Måndagen den 11 december står Kimitoöns kommun tillsammans med Kimitoöns Företagare rf värd för KickSTART, ett inspirerande evenemang som fokuserar på att öppna upp investeringsmöjligheter för mikro- och småföretag i Kimitoöns näringsliv. Evenemanget arrangeras inom ramen för Företagarens START-projekt, som strävar efter att främja tillväxt och utveckling genom att stöda nystartade företag i Kimitoön.

– KickSTART-evenemanget är en sann inspirationskväll, där möjligheter och alternativ gällande finansiering och investering för mikro- och småföretag presenteras. Under kvällen kommer bland annat aktieköp och -försäljning, aktieemissioner i mikro- och småföretag och företagsköp vid generationsskiften att lyftas upp, säger Michael Nurmi, som sitter i START-projektets arbetsgrupp.

De inbjudna inspirationstalarna har lång erfarenhet av investeringsmöjligheter för företagare och kommer under kvällen med sig av sitt expertkunnande. Deltagarna kommer att få höra Fredrik Lindblom (Nordea), Annika Aalto (Finnvera), Göran Eriksson (Fabrik 1686), Mikael Lönnroth (Saari Partners) och Michael Björklund (Smakbyn, Åland Distillery).

– Målet med kvällen är att göra olika finansieringsmöjligheter lättillgängliga för företagare och på det viset möjliggöra en sund tillväxt på orten. Det ligger i hela Kimitoöns intresse att främja lokalt företagande, säkerställa tillväxtmöjligheter samt skapa nya arbetsplatser, säger START-projektets projektledare Minna Rehn.

START-projektet har redan tagit fram en unik modell för onboarding av nya företag i Kimitoön. Den här processen inkluderar allt från personliga vykort med en hälsning från kommunen och företagarföreningen till skräddarsydda träffar riktade till nya företagare. Nästa träff för nygrundade företag år 2023 planeras att äga rum i början av 2024. Under träffarna och uppföljningssamtalen har vikten av lokala nätverk framkommit: de flesta av företagen har haft någon som ställt upp som ”bollplank” då företagen inlett sin verksamhet.

Inom START-projektet testas olika åtgärder för att identifiera vad som fungerar bäst och vad som kan bli en bestående del av kommunens och företagarföreningens verksamhet även i fortsättningen. Som stöd för projektets arbete finns en arbetsgrupp bestående av Michael Nurmi, Mathias Lönnström och Axel Eriksson, som i samarbete med företagsrådgivaren Mats Nurmio och kommunens utvecklingsavdelning kontinuerligt planerar och utforskar nya åtgärder för att stöda företagstillväxten.

– Nästa sak vi inom projektet kommer att testa är en modell för att koppla samman företagare med lokala mentorer som kan sparra. Det här ger nya företagare möjligheten till kontakt och kunskap från erfarna personer med starka kopplingar till det lokala näringslivet, säger Mats Nurmio.

I framtidsplanerna finns också ett koncept som skulle utföras som en lokal version av tv-programmet Draknästet (finska: Leijonan luola). Intresset för initiativet kommer att kartläggas närmare under KickSTART-evenemanget, för att bedöma om det kan bli en framstående del av projektets fortsatta insatser.

Om START-projektet kan man läsa mer på kommunens webbplats: Kimitoöns projekt eller så kan man kontakta Minna Rehn, 040 778 5662 , minna.rehn@kimitoon.fi för mera information.

TEXT: ABL

– Det är nog min mamma Märta jag får tacka för de värderingar jag har och för all hjälp och allt stöd hon har gett mig genom åren, säger Patrik “Patte” Sjöblom, som är Årets företagare I Kimitoöns kommun.

Sjöbloms verksamhet I vårdbranschen inleddes redan 2008 då han öppnade ett s.k. gemenskapsboende (förr talade man om stödboende) i det f.d. bankhuset I Lammala. Ett likadant boende driver hans företag I Vreta i Kimito. Sammanlag finns det drygt tio platser I boendena.

Men mer allmänt känt är Pasendo i Kimito.

– Det är ett hybridboende som står för både effektiverat serviceboende och gemenskapsboende, inalles drygt 20 platser, berättar han och tillägger, att Pasendo också sköter nattjouren och dessutom upprätthåller en måltidsservice och kör ut 35 portioner/dag.

Något som förtar stämningen av anstalt är, att lunchen i Pasendo är öppen för vem som helst. Hederlig husmanskost är vad utbildade kocken Sjöblom, som ofta ger kökspersonalen  ett handtag, självklart satsar på.

Det finns efterfrågan på fler platser och på gång är en ändring av detaljplanen. Den skulle möjliggöra ett radhus på sammanlagt 600 kvadratmeter. Radhuset är tänkt som gemenskapsboende.

Pattes bostäder Ab har drygt 20 fast anställda och många inhoppare. Också han har fått känna av bristen på vårdpersonal.

– I somras var det besvärligt, men ett lyckat drag var att jag strax då kriget i Ukraina hade drivit människor på flykt beslutade dra mitt strå till stacken och vidtala flyktigar här att hoppa in. De visade sig vara till stor hälp och språkproblemen är inte oöverkomliga.

– MAN BLIR inte rik på den företagsamhet som jag bedriver, men för mig är det viktigare med det välmående jag själv upplever då jag kan hjälpa andra. Här har mamma varit en förebild för mig alltsedan jag var liten och fick följa med hennes arbete som barnmorska, berättar han.

Han avslöjar att han som barn var överkänslig för stökiga omgivningar och inte alls klarade av barngruppen i gamla slöjdskolan (föregångare till kommunal dagvård). Han bad att få bli hemma och fick också lämna stöket.

Alla som idag har med honom att göra upplever Sjöblom som en ovanligt social person; det har han medvetet satsat på i alla år.

– Rättvisa är en grundpelare i min syn på världen och allas röster ska höras. I Pasendo lyssnar vi till de anhöriga och försöker beakta varje klients personliga behov.

Det, som Sjöblom inte har mycket till övers för är den okänsliga byråkrati som vårdföretag utsätts för. Det som uträttas på gräsrotsnivå spelar ingen roll för de välavlönade byråkraterna inom förvaltningen.

