig betjäning åt våra kunder.
Kalkholmens bryggor skymtas från Knallis övre våning. Storberg säger att då Kalkholmen utvecklas vore det skäl att också utveckla Knallis och övriga Lammala centrum. Det gäller att skapa synergieffekter. Trots att Västanfjärd är en mindre ort flyttar nya människor in i byn.
– Västanfjärd skulle behöva speciellt fler barnfamiljer. Skolan i Nivelax ligger i en fin miljö och inte särskilt långt härifrån. Västanfjärd är en trygg plats att växa upp på.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Åsa Storbergs släkt har ägt Knallis i 130 år.
Skapa ett långsiktigt program med flera klara framtidsmål för lantbruket och en politik som kan ta oss till de här målen. Det gäller allt från vad vi människor skall förväntas äta till hurdan produktion vi vill ha. Det säger Kasper Lindroos vid Vestlax Mellangård.
För att skapa hållbara lösningar gäller det att lägga fram långsiktiga mål. Det gäller även lantbruket. Kasper Lindroos, jord- och skogsbrukare, vid Vestlax Mellangård tycker att man just nu vill behålla lite av allt och inte har en klar bild av vart man är på väg inom jord- och lantbrukspolitiken.
- Ett långsiktigt program som sträcker sig längre än ett regeringsprogram på fyra år och CAP-program, hjälper lantbrukare att göra rätta investeringsbeslut.
CAP står för Common Agricultural Policy, på svenska ungefär allmän lantbrukspolitik.
På sin gård har Lindroos grisar, en bit bort längs med Klobbnäsvägen betar kossorna. Gården ligger i Kimito på gränsen till Västanfjärd. Bilister som kör längs med Vestlaxvägen hinner redan välkomnas till Västanfjärd trots att de ännu inte kört in i kommundelen. Vestlax Mellangård har varit i släkten Lindroos ägor i hundratals år.
- Jag kommer att låta slakta mina sista grisar i höst förklarar han.
Lönsamheten i den ekologiska grisuppfödningen på gården försämrades märkbart vid övergången till CAP 2027. Lindroos odlar i år kummin, koriander, råg, vete, bondbönor, viltåkrar, ärter och fodervall. Han för de grisar och kor som ska slaktas till ett mindre slakteri.
- Köttet och de korvar vi låtit tillverka av vårt griskött har huvudsakligen sålts mot förhandsbeställning, säger Kasper Lindroos.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Erik Lund, Sami Tallberg, Michael Nurmi och Annika Jansson. Sami Tallbergs böcker finns nu även på svenska.
På Kimitoön kommer en kafé- och restaurangmånad att arrangeras. Temat för kampanjen Ät ute är lokalt producerad mat. Syftet är att förlänga kafé- och restaurangsäsongen och locka besökare till de lokala serveringsställena.
Kampanjen Ät ute kommer att ordnas på Kimitoön från 18 augusti till 17 september. Kampanjen hade lanserades fredagen 11 augusti på Söderlångvik gård, där ett tjugotal personer var närvarade. Den ordnas för första gången.
Förlags Ab Lindan Kustannus Oy:s vd Michael Nurmi är projektkoordinator för kampanjen. Tanken med kampanjen är att lyfta fram lokalt producerad mat. Man vill skapa synergieffekter mellan kafé- och restaurangföretagarna på ön samt konsumenterna. Förhoppningen är att kampanjen ska bli återkommande.
Bland krögarna och livsmedelsleverantörerna på plats fanns förutom vd Annika Jansson från Söderlångvik även representanter från olika företag. Dessa var Terrasn, Road Café Yttis, Kulturhus Björkboda samt Kimito Brewing och Närboden.
Jansson är ny vd på Söderlångvik sedan våren. Hon är mycket nöjd att kampanjen Ät ute lanseras och ser positivt på samarbete mellan olika aktörer inom branschen.
– Min tid här i Söderlångvik har varit bättre än jag förväntade mig. Jag upplever att folk vill komma hit och kampanjen Ät ute är en fin idé för att förlänga säsongen och locka flera till Kimitoön.
