Duo Ophelia musik av den berömde 1600-talsmästaren John Dowland.

Den första konserten i församlingens serie ”Låt våren klinga” heter ”En pilgrims tröst” (A Pilgrimes Solace). Den 3 mars kl. 18 framför Duo Ophelia i Kimito kyrka musik av den berömde 1600-talsmästaren John Dowland. Mezzosopranen Sanna Kola och Tuomas Kourula, luta, är båda specialister på sånger från renässans och tidig barock. Konserten är som brukligt i kyrkliga sammanhang gratis men programbladet kostar 10 euro.

Till Kolas mångsidiga verksamhet hör att hon leder kören Melos, har uppträtt i flera professionella ensembler, t.ex. operafestivalkören i Nyslott och Kungsvägens musiker, Key Ensemble, Cantus laudae och sånggruppen Cavalier. Hon har också varit med och grundat Föreningen för Gammal Musik i Åbo.

Kourula har specialiserat sig på gamla stränginstrument, lutor, theorber och barockgitarrer. Också han är aktiv i flera ensembler för gammal musik. Han undervisar i Åbo konservatorium och producerar videor med gammal musik. Han känner sig som hemma i renässansens och barockens värld.

TEXT: ABL

Enligt Ronny Blomqvist är det viktigt att båtlivet är enkelt. Alla behövliga tjänster finns att få, båten, bryggplatsen, service och vinterförvaring. Astrum Venes försäljning flyttas sommartid från Kimito centrum till Söljeholmen Marina.

Ronny Blomqvist berättar att allt flera båtmänniskor vill att båtlivet ska vara bekvämt. Söljeholmen Marina erbjuder alla tjänster. Bryggplats, service och vinterförvaring finns på samma ställe. Hamntjänsterna blir allt populärare. Man önskar bra service för båten och att tjänsterna ska vara lätt åtkomliga. Han säger att efterfrågan har ökat extra mycket denna vinter.

Söljeholmen Marina satsar på att det ska vara bekvämt. Kunden kan njuta av sin båt hela säsongen och då säsongen slutar på hösten dropppar man bara nycklarna i servicens brevlåda. Båten servas och sätts i vinterförvar. Det finns 1 200 kvadratmetar varma utrymmen  och 2 100 kalla hallutrymmen. Blomqvist berättar att marinan har hand om båtar i olika storlek, allt från små, fem meters pulpetbåtar till stora, 40 fots båtar.

Sommartid finns alla Astrum Venes demobåtar och båtförsäljningen i Söljeholmen Marina. Båtförsäljaren Peter Sjöqvist säger att det är lätt att sälja båtar vid havsstranden och att kunderna gillar att få provköra. Vid Söljehomen har man inte märkt av att båthandeln skulle ha tystnat. Kunderna efterfrågar bryggplatser, vinterförvaring och service lika mycket som under tidigare år.

 

TEXT & FOTO: JERKER JOKINIEMI, ÖVERSÄTTNING: INGRID SANDMAN

Var det nya äldreboendet ska placeras är en sak som rentav presidenter blandar sig i.

Inte oväntat skämtades det friskt om Varha i Kimito ungdomsförenings revy ”He va på tiidn!!”. Välfärdsområdet orsakar ju oro och huvudbry hos alla Kimitoöbor. Men revyn orsakar nog oro också hos Varha. Hur klara av  åldringsvården i framtiden? Åskådarna kommer att leva länge. Ett gott skratt…

Fredagens fulltaliga premiärpublik stornjöt av både sketcherna och musiken. Envar som följer med vad som händer på hemorten - och ute i ”stora världen” - fick uppleva händelserna i revyns skrattspegel. Det fina med lokal revy är ju att den plockar sina ämnen främst från närområdet.  Publiken förstår vad det skojas om. 

Revyns namn syftar på att det har gått många år sedan den förra revyn. Som tur är har revygänget ändå kunnat utnyttja några riktigt erfarna ringrävar, Trygve Isaksson, Henrik Mattsson, Eva Engblom och Mona Söderblom, som alla har stått på Wrethallas scen. Scenvana har också Stina Ekroos-Vesterlund och Sabina Holmström. Väl tillrätta på estraden finner sig också nyförvärven Elin Karlsson, Anna Kevin och Anna Törnqvist. Det bådar gott för framtiden.