SJÖBLOM har många strängar på sin lyra. I tiden drev han en bar och grill I Västanfjärd. Tack vare sitt musikintresse och sina kontakter kunde han bjuda in kända artister till baren. Som hästmänniska ställde han upp med gammaldags, miljövänlig skogsavverkning. Somliga minns hur han utstyrd som medeltida riddare medverkade i Rohan tallits tornerspel.

Sjöblom är konstnärligt begåvad och har ställt ut sina verk, men på senare år har all tid och energi gått till att driva vårdverksamheten. Motion behövs för att bibehålla hälsan men konstutövande och praktiskt hantverk förslår tiden inte till.

– Men jag håller nog på att ställa i ordning en snickarverkstad i hallen nedanom Pasendo. Den kan jag själv använda men också klienter, som vill jobba med sina händer, säger han och påpekar hur viktigt det äratt få jobba med sina händer.

Hur framtiden för vårdföretaget och vården överlag kommer att gestalta sig är ju helt öppet just nu, men han hoppas att det ska vara möjligt att välja sin vård och att det satsas på närservice – det är ju hur trendigt som helst att satsa på den kvalitativare närmaten, varför inte då på empatisk närservice i vården?

TEXT & FOTO: INGRID SANDMAN

Amos Andersons (1878-1961) sommarresidens i Dragsfjärd är känt för sin vackra park som prunkar under sommaren, och för museet som är inhyst i gårdens ståtliga huvudbyggnad. Gårdens ägare Föreningen Konstsamfundet har gjort stora satsningar på alla gårdens avdelningar från äppelodlingarna till hållbart skogsbruk, och inte minst på besöksnäringen. En del av detta är en förlängning av säsongen och utvecklande av flera spännande evenemang året om. 

Först ut är Lux Söderlångvik, som lyser upp höstmörkret från utställningarnas vernissage lördagen den 25.11.2023 ända till Jul på Söderlångvik – helgen 16-17.12.2023. Det utlovas ljuskonst-installationer, Lux Söderlångvik konst i museet, julmys i Glassgaraget och fint julprogram under ett helt veckoslut med julmarknad, pyssel och rim, Lucia och julgransjippo.

- Idén för ett eget evenemang med ljuskonst föddes ganska snart efter att jag tillträdde som vd i våras. I juni hade vi kontakt med Alexander Reichstein som besökte Söderlångvik och genast blev förtjust i den vackra miljön. Vi hoppas att alla får känna lite vintermagi och leva in sig i en förgången tid då dessa figurer levde, visionerar Söderlångvik gårds VD Annika Jansson.

Evenemanget är riktat till alla: företag som vill bjuda sin personal på jullunch och ljuskonst, grupper som är ute efter en höstlig konstupplevelse, barnfamiljer, och varför inte en dejt i en romantisk omgivning.

Mat kommer att serveras både i Glassgaraget och på Ateljé Sami Tallberg. Veckoslutet 16-17.12 blir det både julmarknad och det traditionella julgransjippot för välgörande ändamål. 

- I Glassgaraget kan du njuta av varm äppelglögg, äppelkaka och glass av gårdens egna äppel, samtidigt som du kan fynda fina julklappar. Under julmarknadsdagen 16.12 kommer det att arrangeras tur-retur busstransport från Helsingfors till Söderlångvik, tipsar Annika Jansson.

Främmande från förr

Utställningen Främmande från förr består av upplysta skulpturinstallationer med ljudeffekter. Människogestalter, böjda av ståltråd och sprutmålade med fluorescerande färg, vaknar upp som spöken i UV-ljuset. De genomskinliga gestalterna smälter in i sin vackra omgivning.

Konstnären Alexander Reichstein är utbildad grafiker, och denna influens kan ses i de stiliserade figurerna. 

Övriga utställare är gårdens egna trädgårdsmästare Petra Barre-Cygnel och Pia Holm samt tre konststuderanden från Bildkonstakademin i Helsingfors: Tuure Leppänen, Anne Roininen och Olli Valkola.

Händelsekalender & öppettider Lux Söderlångvik

• 25.11 Vernissage kl 16-18, öppet hus på museet

• 2.12-17.12 Pepparkakskonstverk i museet: Rösta på din favorit och vinn ett pris

• 8.12 Musikstund i museet kl 18-19: Henrik Huldén och Niklas Nylund

• 10.12 Vinterbad och Afternoon tea

• 16.12 Julmarknad i vagnsmuseeet & pyssel- och rimverkstad

• 17.12 Julgransjippo & Finlands Lucia 2022 Wilma Grönqvist i museet

Söderlångviks museum och Glassgaraget betjänar under Lux Söderlångvik 25.11-17.12.2023 onsdag till söndag kl 13-19. Restaurang Ateljé Sami Tallberg serverar lunch med förhandsbokning (ateljesamitallberg.com) kl 13-15.

Se webbsidorna soderlangvik.fi för mer information och en höstenkät där du kan vinna ett 50 € presentkort, som kan användas i Glassgaraget under Söderlångvik gårds höstenkät

Ljusinstallationer och julstämning under Lux Söderlångvik 25.11-17.12.2023 på Söderlångvik gård. Hela programmet finns på Lux Söderlångvik

TEXT & FOTO: PRESSINFO

FC Boda, Kimitoöns representationslag i fotboll, tränas säsongen 2024 av Toni Niemelä, 46 år.

Niemelä har senast ingått i tränarteamet för Salon Vilpas första lag i div III och för Vilpas II i div V,  och har en gedigen bakgrund som spelare. Som junior spelade han för RoPS i Rovaniemi och för Kuusamon Pallokarhut. Som B-junior spelade han för SalPa, och har därtill hunnit med att träna med FC Inters A-juniorer. Efter spel för STU i Savitaipale i div III blev det tränaruppdrag, först förde han upp FC Halikko från div VI till femman, och därefter tränade han SalPa-juniorer innan det blev Vilpas representationslag.

Toni Niemelä har Uefas c-papper som tränare och han hoppas kunna skapa ett spelglatt Boda som inte bara inväntar motståndarna.

– Det gäller att pressa på för att snabbt få bollen, och satsa på det egna kollektiva spelet. Spelarna ska genast när vi får bollen veta vad man gör. Vi ska spela modigt med våra egna system.