Söderlågvik har öppet ända till 30 september. Kocken Sami Tallberg, som är krögaren bakom Ateljén Sami Tallberg x Söderlångvik, deltog också vid lanseringstillfället. Han säger att han har blivit väl emottagen till gården.
Jonas Sahlberg från bryggeriet Kimito Brewing säger att det behövs krafttag för att uppmärksamma kafé- och restaurangutbudet på Kimitoön, både för lokalbefolkningen och semesterboenden.
– Mina förhoppningar är att fler familjer vill äta på kaféerna och restaurangerna. Vi säljer öl till många matställen och vi välkomnar därför Ät ute-kampanjen
Taru Semberg från Road Café Yttis är inne på samma linje som Sahlberg. Semberg säger att restaurangen har ett starkt intresse för att förlänga säsongen, som nu slutar kort efter att skolorna inleder höstterminen.
– Den här kampanjen gynnar oss. Vi har trogna lunchgäster men vi hoppas att fler familjer vill besöka oss.
Med i kampanjen är 22 kaféer och restauranger samt två producenter.
Kommunen med
Näringslivschef Erik Lund representerade Kimitoöns kommun, som är delaktig i kampanjen. Kommunen har nyligen lanserat Boost Kimitoön. Det är ett verktyg som ska användas för att fånga upp initiativ som allmänt befrämjar näringslivet i kommunen och uppmuntra till lösningsorienterat samarbete mellan kommunen och näringslivet.
Ät ute är det första initiativet som Boost Kimitoön står bakom. Lund säger att kommunen vill samarbeta tätt med näringslivet på Kimitoön.
– Vi ser att man genom den här kampanjen går in för ett lösningsinriktat samarbete för kafé- och restaurangbranschen.
Stämpeljakten – delta så här
Ett stämpelkort kommer att användas i Ät ute-kampanjen. Deltagare kan hämta stämpelkorten på alla platser som deltar i kampanjen. En stämpel ges då man har köpt en produkt.
Åtta stämplar berättigar till att delta i utlottningen av priser. Man kan vinna ett presentkort på 50, 80 och 100 euro till de platser som deltar i kampanjen samt produktpriser. Mera info på www.annonsbladet.fi eller i annonsen i denna tidning.
Social mediatävling
Alla kan även vara en influencer, genom att delta i en social mediatävling. Deltagarna ombeds göra en uppdatering på Facebook eller Instagram och tagga platsen för uppdateringen (måste vara med i Ät ute-kampanjen). Varje vecka belönas en uppdatering med flest gillningar och delningar med ett presentkort på 100 euro. Två presentkort värda 40 euro utlottas även. Mera info på www.annonsbladet.fi eller i annonsen i denna tidning.
TEXT & FOTO/TEKSTI & KUVA: JOHN ILLMAN
Sommargästerna ger beröm åt Carina Eriksson-Lundell och Bo Lundell för god kundbetjäning.
K-Kärra är en av Kimitoöns mindre matbutiker. Köpmännen säger att sommargästerna uppskattar dem. Men gör även ortsborna det?
Carina Eriksson-Lundell och hennes man Bo Lundell är köpmän i K-Kärra. Paret har varit köpmän sedan maj 2001, i 22 år. Tidigare hade Eriksson-Lundells pappa ansvar för butiken. Som en del av Kesko blev matbutiken år 1987.
I butiken finns de flesta basvaror och livsmedel som man behöver. Grönsaker, frukter, bröd, drycker, tidningar, hygienprodukter, godis, glass och färdigmat med mera syns i butikshyllorna.
– Vi har ändå inte ett lika brett utbud som de större livsmedelsbutikerna i Kimito och Dalsbruk har, säger Eriksson-Lundell.
Man har även livsmedelsprodukter från ortens livsmedelsproducenter, påpekar Bo Lundell.
– Vi strävar alltid efter att ha tomat, gurka, sallad och potatis från lokala producenter. Fisk fångad i Kimitoöns vatten önskas också av våra kunder. Men då det finns endast några fiskare idag har det varit svårare att uppfylla önskemålet, säger Lundell.