 

VARHA får sig många slängar av sleven. Hur fungerar vårdcentralen utan läkare? På distans förstås! Med oväntade följder för Tappotanten med klåda. Det rivna Almahemmet ägnas en minnessång (”nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort”) När ska det planerade äldreboendet byggas och var? Här tas det hjälp av yttre makter, som debatterar frågan. På vilken institution borde de två Kimitogubbarna, som turas om att vara varandras närvårdare, placeras? Då deras urgamla bil har varit på service hos Timppa, får kommundirektören följa med till Västanfjärd för att gubbarna ska bekanta sig med Silverbacken. Detta ger en fin chans att blicka tillbaka på orten sådan den var förr. Med både bank och butiker i Vreta och skola i Påvalsby…

Ett smart drag är att sketcherna stöds av landskapsfoton projicerade på väggen ovanför scenen. För dem och för ljus- och ljudtekniken svarar Peter Eriksson. Publiken har lättare att hänga med då den ser vad det skämtas om. Och skämtar om samhällsplaneringen gör man, allt från Amazing Race Kimitoöns tävlare, som inte hittar de platser de vill till rondellen i centrum och det isbelagda torget. Men det får användning: Varha lägger ju så mycket på is!

Myndigheter, deras byråkratspråk och agerande tvärt emot sunt bondförstånd skämtas det om i flera av inslagen. Självklart mål är naturligtvis farsen kring Sabbelskasernen. Museiverkets och NTM-centralens representanter besiktigar entusiastiskt kåken. Självklart sjungs en version av ”Grannas skithus de rasa ikull” i sammanhanget.

Kulturkrocken mellan stadsbor och bönder hör inte en gången tid till. Att frun från stan inte kan skilja på kol(sänkor) och kål är ju ganska skojigt. Revyn påminner om den gamla, goda sloganen ”Bonden behövs”. Bra att minnas att allt inte är böndernas fel och att det inte är bara nötkreatur som fjärtar.

Kimitonyheterna på lätt svenska är läckra. Och hallået kring Jörn Donners frånfälle ger anledning till både diskussion och till att sjunga ”Sånt e livet”.

 

EN VIKTIG förutsättning för att producera revyn är att man fick Roosa & The Boys, Lasse Forss, Roosa Halme och Jussi Lindberg att stå för musiken. De både ackompanjerar och sjunger med i numren. Och från första stund deltog publiken och klappade takten i de välkända låtarna. 

Revyn genomförs med väldigt knapp, men deso smartare rekvisita. För dekoren och rekvisitan har hela gänget svarat. Lokal revy är ett teamarbete där idékläckningen bygger på att personer som följer med vad som försiggår på hemorten tillsammans sitter och skojar fram inslagen.

Nu gäller det för både ortsborna och förhoppningsvis sportlovsfirande sommarfolk att passa på. Föreställningar ges i morgon, den 16.2 och ytterligare 18, 23, 24, 26 och 27 februari.

TEXT & FOTO: INGRID SANDMAN

Utan Roosa & The Boys hade det inte blivit någon revy.
"Sabbels" måste absolut bevaras enligt museiverkets och NTM-centralens representanter.
Kommundirektören får skjuts med Kimitogubbarnas uräldriga bil.
Är klimatförstöringen böndernas fel?
Anriina Aaltonen (till höger) säger att tandvården i Kimito har det bra ställt. Marjaana Kankaanranta i behandlingsstolen.

Tvåspråkigheten är en stark garanti för tandvårdsmottagningens fortlevnad. 

En tandläkare behöver såväl yngre som äldre uppsöka med jämna mellanrum. Därför är det av stor vikt att en tandläkarmottagning finns på ett hyfsat avstånd, helst i varje kommun i ett välfärdsområde.  

Vid tandvården i Kimito är Anriina Aaltonen ansvarig tandläkare. Hon har arbetat ungefär fyra år vid mottagningen. Förutom henne arbetar två andra tandläkare, två munhygienister och fyra tandskötare. 