Konditionsträningen för nästa säsong har redan inletts och närmast ska man nu ha en palaver om nästa säsong, och så inleds träningarna i januari.

– Minst två gånger i veckan, och träningsmatcher, säger Niemelä, som redan under den gångna säsongen förekom i Bodas omklädningsrum före matcherna. Han är med andra ord lite bekant med spelarna. Niemelä är också mån om att betona samarbetet med KSF, och avsikten är att Boda och KSF intensifierar samarbetet på träningsfronten.

Tränaren säsongen 2023 Patrik Mattsson ville inte fortsätta på grund av tidsbrist, men har inte helt dragit sig tillbaka, han kan tänka sig inhopp då och då om det behövs.

FC Bodas styrelseordförande Torbjörn Kevin är nöjd över att man redan i detta skede har klart med en ny, erfaren tränare.

– Och vad jag har förstått ser det bra ut med tanke på nästa år, de flesta spelarna fortsätter, och dessutom har Toni Niemelä fått i uppdrag att hålla ögonen öppna efter förstärkningar, säger Kevin.

Toni Niemelä bor sedan sommaren i Nivelax med sambon Heli och hennes barn. Hans egen 5-åriga i Salo bosatta dotter Aksia besöker ön regelbundet och trivs här.

– Allt ser med andra ord bra ut, säger Niemelä. Jag har stora förväntningar på den kommande säsongen, och är mycket glad över att jag fått ansvaret för FC Boda.

TEXT & FOTO: ABL

Farsdag söndagen 12 november närmar sig med stormsteg. Så här firar Kimitoöborna farsdagen.

För Jens Törnqvist och hans familj firas farsdagen i fotbollens tecken. Flicklaget som Törnqvist tränar inleder vinterturneringen som laget är med i.

– Vi spelar första matchen på söndagen borta mot Sagu. Traditionellt sett firar vi farsdagen inom familjen på Kimitoön. 

Även Peter Eggert och hans familj firar vanligtvis farsdagen på ön.

– Vi brukar också besöka mina respektive min frus föräldrar.

Jenny Sundqvist anser att det är mest naturligt att fira farsdag på Kimitoön då man själv bor på ön, vilket även hennes föräldrar gör.

– Barnen brukar ge en gåva.

Att ge en gåva till far även kutym hos familjen Danielsson.

– Oftast blir det att fira farsdag genom att äta en kaka, säger Filip Danielsson.

Annika Jansson firar för första gången farsdag på Kimitoön och närmare bestämt på Söderlångvik. Farsdagen firas hemma. 

– Dessutom blir det aktuellt med skogspromenader.

Janina Broman firar, liksom de andra, farsdagen på Kimitoön. Hon firar med den närmaste släkten från sin pappas sida. 

– Vi kommer att ha en mysig gemensam farsdagsmiddag hos mina gudföräldrar.

TEXT & FOTO: JOHN ILMAN

Skulle du vilja att värnplikten var flera år? Eller enbart några månader? Jim Vuorio och Johanna Launokorpi ser positivt på den finländska värnplikten. 

Jim Vuorio och Johanna Launokorpi från Kimito utför sin värnplikt vid Nylands brigad i Dragsvik strax utanför Ekenäs centrum. Både Vuorio och Launokorpi rykte in i militären i somras och trivs bra vid brigaden. 

– Värnplikten är mer mångsidig än vad jag trodde innan jag rykte in, säger Vuorio. 

Vi träffas i morgonottan utanför Pionjärkompaniets byggnad. Att vara pionjär innebär bland annat att röja minor som finns i terrängen och på stridsfältet.

Allt fler kvinnor rycker in i militären. År 2022 utförde 1211 kvinnliga beväringar värnplikten, skriver Yle. 

De beväringar som inledde värnplikten i somras är de första under Finlands tid i militäralliansen NATO. Finland är med i alliansen sedan 4 april i år. Launokorpi förklarar att de lär sig ett så kallad NATO-alfabet. Det här alfabetet är det internationella bokstaveringsalfabetet som används bland annat inom radiokommunikation.

Launokorpi har blivit vald till en underofficerskurs, som hon för tillfället utför. Hennes militärgrad är i skrivande stund underofficerselev. Launokorpis värnplikt är över i juni nästa år. Vuorio avslutar däremot sin värnplikt vid julen i år. De ger sin syn på det som de varit med om hittills under tiden vid brigaden.

– För att klara värnplikten så smidigt som möjligt gäller det att ha god kondition, säger Vuorio. 

– Jag upplever att vi tar mycket del av matematik och fysik, bland annat då vi hanterar laddningar med sprängämnen, säger Launokorpi. 

Nylands Brigad har cirka 800 beväringar för tillfället, varav cirka 30 är kvinnor. I pionjärkompaniet finns ungefär 90 beväringar. 

INTERNATIONELLT sett varierar längden på värnplikten. I Finland har beväringarna möjlighet att utföra värnplikt i 165, 255 eller 347 dagar. Den finländska Försvarsmakten avgör hur lång värnplikt var och en beväring utför. 

Jämförelsevis med värnplikten i till exempel Israel är de tidigare nämnda perioderna korta. Israel har obligatorisk värnplikt för både män och kvinnor. De israeliska kvinnorna utför en 22 månader lång värnplikt medan värnplikten för männen är tre år. 

På Taiwan är värnplikten å andra sidan endast fyra månader. Men enligt Reuters kommer Taiwan att förlänga värnplikten till ett år från och med nästa år, det här på grund av anfallshot från Kina. 

Alla länder har inte ens allmän värnplikt. Somliga länder har yrkesmilitärer, som Frankrike, USA och Italien. 

Mindre länder som Island har ingen egen försvarsmakt. Island är trots allt med i NATO. 

Vuorio ger sin syn på de olika tidslängderna för värnplikten i de tidigare länderna.

– Jag anser att en värnplikt som omfattar enbart några månader är för kort. Som beväring upplever man att man inte hinner gå igenom ordentligt nödvändiga stridsövningar. Flera år kan å andra sidan kan kännas för länge.