Under sommarmånaderna ökar befolkningsmängden på Kimitoön. Det samma gäller för antalet kunder per dag i K-Kärra. Vintertid handlar dagligen runt 100 personer i butiken, sommartid är antalet dubbelt upp eller mera.
– Vi är alltså till stor del beroende av våra sommargäster. Sommarsäsongen är kort men intensiv, säger Carina Eriksson-Lundell.
Sommarboende tar aktivt kontakt om det är en specifik produkt som de önskar till hyllorna i K-butiken. Eriksson-Lundell säger också att hon och hennes man är lyhörda för vad kunderna vill ha.
– Om någon önskar till exempel en vegansk eller vegetariansk produkt tar vi absolut in den i vårt sortiment, men om inte tillräckligt många vill köpa den måste vi ta bort produkten från hyllan.
Nytt för i sommar är att man säljer bensin i små kanistrar, ämnade för mindre maskiner.
Bo Lundell tillägger att de sommarboende som handlar i matbutiken berömmer kundbetjäningen som de får av honom och hans fru samt butikens deltidsanställda i kassan.
Utan sommargästerna försämras lönsamhet för butikens verksamhet. Många dragsfjärdsbor uppges handla på andra orter än i Kärra.
Lågstadieskola i Kärra, Ytterkulla skola, stängdes år 2009. Längre tillbaka i tiden fanns ett postkontor och en bank i byn. Dylika samhällsinstitutioner gjorde att fler personer bodde i Kärra och handlade i butiken.
– Många väljer att handla i Dalsbruk eller Kimito, eftersom vissa varor kan vara något billigare där. Men med tanke på att köra med bil härifrån till endera orten och tillbaka blir besparingen liten. De små bybutikerna minskar snabbt. Ett sätt att hålla kvar dem är att aktivt använda deras tjänster, säger köpmännen Bo Lundell och Carina Eriksson-Lundell.
K-Kärra har de nödvändiga basvarorna och livsmedlen. Det säger Torbjörn Kevin, deltidsboende vid Ölmosviken i Dragsfjärd.
Kevin tillägger att han handlar nästan dagligen i butiken. Även andra Dragsfjärdsbor anser att butiken har blivit bättre med åren.
– Om K-Kärra inte skulle finnas skulle avstånden till närmaste matbutik för oss som bor i Kärra med omnejd vara onödigt lång. Det är viktigt att det finns närservice. Det är även ett mer miljövänligt val att handla i en närbutik i stället för att köra en längre sträcka till en större matbutik.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
K-Kärra har de flesta basvaror som kunderna behöver.
Célia Lindström, Ellinor Dahlbom ja Lilja Dahlbom är redo för Gräsplanscupen.
En skicklig dribblare, säker försvarsspelare och en mångsidig mittfältare berättar att Gräsplanscupen är en rolig turnering att delta i. Tidigare år har laget gjort väl ifrån sig, hur går det i år?
Kimito Sportförenings lag för flickor födda 2010 och 2011 deltar i helgens Gräsplanscup i Amosparken. Ellinor och Lilja Dahlbom samt Célia Lindström ser fram emot turneringen.
– Vi är jättetaggade, säger Lilja Dahlbom.
Flickorna berättar att de har spelat fotboll i sex år. Varje år har de deltagit i Gräsplanscupen. I tidigare turneringar har de klarat sig bra.
– Vi har spelat i finalen flera gånger, säger Lindström.
I Gräsplanscupen har spelarna i laget delat upp sig i två lag, flickorna födda 2010 har bildat ett gäng för sig. De som är födda 2011 har spelat i det andra laget.
KSF brukar möta bland annat Ekenäs IF och Pargas IF i Gräsplanscupen. Årets motstånd är för Dahlbom och Lindström oklart.
På planen spelar Ellinor Dahlbom som vänsterytter och Lindström högerback. Lilja Dahlbom lirar som offensiv mittfältare. Lindström säger att till hennes styrkor i spelet hör att rensa bort bollen då motståndarna anfaller och passningsspelet.