Aaltonen säger att tandvården i Kimito har det bra ställt. 

– Vi är ett sammansvetsat gäng här vid tandvården i Kimito. Vi har lyckats fylla alla öppna tjänster, vilket jag är glad för.

Somliga av personalen vid tandvården är från Kimitoön, blandandra Sanna Enestam men såväl Aaltonen som hennes kollega Marjaana Kankaanranta kommer från Sagu.

Precis som övrig vård flyttade tandvården från kommunernas regi till välfärdsområdets i början av förra året. Till tandvården i Kimito är det ändå främst kimitoöbor som kommer till tandvården. Det här har med inledningen av områdena i välfärdsområdet att göra. 

– De som bor i till exempel Sagu eller Salo besöker tandvården i deras egna hemkommuner. Sagu och Salo hör till respektive skilda områden inom Varha. 

Sagu, Pemar och S:t Karins utgör ett eget område inom Varha. Salo utgör ett eget område tillsammans med Somero. Kimitoön ingår i område 4 tillsammans med svenskspråkiga Åbo och Pargas.

 

Tandvården i Kimito är en liten enhet. Runt 9000 besök registreras om året. Varha skriver på sin webbplats att ekonomiska siffror från i höstas visar att välfärdsområdet ska hitta besparingar som uppgår till ett belopp av 270 miljoner euro före utgången av år 2026. Men Aaltonen ser i nuläget ingen större risk för att enheten skulle stänga. 

– Här i Kimito får patienterna vård på både svenska och finska. Tvåspråkigheten är en stark garanti för tandvårdsmottagningens fortlevnad, säger hon. 

På Kimitoön finns ingen privat tandläkarmottagning. Den närmaste är i Sagu. 

Vad gäller bokning av tid till granskning får den som önskar en tid direkt men det är tre månaders väntetid till granskningen som gäller. 

– Väntetiden är ändå längre på annat håll, säger Anriina Aaltonen.  

Patienter kan nå tandvårdsmottagningen i Kimito under vardagar mellan klockan 8 och 16. Under kvällstid och veckoslut är det till universitetssjukhuset ÅUCS i Åbo som de med ärende gällande tandvården ska vända sig.

TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN

Lakko Digi sve
Läs gratis Digi-tidning.

Strejken idag kan förorsaka att Annonsbladet på sina håll inte når fram, vilket vi beklagar. Denna veckas tidning kan Digitalt läsas gratis här. Vi hoppas att papperstidningen når Er så snart som möjligt när strejken är förbi.

REDAKTIONEN

>> Annonsbladet 5/2024

Fyrpiren har förbättrats och fått en enhetlig brygga. (Foto: Michael Nurmi)

Kommunens projekt Utveckling av Bruksvikens besökshamn har avslutats i slutet av förra året. Syftet var att modernisera besökshamnen och lyfta utbudet och nivån på säsongs- och året om-service. I projektet ingick vågdämparen som ligger öster om bränslestationen. Vågdämparen, som också tjänar som dagsbrygga för besökare, har nu fått de sista två delarna monterade och mäter hela 160 meter. Det var tidigare oklart om de sista delarna kunde monteras innan förbindelsebåten M/S Stellas slutar anlöpa den inre hamnen. Besvärsprocessen kring den nya förbindelsebåtsbryggan utanför hamnen har tagit närmare tre år och kommunens projekt har legat på paus. Då det blev klart att besvären inte behandlas i högre instans kunde kommunen under slutet av året använda projektets resterande pengar. Det blev då också klart att M/S Stella kan passera vågdämparen fast den är utbyggd till sin fulla längd.

DE RESTERANDE projektpengarna användes för att förbättra fyrpiren invid gästhamnen. Arbetet startade i oktober och slutfördes vid årsskiftet. Ändan av piren, som hittills bestått av stora sprängstenar, fick en ny stålkonstruktion. Runt piren löper nu en enhetlig brygga som kan angöras. Hela projektets budget gick löst på en miljon euro. Kommunens egen andel i projektet var 300 000 euro.

TEXT: MARIA MANELIUS

Annonsbladet Digi -tidning.