Vi avrundar intervjun. Vuorio och Launokorpi går in i pionjärernas byggnad för att fortsätta packa för en tio dagars stridsövning i Syndalen i Hangö.

TEXT & FOTO: JOHN ILMAN

Den finländska byggsektorn upplever en motvind för tillfället. Vid Teknikvaruhuset Strandell är vd Kim Strandell trots allt nöjd med årets försäljning, stundvis behöver han även en större personal på plats.

– Vi skulle vara i behov av sakkunniga inhoppare under sommartid. Deltidsboende är viktiga kunder för oss och många av dem vistas som bekant oftare på Kimitoön under sommarsemestern. 

Varuhuset grundades år 1950 av Strandells far. Sedan år 1983 är Strandell ett aktiebolag. 75 års jubiléet år 2025 ska snart firas. Företaget utför El- och VVS- installationer, säljer värmepumpar och solpaneler samt utför VVS-planering. 

Teknikvaruhuset Strandell är liksom tidigare år även nu med i shoppingevenemanget Kimbalot på fredagen. Kim Strandell ger sin syn på evenemanget.

– För företag är det alltid viktigt med synlighet samt återkommande och nya kunder. Bland annat genom Kimbalot uppfylls det här.

”Förhoppningsvis mycket folk”

På fredagen 27 oktober äger shoppingevenemanget Kimbalot i Kimito rum. Ett av de företag som är med i evenemanget är byggvaruhuset Engelsby Verk. Trots en nedgång inom försäljningen jämfört med de två senaste åren är vd Jens Törnqvist nöjd med årets kommers. 

– Vi satsar på god kundbetjäning och på den punkten tycker jag vi har lyckats väl, säger Törnqvist. 

Engelsby Verk har funnits sedan år 1924 och 100 års jubileum firas nästa år. 

Liksom tidigare år är byggvaruhuset med i Kimbalot. Evenemanget har ägt rum sedan år 2021. 

– Förhoppningvis är mycket folk i farten den dagen. För att evenemanget ska ha full verkan är det viktigt att många företag är med, vilket det är, säger Jens Törnqvist.

Byte till vinterdäck

Ola Karlsson vid Kimito Färg- och Biltillbehör Ab anser att årets försäljning har varit lugnare än fjolårets. Det lugnare läget inom kommersen gäller inte endast Kimitoön. 

– Jag har även hört att aktörer inom samma bransch i Åbo har haft färre kunder än tidigare. 

Karlsson hänvisar årets minskade försäljning med att färre deltidsboende och sommargäster besökt Kimitoön i år jämfört med de två senaste. Då coronapandemin och restriktionerna kring den har avskaffats, har finländare kunnat resa på semester till exempel till varmare länder. 

– Deltidsboende är mycket viktiga kunder för oss, säger Karlsson. 

Värme är ändå inget som förknippas med den rådande årstiden. Karlsson, som säljer bildelar, färg, däck med mera, berättar att byte till vinterdäck på bilar har hållit personalen sysselsatta den här veckan. 

– Och vi kommer att ha fullt upp med det här de närmaste veckorna. 

Karlsson tillägger att i affären finns ett däckhotell. Det innebär att kunderna kan lämna sina sommardäck i affären över vintern för att sedan hämta dem då det är dags att sätta sommardäcken på. Dessa däck tvättas och förvaras under vintern. På samma sätt kan kunderna lämna vinterdäcken i affären sommartid.

Kimito Färg- och Biltillbehör är med i shoppingevenemanget Kimbalot för första gången.

Utmanande år för Hydroforest

Grundaren för småmaskinsvaruhuset Hydroforest, Klaus Sundblom, är inte nöjd med företagets kommers för i år. Det här året har affärsmässigt varit klart sämre än de två föregående. 

– Den torra sommaren var en stor bidragande orsak till det här. Men också det att färre semestrar på Kimitoön jämfört med under coronapandemin, säger han. 

Företaget Hydroforest säljer bland annat fyrhjulingar, gräsklippare, trimmare, motorsågar och andra mindre maskiner. 

Hydroforest medverkar i shoppingevenemanget Kimbalot som äger rum på fredagen. Stämpeljakten som introducerades i våras är också med nu. Jakten innebär att deltagare med ett stämpelkort och tio samlade stämplar från medverkade företag kan vinna priser.

TEXT & FOTO: JOHN ILMAN

Förra veckan offentliggjordes namnen på de tio som kandiderar för att bli Finlands lucia år 2023. Bland kandidaterna hittar vi Dalsbruksbon Emma Malm, 19 år, som enda åbolänning. Emma berättar att hon redan förra året tänkte lämna in en ansökan, men av olika orsaker blev det inte av då. Hon blev både överraskad och glad då hon fick besked om att hon blivit utvald som en av tio kandidater. Det första hon gjorde var att ringa sin mamma för att berätta den glada nyheten.

LUCIATRADITIONEN har varit viktig för Emma hela livet. Hennes mammas morbror fyller år på luciadagen och Emma och hennes syskon har haft som tradition att lussa för honom varje år. Hon har också varit lucia i dagis och i lågstadiet var hon skolans lucia då hon gick på tredje klassen. Det bästa luciaminnet har hon från året då hon medverkade i Dragsfjärds luciafölje. Det var en rolig och annorlunda luciamorgon då allting inte gick som på Strömsö, men det ordnade sig i alla fall och blev en fin dag. Emma berättar också att hon nästan alla år deltagit i kröningen av lucia i kyrkan.

Familjen, som består av mamma och pappa samt 7 syskon är förstås glada och stolta över Emmas nominering till luciakandidat. Både familjen och vännerna har lovat stötta Emma hela vägen, vilket hon är tacksam för. Hon tillbringar mycket tid med familjen och vänner. Emma har en egen lägenhet i Dalsbruk och arbetar för tillfället på Hannahemmet som vårdbiträde. Det är ett jobb hon trivs med. Hon säger att hon är en social person och gillar möten med människor. Annars beskriver Emma sig som empatisk och medmänsklig. Hon har lätt för att möta människor och lyssna på dem. Hon är också väldigt snäll och hjälpsam. Hon tycker om att sjunga och skulle gärna börja spela teater igen. Hon är också aktiv i Dalsbruks sjöscouter. 