Lilja Dahlbom beskriver sig å sin sida som en mångsidig spelare.
– Du är ju bra på att dribbla och skjuta, säger Lindström och skildrar Ellinor Dahlbom som spelare.
Tränaren Fred Nordell inleder träningen. Kort efter börjar det ösregna. Till träningen samlas 20 spelare. Flickorna övar mycket på passningar.
Förutom Gräsplanscupen spelas även matcher i en annan fotbollsturnering i helgen, nämligen världsmästerskapet i fotboll i Australien och Nya Zeeland. Gruppspelet är avklarat, slutspelet är i gång. Flickorna har ett favoritlag i turneringen.
– Vi hejar på England. De har alltid bra spelare.
Den stora tidsskillnaden på åtta till tio timmar mellan Finland och värdnationerna för mästerskapet medför att matcherna oftast spelas på morgonnatten och förmiddagen finländsk tid. Flickorna säger att de har sett vissa av matcherna, men inte alla.
Lilja Dahlbom nämner den engelska försvararen, kaptenen för landslaget, Leah Williamsson som en skicklig spelare. Williamsson spelar sin klubbfotboll i Londonklubben Arsenal.
Vad gäller favoritlag på klubbnivå blickar flickorna ändå främst mot Spanien.
– Real Madrid är mitt favoritlag. Bland annat Luka Modrić är mycket bra, säger Lilja Dahlbom.
Modrić är vice kapten i sitt klubblag. Real Madrids herrar är mesta ligamästare i Spanien, damlaget har endast existerat i några år.
Dahlbom nämner även Tottenham, även det från London, som ett lag hon följer med.
Célia Dahlbom anser å sin sida att Manchester Citys norska anfallsess är den bästa spelaren i världen.
– Erling Haaland är en vass och framstående anfallare, säger hon.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Foto: Flickorna finslipar i passningsspelet inför helgens turnering.
Isac Lindgård och Elis Taipale tror på framgång i helgens Gräsplanscup.
KSF:s pojkjuniorer födda 2011 suktar efter guldet i Gräsplanscupen. Självförtroendet är på en god nivå.
Fotbollsturneringen Gräsplanscupen spelas lördagen 5 augusti på Amosparken i Kimito centrum. 45 lag spelar i turneringen i år. Ett av dem är Kimito Sportförenings pojklag med spelare födda 2011. Isac Lindgård och Elis Taipale berättar att laget spelar i turneringen för tredje gången.
– Vi hoppas på framgång i turneringen, säger Lindgård.
KSF har sammanlagt tio lag i turneringen, både flick- och pojklag.
Taipale säger att pojkarna i tidigare års turneringar mött bland annat IFK Mariehamns juniorer. I år spelar kimitoborna även mot ålänningar. Den här gången möter man blåvita Jomala IK. Pojkarna spelar med åtta utespelare och målvakt.
– Tidigare har vi haft två lag i Gräsplanscupen men nu deltar vi endast ett med, säger Taipale.
Den första Gräsplanscupen spelades år 1993. Således firar man 30 års jubileum i år. Fotbollsprofilen Markus Dahlbom säger den grundläggande tanken med turneringen var att fotbollsjuniorer på Kimitoön skulle få spela mot lag utifrån ön.
– I knatteligan spelar juniorer endast mot juniorer från andra delar av Kimitoön. I Gräsplanscupen är det annat motstånd man möter, vilket är välkommet.
I knatteligan spelar ofta även lag från Sagu och Bjärnå men i övrigt är det som Dahlbom säger. I årets upplaga av Gräsplanscupen kommer bland annat Ekenäs IF, BK-46 från Karis, FC Inter Åbo och HJK till Kimito.
Elva spelare deltar i måndagens träning. Laget har fått en ny spelare. Tränare Peter Eggert berättar att i helgen spelas Gräsplanscupen och de flesta spelare meddelar att de är på väg. På träningen övar man bland annat på passningsspel.
Pojkarna har en bra sammanhållning inom laget. De skojar friskt med varandra innan träningen inleds.