Bästa prenumerant!
Nattens och morgonens snöfall orsakar troligen problem i utdelningen av posten idag, så vi öppnar tidningen för er alla att läsa. Klick på länken så kommer ni till den digitala versionen av Annonsbladet.

REDAKTIONEN

>> Annonsbladet 3/2024

 

Ekniemen lomakyla avanto
Vinterbad är nu möjligt vid Eknäs Camping. 

Från många olika orter har besökare kommit Eknäs för att utöva vinterbad.

Vänner av vinterbad kan nu glädjas över att en ny plats för vinterbadande finns på Kimitoön. Den senaste badplatsen har anlagts vid Eknäs camping och blev klar i början av december.

– Vi har haft besökare både från Kimitoön och andra orter. I början var det få som kom hit för vinterbad men efterhand kommer allt fler, berättar Suvi Nieminen, företagare vid Eknäs camping.

Således finns nu tre allmänna platser för vinterbad på Kimitoön, de övriga vid Söderlångvik och Dalsbruk.

Eknäs camping har öppet för vinterbad om lördagar klockan 14–15. Den första i plurret vid reporterns besök är sagubon Marika Björlund.

– Jag är mycket glad över att Eknäs camping har öppnat för vinterbad. Det tar inte alls lång tid för mig att köra hit, säger hon.

De följande besökarna för dagen är från Pemar. Ett par kimitobor anländer kort därpå. Vinterbadare från Esbo, Jyväskylä, Helsingfors och Åbo har även rest till Eknäs.

Vid campingområdet finns även en bastu där vinterbadarna kan värma sig. Över lag är det fler kvinnor än män som utövar vinterbad, säger Nieminen.

Nieminen förklarar att idén till vinterbad uppstod då Annonsbladet skrev om vinterbadet vid Söderlångvik under hösten. Planen är att erbjuda möjlighet till vinterbad även under våren.

Det finns mycket positivt med att utöva vinterbad. Svenska Yle listar upp bland annat bättre stresshanteringsförmåga och allmänt psykiskt välbefinnande.

– Men det gäller att inte gå ensam ut och bada, eftersom vinterbad utsätter kroppen för mycket stress, säger Suvi Nieminen.

TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN

Marika Björlund
Marika Björlund från Sagu var först i plurret under reporterns besök.
Suvi & Ville Nieminen
Ville och Suvi Nieminen är företagarna vid Eknäs Camping.
Ilmatar bygger en 62 hektars solenergipark i Torsböle intill Pedersåvägen. Förhandsutredningen är klar och lov har ansökts hos kommunen.

I Torsböle intill Pedersåvägen planeras  Ilmatars solenergianläggning. Solkraftverket på 62 hektar ska byggas på mark ägd av Matias Dalberg och Christer Jägerskiöld. För närvarande är 45 hektar åker och 15 skog.

Dahlberg och Jägerskiöld berättar att initiativet kom från energibolaget. Genom området går en stor elkabel som i tiden byggdes för industrin i Dalsbruk och alltså nu inte används i sin fulla kapacitet. Man har varit aktiv å ömse sidor. Dahlberg berättar att man odlar och idkar skogsbruk men att torkan under de senaste åren har försvårat odlandet. På det här sättet kan också den del av området som består av ellinjens skyddsområde tas i nyttoanvändning.

Enligt Jägerskiöld gjorde tanken på ren inhemsk energi och den färdiga ellinjen beslutet lätt. Man har ingått ett 40-årigt arrendeavtal varefter området kan återställas helt.

Markanvändningen avgör parkens livstid, som är bestämd till 40 år. Men i själva verket är solpanelers livslängd ca 20 år så man kommer att förnya dem åminstone en gång. Själva parken har ingen egentlig livslängd enligt Sami Kallio från Ilmatar. Han säger att avsikten är att efter 40 år avtala på nytt och satsa än mer på parken. Avtalet har en option som möjliggör en fortsättning. Dahlberg ler när han säger att nästa generation får besluta om detta. 