UNDER tisdagen besökte Emma Helsingfors för ”De tios dag”, då alla årets luciakandidater träffades för första gången. Röstningen startar den 28 oktober och pågår fram till den 15 november. Följande dag offentliggörs vem som blir årets Finlands lucia. Det är Folkhälsan som tillsammans med Yle och Hufvudstadsbladet står för arrangemanget.

TEXT & FOTO: MARIA MANELIUS

Kimbalot är centrumbutikernas i Kimito inköpsfest som nu arrangeras för femte gången. Aktör bakom begivenheten är Annonsbladet. 21 företag har anmält att de deltar: Andelsbanken Raseborg, Bistro & Café Adèle, Café Cake My Way, Café Kompass, Engelsby Verk, Hurrikaani, Hydroforest, K-Supermarket Kompass, Apoteket i Kimio, Kimito Färg och Biltillbehör Ab, Konditori Mazarin, MacDaniels Grill, Pappersboden, RTV, S-market, Sagalunds museibod, Somero Sparbank, Strandells El, Taito Kimito, Vahlbergs, Veikon Kone samt Röda Korset. Många föreningar deltar också. Begivenheten pågår hela dagen och några butiker håller öppet längre än vanligt.

Det bjuds på upplevelser hela dagen. Program för barn utlovas, produktpresentationer och erbjudanden för envar. Annonser där erbjudandena framgår finns i Annonsbladet den 26.10. Gratislänk till den veckans nummer på Facebook.

Vårens stämpeljakt var populär och arrangeras därför på nytt. Idén är att man hämtar ett stämpelkort från någon av de butiker som deltar. Man stämplar kortet där och i ytterligare nio affärer och returnerar kortet i stämpelkortslådan i K-Supermarket, Hurrikaani, RTV-affären eller MacDaniels. Man kan också lämna kortet i Kimito Apotek, Andelsbanken eller Pappersboden. Bland alla deltagarna utlottas fina priser, t.ex. en övernattning, spa och lunchbuffé för två i Kasnäs, en portabel radio, en kaffekokare, en borrmaskin, en konditionsklocka, en Probuilderpump, en Sodastreamanläggning osv.

Andelsbanken arrangerar en tävling med Halloweentema. Du kan vinna pris om du hittar en av tio pumpor som är utplacerade i byn och för den till banken. I RTV kan barnen delta i käpphästridning som arrangeras av KSF:s fotbollsflickor. KSF-killarna P-12 grillar framför Hurrikaani. Hembakt utlovas. I S-market säljs spelet Kimitoöns Pärla och på plats finns Kimitoöns seniorer som presenterar sin verksamhet och säljer lotter. Röda Korset presenterar bl.a. sin nya bil vid sina verksamhetslokaler på Engelsbyvägen 1. I Taito på Arkadiavägen 2 kan man pyssla med Höst- och Halloweenteman kl. 14-19. I restaurangerna och kaféerna kan man vila fötterna och njuta av sött och salt. Exempelvis i Café Kompass serveras pizza, sallad, Ilprimo-glass och kaffe. MacDaniels serverar thaimat från buffé och som TakeAway kl. 16-20. Cake My Way och Konditori Mazarin serverar lokala delikatesser med kaffe och i Bistro & Café Adèle kan man njuta av delikatesser i Sagalunds historiska miljö. Mer program utlovas; se nästa veckas Annonsblad och följ med Facebook samt företagens egna kanaler på sociala medier, #kimbalot.

TEXT: MICHAEL NURMI

En fjärdedel av studentföreningen Åbolands Nations medlemmar är från Kimitoön. En av dem är Cecilia Åkerberg som dessutom har ett mycket viktigt uppdrag i föreningens styrelse. Hon ser även positivt på att magistersstudier inom juridik nu är möjligt även vid ÅA.  

Höstsolens varma strålar tränger in genom kaféfönstret då Cecilia Åkerberg från Kimito berättar om sina juridikstudier vid Åbo Akademi (ÅA). Förutom intressanta studier är Åkerberg även aktiv inom studentföreningslivet. Hon sitter som skattemästare i Åbolands Nations styrelse (ÅsNa). 

– Som föreningsaktiv skapar man nya kontakter från andra föreningar. Jag ser det som mycket givande, säger Åkerberg. 

ÅsNa har samarbeten med bland annat Österbottniska Nationen och Nylands Nation, två till antalet större nationer jämfört med ÅsNa. Tidigare år har nationen haft mellan 40 och 50 medlemmar men nu är antalet betydligt högre.

– Vi är för tillfället drygt 80 medlemmar. Jag tror vi kan få några medlemmar till under hösten.

Av dessa är drygt 20 personer från Kimitoön, det vill säga en fjärdedel. ÅsNa är sett till medlemsantalet ungefär lika stor som Åländska Studentlaget, ÅSL. 

Åkerberg ser coronapandemins försvinnande som en orsak till att medlemsantalet igen ökar. Fler studerande väljer att aktivera sig i föreningslivet då pandemin och medförande samhällsrestriktioner inte längre existerar.

Hon tillägger att hon inte har någon tidigare erfarenhet av styrelseuppdrag. 

– Som skattemästare ansvarar jag för bland annat budgeteringen för evenemang, föreningens bokföring och bokslut.

Tidigare har juridikstuderande vid Åbo Akademi varit tvungna att efter rättsnotarie-examen fortsätta sina studier vid ett annat universitet. De flesta har sökt sig till antingen det finskspråkiga Åbo universitet eller till Helsingfors universitet. Vid Åbo universitet har det funnits ett visst antal platser reserverade för studerande från ÅA men det har inte varit någon garanti för att bli beviljad fortsatta studier där. 

Numera har ÅA en fullständig juridikutbildning som omfattar både kandidat- och magisternivå. Det här har studerande vid universitetet lovordat, Åkerberg gör samma sak. 30 studerande antas till Åbo Akademis juridikstudier varje år.

– Det är en mycket bra juridikutbildning som ges vid Åbo Akademi och jag känner att det är en stor trygghet att juridikutbildningen här nu omfattar även magisterstudier, säger hon. 