Isac Lindgård berättar att han spelar som yttermittfältare på fotbollsplanen. Elis Taipale är å sin sida mittback och spjutspets i anfallet. Trots spel som försvarare och anfallare har han ändå med sig sina målvaktshandskar till träningen. Taipale ställer sig i målet och lagkamraterna försöker sparka in bollen i mål, men lyckas inte. Han gör ett par avancerade räddningar.
Lindgård berättar att pojkarna har en klar målsättning för turneringen. Tidigare har man vunnit guld och tagit silver.
Betyder det att ni siktar på guld i år?
– Såklart, ropar deras lagkamrat bakom dem.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Foto: Pojkarna tränar bland annat på passningsspel under måndagens träning.
Inrikesministeriet besluter om Hitis Sjöbevakningsstations får finnas kvar i framtiden.
Sjöbevakningsstationen på Hitis och dess fortsatta existens på ön har varit i vågskålen. Ska stationen finnas kvar i framtiden eller inte? Om den slopas, vilka konsekvenser får det i så fall för sjöbevakningen och Hitis?
För att på svar på dessa frågor vänder Annonsbladet sig till Benny Paulsson, pensionerad sjöbevakare sedan några år tillbaka. Paulsson bodde med sin familj vid Hitis Sjöbevakningsstation åren 1976-82. Han är starkt för bevarande av sjöbevakningsstationen.
– I fjol gjordes en namninsamling på initiativ av Hitis kyrkoby byaförening, där jag fungerar som sekreterare. 2000 personer skrev under. Många berättade att de är vid liv mycket tack vare sjöbevakarna från Hitis och deras snabba utryckning då en olycka inträffat.
Namnlistan gavs till inrikesminister Krista Mikkonen (De Gröna) i Sanna Marins (Soc.) regering (2019-2023). Numera handhar Mari Rantanen från Sannfinländarna ärendet.
I Egentliga Finland finns sjöbevakningsstationer även i Nagu och i Susiluoto utanför Nystad.
Sjöbevakningen på Hitis är öns enda myndighet. Man samarbetar tätt med Hitis frivilliga brandkår. FBK är i många fall snabbare än sjöbevakarna vid olycksplatsen då den sker på land, men brandkåren kan inte ersätta sjöbevakarna. Sjöbevakningen, som är en del av gränsbevakningen, har den absolut bästa utrustningen för att klara av alla årstider och väderlek. Den här utrustningen nyttjas av alla myndigheter för att alla de lagstadgade uppdragen ska kunna utföras tryggt, också i skärgården.
Den mångsidiga utrustningen är livsviktig då patienter och olycksdrabbade behöver vidare transport till fastlandet för vård. En helikopter flyger inte i alla väder, därför behövs även sjöbevakningsstationernas väl utrustade båtar och menföresfarkoster, som till exempel svävare.
– Sjöbevakarna gör även en hel del polisiärt arbete, vilket inte faller inom FBK:s ansvarsområde.
Hitisborna har befarat att sjöbevakningsstationen antingen läggs ned eller flyttas till antingen Kasnäs eller Dalsbruk. Men det är ingen vettig lösning.
– Från Hitis har man öppet farvatten åt alla väderstäck. Om någon är i sjönöd i den yttre skärgården kommer sjöbevakarna från Hitis mycket snabbare till platsen än om man startar från Dalsbruk eller Kasnäs.
Att ändra på sjöbevakningsstationens status till patrullbas är heller ingen fungerande lösning. Vid en patrullbas är ingen stationerad dygnet runt sju dagar i veckan.
– Det här skulle i värsta fall medföra att skärgården ytterligare avfolkas, säger Paulsson.
Från Hitis når sjöbevakarna snabbt de öar i Kimitoöns skärgård som är bebodda. Då det rör sig mycket fler personer under somrarna i skärgården än under övriga årstider är det nödvändigt att kunna täcka ett större område effektivt.
– Inte ens större båtar ersätter effektivt en fysisk station. Det behövs även mindre båtar som smidigt kan nå de drabbade på sjön, säger Paulsson.