Förhandsutredningarna utfördes i fjol och man har lämnat in lovansökan till kommunen i början av januari i år. Enligt Kallio är följande skede att besluta om investeringen och påbörja byggandet i höst. Det tar ungefär ett år. På området placeras 13 transformatorer. Ca 7 km servicevägar byggs och ca 75 000 solpaneler installeras. Transformatorerna är flyttbara och panelerna installeras på ställningar som är fästa vid marken med nedborrade pålar. Det behövs inga stora markarbeten så byggandet går snabbt.

Elproduktionen beräknas börja våren 2026. Parken kan i framtiden utvecklas bl.a. för energilagring. Kallio säger att planerna inte innefattar byggandet av batterifält men att man i framtiden säkert kommer att överväga detta.

Ilmatar sysselsätter redan i byggnadsskedet lokala och Kallio påpekar att man därutöver under byggandet behöver inkvartering och möjligheter att äta. För underhåll och service söker man en lokal partner.

 

Inforutan

Ilmatar är ett nordiskt energibolag, som koncentrerar sig på vind- och solkraft. Bolaget har åtta funktionerande vindkraftsanläggningar och en solkraftspark. Över hundra nya solkraftsparker planeras. Målsättningen är att producera 5 GW fram till år 2017. Ilmatar äger parkerna under hela deras livstid. På Kimitoön grundas ett projektbolag som administrerar Torsböleparken och ansvarar för dess verksamhet.

Lovansökningen har skickats till kommunen den 2.1.2024. Den främsta omständigheten ifråga om lovet är behovet av planering, enligt vilken parken beviljas sitt tillstånd. Om detta beslutar kommunen.

Parkområdet ligger 5 km österom Kimito centrum. Det är ca 62 hektar. Den producerade elen leds via jordkablar till transformatorer och från dem till en jordkabel med vilken elen transporteras till riksnätet.

Vid behov gärdas parken in. 

 

TEXT & FOTO: JERKER JOKINIEMI, ÖVERSÄTTNING: INGRID SANDMAN

Christer Jägerskiöld & Matias Dahlberg
Enligt markägarna, Christer Jägerskiöld och Matias Dahlberg är inhemsk energiproduktion viktig. Området består för tillfället av skog och åker, vilkas användning ellinjen begränsar.
Solenergiparken ligger fem kilometer från Kimito centrum.
Peter Eggert, bosse Ahlgren, Emilia mattson, Lenita Lundström
Peter Eggert, Bosse Ahlgren, Emilia Mattsson och Lenita Lundström hoppas alla att Supergympan i Dalsbruk blir lyckad.

Det populära gymnastik- och idrottsevenemanget Supergympan i Brukshallen, Dalsbruk ordnas igen.

Supergympan ordnas igen efter några års paus på grund av coronapandemin kommande lördag 6 januari. Programpunkterna för evenemanget är klara. Supergympan är ett mycket populärt evenemang, säger fritidschefen Bosse Ahlgren

- Evenemanget lockar även intresserade från andra kommuner än Kimitoön. 

Zumba, crossfit och barngymnastik är några av lördagens programpunkter. Supergympan, som är indelad i fem moduler, inleds klockan 10.15 och avslutas 15.45. 

Deltagarna uppmanas ta med egen vattenflaska och svetthandduk. Det är fritt inträde till Supergympan. 

Efter passen i Dalsbruk ordnas även vattengymnastik i Kasnäs Spa 16.30 till 17.15.

- Tidigare år har runt 150 personer deltagit. Vi hoppas att lika många deltar i år, säger Peter Eggert från Actiwell, som är en av arrangörerna. 

Förutom Kimitoöns kommun, Kasnäs Spa och Actiwell står även idrottsinstruktör Emilia Mattsson, i egenskap av PT, Rehab Center och gymnastik- och idrottsföreningen Jäntevä från Dalsbruk som arrangörer för Supergympan. Anmälningen till Supergympan är öppen till fredag 5 januari klockan 12. Se Superjumppa

TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN

Piparkakkukyla
Pepparkaksby.