Åkerberg skriver sin rättsnotarie-avhandling våren 2024. Hon intresserar sig bland annat för familje- och kvarlåtenskapsrätt. Kvarlåtenskap är egendom som tillhört en avliden person. Åkerberg säger att hon länge har varit intresserad av juridik. 

– Juridik intresserar mig eftersom det berör alla aspekter av människors liv och samhället som helhet. Helt konkret vill jag i framtiden jobba med någonting som känns meningsfullt för mig, där jag får hjälpa människor på något sätt, och jag tror juridiken möjliggör det för mig, säger Cecilia Åkerberg. 

TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN

Kimitoöns kommun har en god ekonomi och positiv nettoinflyttning. Det är en god grund för kommande investeringar och positiv nettoinflyttning. 

– Om allt går som planerat kan vi ha ett nytt äldreboende, ett nytt seniorhus och ett nytt bostadsområde på Kimitoön om några år. 

Det säger Kimitoöns kommundirektör Erika Strandberg. Strandberg tillägger att kommunen med dessa satsningar vill bidra till att trygga vården av kommunens äldre invånare och samtidigt stärka sin attraktionskraft som boendeort. 

I Kimitoöns kommuns investeringsbudget föreslås ett anslag för byggande av en ny äldreomsorgshelhet. Det här sker i samarbete med Egentliga Finlands välfärdsområde Varha. Byggandet förväntas kosta 16 miljoner och äger rum under åren 2024–2026. Planeringsprocessen skulle starta med ingående av ett samarbetsavtal mellan kommunen och Varha. 

Egentliga Finlands välfärdsområde Varha har i sin investeringsplan planerat utgående från att ett nybygge skulle ersätta de nuvarande äldreomsorgsverksamheterna i kommunen. Den nya äldreomsorgsenheten skulle enligt Varha planeras utgående från 80 platser. 

Den nya vårdenheten placeras på den före detta Almatomten intill vårdcentralen i Kimito. 

Förutom en ny enhet för äldreomsorg planeras ett nytt seniorboende att byggas i Dalsbruk. 

– I Dalsbruk står det planerade seniorhusbygget i startgroparna, under förutsättning att planerings- och lovprocessen framskrider som planerat, säger Strandberg. 

30 tillgänglighetsanpassade bostäder i ett hus skapas. Boendet är planerat för gemenskapsboende och med funktioner som stöder invånarna att hitta trygghet och social samvaro.

Kommunen vill också arbeta för att skapa attraktiva boendemiljöer och ett ökat bostadsbyggande. Inflyttningen till Kimitoön är god. 

– Vi har redan en positiv nettoinflyttning, det vill säga att fler personer flyttar till Kimitoön än härifrån under ett års tid. Vi hoppas den här trenden håller i sig. 

Vad gäller boendet finns i ekonomiplanen reserverat medel för att skapa ett nytt bostadsområde i västra Dalsbruk, kallat ”Sabbelsberg”. Området ligger drygt en kilometer utanför ortens absoluta centrum. 

– Området är högt beläget i bergig skärgårdsterräng, med utsikt över havet. Sabbelsberg är detaljplanerat för radhusbyggande i två våningar, vilket kunde öppna möjligheter för modernt klimatvänligt trähusbyggnader i samklang med omkringliggande natur.

Under åren 2024–2025 finns investeringsanslag reserverat för att bygga vägar, vatten och avlopp till området. Under dessa år vill kommunen även locka potentiellt intresserade byggföretag som kan förverkliga planerna.

Till attraktiva boendemiljöer hör också att definiera målnivån på underhåll av grönområden i anslutning till redan detaljplanerade boendeområden, att underhålla och tillgängliggöra tomter som redan finns i tomtreserven. Kommunen vill även skapa förutsättningar för nya boendeområden och mångsidigt boende på längre sikt.

TEXT & FOTO: JOHN ILMAN

Odlaren Xenia Wilson på Rosala skördade tidigare i september en stor pumpa på 55 kg. För att flytta och väga pumpan krävdes hjälp av två personer. Det är första året som Wilson odlar pumpor. Tidigare har familjen odlat grönsaker. Pumpa är å sin sida en frukt och härstammar från Amerika. 

Wilson planerar att använda pumpan som dekorationsföremål. Hon berättar även att hon planerar odla pumpor även nästa år. För odlande av pumpor krävs vatten och gödsel. 

– Jag planerar att låta pumpan växa så att den blir ännu större nästa år. Pumpor kan bli flera hundra kilo tunga men för att det ska lyckas krävs omfattande bevattningssystem och dylika har jag inte, säger Xenia Wilson.

TEXT: JOHN ILMAN, FOTO: PRIVAT

Actionveckoslutet samlade ungdomar från hela ön. På ön fungerar fem avtalsbrandkårer, i Kimito, Dalsbruk, Rosala, Hitis och Västanfjärd. Enligt Andreas Nyman, som fungerade som ledare för veckoslutet, var de flesta deltagarna från Västanfjärd. Som arrangör fungerade Åbolands brandkårsförbund rf. 16 unga deltog och det var lagom enligt Nyman.

Räddningschefen Juho Leppänen berättar att man lånade in en extra brandbil från Bjärnå för att kunna ordna tillräckligt med aktivitet. Han övervakar ungdomarna då de på Vretavägen håller på att släcka en brand orsakad av korvgrillning.

Veckoslutet är fyllt av olika uppgifter och man har fått fyra alarm. Räddning ur vatttnet övades i Lövböle. Emma-Lotta Nervander var i båten som ryckte ut för att bärga en person ur det kalla vattnet. Hon berättar att man till all lycka fick upp personen lätt.

En uppgift förde de unga till en olyckslats. Enligt Elis Taipale befann sig de skadade delvis under en bil. 

Det var gott om uppgifter. Elis, Emma-Lotta och Kira Wahlsten väntade speciellt på vad som skulle hända under natten. Elis förutspår att det blir alarm men Emma-Lotta hoppas att det inte ska bli för hon vaknar inte så lätt.

Kira tror att hon kommer upp snabbt om det blir alarm på natten. Emma-Lotta har deltagit i brandkårsverksamheten redan i tre år, Elis i två medan Kira just har anslutit sig. Alla är av samma åsikt: det är spännande och intressant och man får agera på riktigt. De har flera kompisar som hör till brandkårsungdomarna. Mellan uppdragen fördriver man tiden på samma sätt som i de riktiga brandkårerna.

– Man spelar spel och kollar på telefonen, säger Elis.

Emma-Lotta lägger till att man kan träna i konditionssalen men Elis säger att man inte ska ta i för mycket och spara krafter till nästa uppdrag.

Alla tycker att släckningsuppdragen är det bästa när man på riktigt får släcka eldsvådor. Nyman bekräftar att de flesta tycker så. Efter alarmet läggs alla saker ordentligt på sina platser och man fyller på brandbilarnas vattentanker. Alla ungdomarna tycker att grejerna är lättare att hålla ordning på i brandstationen än hemma. Det femte alarmet kommer och ungdomarna springer till omklädningsrummet och klär sig i släckningskläder. Så bär det iväg.

Efter övningarna är både ungdomarna och brand-männen trötta. Inalles 13 uppdrag har utförts. Andreas Nyman tycker att allt har gått efter planerna. Actionveckoslutet innebär utöver att man behöver låna utomstående utrustning också en månads planering och flera möten. Man måste ju fixa måltider, övernattning och uppgifter.

– Huvudsaken är ändå att de unga är nöjda. Förhoppningsvis stärker begivenheten intresset för brandkårsverksamheten.

Så här säkrar man framtiden för avtalsbrandkårerna.

TEXT & FOTO: JERKER JOKINIEMI, ÖVERSÄTTNING: INGRID SANDMAN

Naturstigen på Vänö är ett av öns främsta turistmål. Men hur kom stigen till? Och varför ska man besöka den?

Naturstigen på Vänö skapades för 34 år sedan. Gunilla Blomqvist, aktiv inom Vänö Vänner, är en av dem som startade upp naturstigen. Projektet började med att vänöborna ville ha en egen dag, då många andra byar på Kimitoön också hade en sedan tidigare. 

Sagt och gjort började öborna förverkliga sin önskan. År 1989 hölls den första Vänödagen. Vänöbor och sommargäster hjälptes åt för att skapa program. Blomqvist, som bor i Sverige, hade där gått på en trevlig naturstig, som hon beskriver det i sina anteckningar. 

Idén gick hem hos andra vänöbor och sommargäster. Dessutom började allt fler båtar och människor hitta till Vänö. Det fanns således skäl att utvidga besöksmålen på ön. 

– Besökare började vandra runt på ön. Därför blev det aktuellt att skapa en specifik rutt som de höll sig till, skriver hon. 

Vänö är ungefär tre kilometer bred från väst till öst, en kilometer från norr till syd. Således är ön ungefär lika stor som Högsåra, men avsevärt mindre än Rosala-Hitis. Naturstigen börjar vid hamnen och fortsätter mot mitten av ön. Stigen är 2,5 kilometer lång. Längs med stigen finns bland annat en Noatun, en sorts hydda med kopplingar till nordisk mytologi.

Än idag är en av bakgrundsidéerna till naturstigen att få besökarna att vilja röra på sig och upptäcka Vänö. 

– Vi vill visa att ön är så mycket mera än hamnen, säger Petra Gripenberg, fast bosatt på Vänö.

Bland de som besöker naturstigen brukar somliga gå årligen längs med den. Gripenberg tillägger att nästan all mark på Vänö är privatägd, vilket även bidrog till att stigen verkligen behövdes. 

Hon förklarar att man ville skriva intressanta texter för om naturstigen. För att göra det besökte Gunilla Blomqvist de olika gårdarna på Vänö och pratade med den äldre generationen om deras minnen från svunna tider på ön. 

Besökare fick genom texterna veta bland annat hur man förtjänade sitt levebröd på Vänö tidigare och en snabbkurs i ekologi. Texterna översattes även senare till finska.

– Jag kommer ihåg att Svea Mickelsson, tidigare värdinna på gården Klindts – en av sju gårdar på Vänö, berättade hur man skattade sjöfågelbon på ägg under vårarna och tog hand om ejderdun. Vi skrev också om naturen på ön, berättar Blomqvist i sina anteckningar. 

TEXT: JOHN ILLMAN FOTO: PRIVAT

Parkering vid gamla fabriksområdet

Ett evenemang av September Opens karaktär kräver en del arrangemang. Lefa Lindgren, ordförande för Dalsbruks byalag, säger att för exempelvis parkeringen finns det klara anvisningar redan flera kilometer innan man anländer till Dalsbruk. 

Bilar ska parkeras på gamla fabriksområdet. 

Lindgren hoppas att många besökare väljer att ta sig till Dalsbruk för September Open. Han säger att under årens lopp har allt mellan 5000 och 6500 personer besökt evenemanget. 

Lindgren tillägger att arrangemangen för i år är långt de samma som tidigare år. I år strävar man ändå efter att använda sig av gamla ämbetshusets tomt i stället för att vara vid Stalls plan närmare vattnet.(JI)

Honung på September Open

Laura Aarnio-Friman och Mikael Friman säljer honung i plast- och glasförpackningar på September Open. Aarnio-Friman berättar att bina befinner sig i närområdet kring Dalsbruk och i Kaxskäla. Honungen slungas i Dalsbruk.

Det är fjärde året som paret säljer honung på evenemanget i Dalsbruk. 

– Jag tycker September Open är ett mycket fint evenemang där många lokala företag samlas. Evenemanget är som ett skyltfönster för produkterna och tjänsterna. 

Aarnio-Friman säger att intresserade kan välja mellan 450 gram och 1 kilogram honung i plastburkarna samt 500 gram och 900 gram vad gäller glasburkarna. De säljer också ringblomssalva som tillverkas av bland annat bivax från bina.

Nytt för i år är etiketten på burkarna som Aarnio-Friman gjort själv.(JI)

Tomater och buketter

Blombutik & Trädgård Järvinen, med bas i Nivelax, har som kutym att delta i September Open. Annika Järvinen-Wikström säger att man säljer både egna och inköpta produkter. 

– På September Open kommer vi bland annat att sälja tomater och blombuketter. Vi hoppas på många besökare och försäljare samt bra väder. 

Järvinen-Wikström tillägger att då flera företagare och kunder är på ett och samma ställe skapas nödvändiga synergieffekter. Hon ser September Open som ett viktigt evenemang för Dalsbruk och hela Kimitoön. Det måste finnas aktivitet på Kimitoön även efter sommarens slut. 

– Det är av stor betydelse att förlänga turistsäsongen här på ön, att visa att det lönar sig och är intressant att komma till Kimitoön också på hösten.(JI)

Fler startar eget företag

Pirjo Stenman från Kimitoöns Företagare ser September Open som ett viktigt evenemang. Stenman hoppas många lokala entreprenörer deltar. 

– September Open ger en positiv bild av Kimitoön. Vi vill att Kimitoön ska vara en företagarvänlig kommun och att fler vill starta egna företag. 

Stenman tillägger att Kimitoöns Företagare har en informationspunkt där föreningen berättar om vilka tjänster den erbjuder.(JI)

Köper oftast lingon

Grönsaksförsäljarna Raino och Benita Laaksonen ser September Open som en slutpunkt för sommarsäsongen på Kimitoön. Paret Laaksonen har sålt bär och potatis utanför K-supermarket Kompass i Kimito de senaste sju åren. 

Laaksonens har varit jordbrukare sedan år 1986. Försäljning av grönsaker och bär har skett i 33 år på Dalsbruks torg.

Benita Laaksonen beskriver September Open som ett evenemang där besökare handlar varor för vintern. 

– Av oss brukar besökare för det mesta köpa lingon. Hur mycket lingon vi kan sälja under årets September Open är osäkert med tanke på försommarens kalla väder.(JI)

En aktiv förening

I år deltar Taalintehtaan koulu och dess föräldraförening för första gången i September Open. Kristiina Tiainen från föreningens styrelse tror att den lilla byskolan i Dalsbruk kan vara av intresse för evenemangets besökare, eftersom det också kan finnas många potentiella inflyttare bland dem.

Föreningen samlar in pengar genom att sälja produkter som de själva gjort vid sin försäljningsplats. Som exempel har skolelever och föräldrar tillverkat tvålar och sytt flergångspåsar av återvunnet material. På dessa finns det nya Taalintehdas-trycket. Det har designats av Kristiina Haapalainen och Sami Vähä-Aho från föräldraföreningen. 

– Haapalainen och Vähä-Aho har också designat en egen logotyp för Taalintehtaan koulu. Den kan ses för första gången på September Open, säger Tiainen. 

Dessutom finns fågelflottar tillverkade av bland andra Peter Luminen till försäljning. Tiainen är glad över att föräldraföreningen har så många olika slags sakkunskaper och att barnen själva entusiastiskt har deltagit i arbetet.(JI)

Viktigaste evenemanget på Kimitoön

Markus Gunn från Nyhems Trädgård i Söderlångvik berättar att trädgården har haft försäljning på torget i Dalsbruk under sommaren. Man säljer bland annat bär och grönsaker. 

Nyhems Trädgård har funnits i fem år. Varje år har man deltagit i September Open.

– Då det samlas så mycket folk vid September Open är evenemanget det viktigaste för oss här på Kimitoön. Vårt försäljningsställe brukar vara välbesökt. 

Gunn tillägger att trädgården säljer skogsbär, örter och körsbärstomater under September Open. I framtiden kommer Nyhems Trädgård att fokusera mera på krukörter. Grönsaksförsäljning kommer trots allt att fortsätta.

”Nytt evenemang för mig”

Konstnärinnan Rebecca Lujan från Villnäs i Masku deltar för första gången i September Open. Lujan representerar sitt konstföretag Galleri Rebecca. 

– Jag kände inte till evenemanget tidigare. Jag är intresserad av naturen och målar bland annat djur. 

Hon tillägger att hon vill skapa konst som berör andra. Lujans konst kan ses på sociala medier. Hon hoppas att många personer besöker September Open.

– Jag ser fram emot att knyta nya kontakter och träffa andra konstintresserade.

Mera information önskas

En företagare som alltid är på plats på September Open är Ronny Holmström från Dalsbruk. Holmström, som erbjuder skogstjänster, anser att det är viktigt att delta i September Open.

– Som företagare är det viktigt att synas. Till September Open kommer det många besökare och därför ser jag det som lönsamt att vara där på plats. 

Han tillägger att priset för en försäljningsplats är lite billigare än i fjol. Samtidigt önskar han mer information från arrangörerna om var exakt han får ha sin försäljningsplats.

Gosedjur och väskor

Även hantverkaren Ulrika Lönnfors är första gången på September Open. Lönnfors grundade sitt företag Ullekas år 2009. Hon förklarar att det är flera år sedan hon senast var på Kimitoön. 

Lönnfors säger att hon hört mycket gott om September Open. 

– Bekanta har rekommenderat mig att delta i evenemanget då där är mycket folk. Jag säljer hantverk som mössor, gosedjur, väskor och yllesockor. Jag stickar även reflexersmycken formade till olika djur.

Mera om Lönnfors produkter finns på företagets webbplats.

Ett evenemang för hela familjen

Ab Kasnäsudden Oy kommer att marknadsföra sina tjänster på September Open. Det handlar om övernattningar vid hotellet, restaurangen och fiskdisken – intresset för den sistnämnda har växt den senaste tiden. Kasnäsudden arbetar målmedvetet även med hållbarhetsfrågor. 

Tanja Liljeqvist, företagets hotell manager, säger också att evenemanget i Dalsbruk lockar förutom ortsbor även gäster från andra delar av Finland. Liljeqvist lyfter fram betydelsen att nya personer hittar till Kimitoön och att evenemang ordnas också utanför den intensivaste turistsäsongen. 

– September Open är intresserar hela familjen.

Viktigt att kompostera rätt

Sydvästra Finlands Avfallsservice har en tradition av att ha en informationspunkt vid September Open i Dalsbruk. Personer från avfallservicen ger bland annat råd om hur man ska sortera korrekt. 

– Alla som komposterar är skyldiga att meddela om vad man komposterar och hur mycket, säger Solja Nurmi.

Mer information om anmälningsskyldigheten kring komposterandet finns på servicebolagets webbplats.

TEXT & FOTO: JOHN ILMAN