När ärendet om sjöbevakningsstationen på Hitis behandlas av inrikesminister Mari Rantanen är osäkert. Benny Paulsson ser ändå att stationen fortsättningsvis finns på Hitis som redan länge visat sig vara en välfungerande plats.
– Med tanke på det världspolitiska läget och Finlands medlemskap i NATO hoppas jag att det finns en större förståelse för att landets försvarsberedskap ska vara effektiv. Vi behöver stationära enheter med personal som innehar god lokalkännedom, säger Benny Paulsson.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Foto: Benny Paulsson och Hitis kyrkoby byaförening vill bevara sjöbevakningsstationen i Hitis.
Örö i den yttre skärgården är en fin plats att besöka. Företagarparet Janne Tirkkonen och Nina Liski-Tirkkonen ser positivt på sommaren och önskar att fler hittar till ön.
Annonsbladet träffar företagarna bakom hotell-, restaurang och hamnverksamheten på Örö. Flertalet gäster syns samtidigt som företagarparet visar upp verksamheten på ön. Unga sommararbetare tar emot gästerna som kommer med samma båt som tidningens reporter.
Liski-Tirkkonen säger att många besökare har vistats på Örö under sommaren. Hon poängterar ändå att man har verksamhet året om, även under hösten, vintern och våren – inte endast under sommaren.
– Vad gäller våren hade vi fler besökare än någonsin tidigare.
Hon tillägger att förutom hotell-, restaurang- och hamnverksamhet finns även möjlighet att hyra kajaker och kanoter samt delta i guidade turer om Örö kustfort. Örö var ett fort för Finlands marina försvar men övergick till Fortstyrelsens ägo år 2015.
Öns gäster har bland annat varit vängrupper, familjer och unga vuxna. Framför allt fler unga par har valt att besöka Örö.
– Många stadsbor, som sedan tidigare inte har en stark koppling till skärgården, besöker även oss i allt högre grad.
Också internationella gäster hittar till Örö. Förutom svenskar har också tyskar och danskar hittat till Örö under sommaren.
– Jag ser att vi har potential att nå en större mängd internationella gäster, säger Tirkkonen.
Örö ligger lite mer än tio kilometer söder om Kasnäs och ca 50 kilometer från Kimito centrum. Således är ögruppen ganska långt ute i skärgården. Janne Tirkkonen framhåller att fler förbindelser från Örö till närliggande hamnorter, förutom på Kimitoön, skulle bringa fler besökare till ön.
– Förbindelser från Örö till både Hangö och Åbo skulle öka möjligheterna för oss. Det skulle också göra tillgängligheten större att besöka oss, främst för de som inte har egen båt.
Örö ligger drygt 25 kilometer från Hangö och 85 från Åbo. Då otaliga kobbar och skär finns mellan Finlands tidigare huvudstad och Örö är det nästan öppet farvatten hela vägen mellan Örö och Hangö.
Tirkkonen säger att det trots allt finns utmaningar för att förverkliga det här. Vilken tid förbindelseturerna är och hur ofta de går påverkas av kundernas efterfrågan och förverkligas kommersiellt.
Janne Tirkkonen tillägger att man även har en taxibåt till sitt förfogande. Tirkkonen kör själv taxibåten.
– Det här möjliggör att fler kan komma till och från Örö även då M/S Idun inte trafikerar.
Han tillägger att företagarparet har ett nära samarbete med Wilson Charter, som äger M/S Idun, vad gäller förbindelsebåtarnas tidtabeller.
Janne Tirkkonen säger att vädret har en stor inverkan på mängden besökare på Örö. Dåligt väder medför färre turister. Han ser trots allt positivt på fortsättningen av sommaren.
Paret lyfter fram den fina naturen som en orsak till att man ska ta sig till ön. Tirkkonen tillägger att på Örö får man lugn och ro.
– Fast det kan finnas tusentals andra personer på ön samtidigt hittar man alltid en plats där man kan vara för sig själv om man så vill. Örös historia, såväl allmänt om öns historia som krigshistoria, är mycket spännande och värd att ta del av, säger Janne Tirkkonen.
TEXT & FOTO/TEKSTI & KUVA: JOHN ILLMAN