Pepparkaksbyn, som Amosparkens skolas sjätteklassister har gjort, ger julstämning, först genom sitt juliga utseende och sedan med sin julsmak. Pepparkaksbyn har kommit till under de frivilliga hushållstimmarna och i samarbete med skolköket. Idén var läraren Susanna Granroths. Tolv elever skapade byn. Alla deltog i att bygga husen som fogades samman med smält socker och dekorerades med olika slags karameller, sockerglasyr och pudersocker. Slutligen dekorerades byn med jullampor. Granroth gläds åt att eleverna själva var så stolta över byn.

TEXT & FOTO: JERKER JOKINIEMI, ÖVERSÄTTNING: INGRID SANDMAN

Annonsbladet Digi -tidning.

Bästa prenumerant!
Strejken idag kan förorsaka att Annonsbladet på sina håll inte når fram, vilket vi beklagar. Denna veckas tidning kan digitalt läsas gratis här. Vi hoppas att papperstidningen når Er så snart som möjligt när strejken är förbi.

REDAKTIONEN

>> Annonsbladet 50/2023

Olof Osterberg
Olof Österberg blev av med sitt bankkort då Nostoautomaten slukade det.

För ett par veckor sedan skulle Olof Österberg ta ut kontanter i Nostoautomaten i Dalsbruk. Då han valt summa och pengarna var på väg att levereras, bad automaten honom att ta ut bankkortet. Österberg försökte få tag i den lilla ända av kortet som stod ut från automaten, men det var mycket svårt att få tag i det och kortet verkade sitta väldigt hårt fast. Så meddelade automaten hastigt att tiden var slut och kortet svaldes. Där stod Österberg utan både kontanter och kort. Då kom han på att han har ju ett bankkort till i plånboken och han upprepade samma procedur med det andra kortet. Då han kom till momentet då automaten åter bad honom att ta ut kortet, återkom samma dilemma. Kortet satt som svärdet i stenen. Tack och lov stod det en kvinna bakom honom, som hastigt ryckte in och lyckades få tag i ändan av kortet och dra ut det, innan också det skulle ha åkt in i automatens mage. Även hon var av den åsikten att det suttit mycket hårt fast och att det var svårt att få ut.

Nostoautomaten är placerad på väggen bredvid ingången till Sale-affären. Efter en snabb förfrågan i affären bekräftade kassabiträdet att det tyvärr nog är flera personer som kommit in i affären och berättat liknande historier om hur deras kort slukats av automaten. Affären har dock inget att göra med Nostoautomaten. I diskussioner på olika Facebook-sidor skriver flera personer om att de haft problem med att få ut sina bankkort ur automaten i Dalsbruk. Någon lär till och med ha med sig en liten tång med för att få tag i kortet vid kontantuttag. För Österberg gällde det att beställa ett nytt bankkort från sin bank, i stället för kortet som automaten slukade.

TEXT & FOTO: MARIA MANELIUS

Annika Ojasaar
Annika Ojasaar från Visit Tartu närvarade även i Söderlångvik under onsdagen.

Estländska turistorganisationer vill få tips av finländska motsvarigheter om hur organisationer kan locka turister året om. Vid Söderlångvik gav gårdens vd dem många tips.

En delegation på 19 personer från Estland besökte Söderlångvik och Kasnäs på onsdagenskvällen. Bussbolaget Matka-Launokorpi körde esterna från Kimito söderut. Syftet med resan var att esterna skulle bekanta sig med hur finländska turistaktörer lockar till sig turister även under de mörkare perioderna under året. Vinterförhållandena i Finland och Estland är inte allt för olika och således väcktes intresse för att veta hur finländska branschaktörer arbetar.

Halv sex på onsdagen anlände delegationen till Söderlångvik gård. Bland åhörarna fanns personer som representerade bland annat estniska Närings- och kommunikationsministeriet och turistorganisationen Visit Estonia. Vd Annika Jansson berättar om gårdens verksamhet och om olika besöksgrupper.

– Bland utländska turister är ester och tyskar de som besöker oss allra mest. Men de utländska turisterna utgör slutligen endast en liten del av det totala antalet besökare, säger hon.

Efter Janssons presentation fick deltagarna i delegationen var sin gåva av Söderlångvik. Gästerna hinner se ljuskonstverken i trädgården innan avfärd med bussen. Gästerna upplever ljuskonstverken som ett intressant inslag för att locka turister vintertid.

 

Annonsbladets reporter hinner få ett par kommentarer om esternas resa och dess syfte. Rainer Aavik, direktör vid Visit Estonia, och Annika Ojasaar från Visit Tartu berättar att deras resa varar i tre dagar. Delegationen reste på onsdagen från Helsingfors till Kimitoön.

– Vi valde att besöka den här regionen eftersom vi tycker att Åbolands skärgård är ett intressant område och liknar lite vår skärgård. Vi hoppas under vår resa samla mycket information om hur vi kan utveckla turismen i Estland.

Öarna Dagö och Ösel i väster, med omkringliggande öar, kobbar och skär, utgör Estlands skärgård. Från Örö i Kimitoön till Odensholm i Estland är avståndet 60 kilometer, från kobben Lilla Tärnan utanför Hangö är avståndet drygt tio kilometer kortare.

Aavik tillägger att den finländska turistorganisationen Visit Finland är Visit Estonias främsta samarbetspartner. Varken Aavik eller Ojasaar har besökt Kimitoön tidigare.

– Vi kom hit för att lära oss och få tips hur ni i Finland gör för att locka turister också vintertid, säger Ojasaar.

Närmare klockan halv sju reste de gästerna vidare till Kasnäs.

TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN

Turistorganisation
En delegation på 19 personer från Estland gästade Söderlångvik på onsdagen.
Rainer Aavik
Rainer Aavik från Visit Estonia tycker Åbolands skärgård är en intressant region.
Julia Sjöholm och Kira Vahlsten från junioravdelningen hade hand om en station under evenemanget.

På lördagen ordnade Dragsfjärds halvordinarie brandkår, som enda av öns brandkårer detta år, evenemanget ”En dag på brandstationen” i brandstationen i Dalsbruk.  Man hade byggt upp programmet med olika stationer för besökarna. På en station fick man spruta vatten med en gammaldags brandspruta mot en husmodell för att släcka lågorna i fönstren. Besökarna kunde prova på att gå i trappor med rökdykaraggregat samt utföra förstahandssläckning. Andreas Nyman poängterar hur viktigt det är att kunna använda sig av handbrandsläckare. Många har en sådan hemma, på stugan, i båten eller i bilen men vet nödvändigtvis inte hur man snabbt använder den för att släcka en brand. Evenemanget besöktes till största delen av barnfamiljer. Barnen fick brandhjälmar i plast och kunde också planera en egen brandsläckare. På plats fanns också Röda Korset samt TYKS akutens Kimitoö-ambulans. Besökarna kunde bekanta sig med både brandbil och ambulans samt bilarnas utrustning. Man stöda verksamheten genom att köpa varm grillkorv samt kaffe eller saft med tilltugg.

Brandkåren har en aktiv junioravdelning med ett tiotal medlemmar. Julia Sjöholm och Kira Vahlsten satt under evenemanget vid ett bord och delade ut saker till barnen. Kira berättar att hon blev intresserad av verksamheten redan som åttaåring då brandkåren besökte skolan. Då hon sedan var elva år började hon i juniorverksamheten tillsammans med kompisen Julia, som också tyckte att det lät som en intressant hobby. Flickorna har träning varje onsdag, då de varvar teori med praktiska övningar. De ser fram emot att fortsätta i verksamheten tills de blir stora nog att få åka med på riktiga utryckningar. Även Liam Ginlund och Andreas Sandell trivs mycket bra i brandkårens junioravdelning. Deras intresse väcktes liksom Kiras, då brandkåren besökte skolan.

TEXT & FOTO: MARIA MANELIUS

Theo Svenlin
Theo Svenlin, 2 år, tyckte att brandbilen var spännande.
Andreas Nyman
Andreas Nyman är nöjd över lördagens evenemang på brandstationen och uppmanar personer som är intresserade av brandkårens verksamhet att ta kontakt.
Andreas Sandell ja Liam Ginlund
Liam Ginlund övervakar då Andreas Sandell släcker en eld med handbrandsläckare.
På plats fanns både brandbil och ambulans.
Copyright © Annonsbladet
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram