Det mest spännande är att löda ihop smyckena.
Då barnen vuxit upp och blivit stora, är det många som får tankar på att studera igen som vuxna, så också Tina Dunder-Sjöholm, som till vardags arbetar som barnmorska-hälsovårdare i kommunen. Men i stället för att studera vidare inom den egna branschen, valde hon att utbilda sig till guldsmedsartesan i Axxell i Ekenäs. Det blev två hektiska år, med närstudier två kvällar i veckan och ett veckoslut i månaden, parallellt med hennes dagliga arbete. Nu har hon bildat firman Alvia Silver och skapar vackra silversmycken i sin lilla verkstad. Hon säger att hon fått en bra grund genom utbildningen, nu gäller det att modigt våga prova sig fram och lära sig under skapandet. Dunder-Sjöholm säger att hon ser smyckesskapandet som en bra motvikt till sitt vardagliga arbete.
HON HAR alltid gillat smycken och tidigare deltagit i skapande arbiskurser, men inte haft någon som helst verkstadsvana. Då man skapar silversmycken behövs en massa olika verktyg, en del måste man tillverka själv. Hon har haft stor hjälp av sin man Tommy Sjöholm och sin svärfar, som hjälpt henne med verktyg och maskiner. I den lilla verkstaden finns borrar, tänger, sågar, poleringsmaskiner och andra verktyg för bearbetning av silver. I den intilliggande hallen löder Dunder-Sjöholm ihop de olika delarna till smyckena.
- Lödandet är det mest spännande momentet i tillverkningen, då ser man hur allt lyckas, säger Dunder-Sjöholm.
Under studierna fick hon lära sig att använda de olika verktygen och göra tekniska planeringar. Hon berättar att hon aldrig varit duktig på att teckna då hon gick i skolan och blev själv överraskad av att märka att hon verkligen kunde skissa upp och teckna smycken. För varje smycke hon gör, börjar hon med att göra en teknisk planering. Man börjar med en teknisk ritning, där man ritar upp smycket i genomskärning och där alla mått och material framgår. Sen gör man en prototyp av smycket i mässing innan man gör det färdiga smycket i silver.
ATT GÖRA silversmycken från grunden är ett riktigt hantverk. Det blir unika smycken, gjorda med omsorg och kärlek till skapandet. Silverplåtar och silvertrådar smälts, sågas, filas, löds ihop och poleras i verkstaden. Inspirationen får Dunder-Sjöholm främst från naturen. Hon fascineras av olika mönster och former. Hennes slutarbete var det stora smycket Björk, där den ena halvan är en kal vinterbjörkkvist och den andra halvan en björkkvist med utsprickande blad och vattendroppar. Hon har också besökt muséer och historiska byggnader och fått inspiration från dem till sina smycken.
Dunder-Sjöholm säger att idealet skulle vara att få skapa silversmycken på heltid, men att det är svårt att livnära sig på det. Hon rekommenderar gärna också andra att studera som vuxna och utbilda sig inom nya områden som intresserar. Som hantverkare inom silversmide har hon fått lära sig att vara mera tålmodig. Ibland blir det inte som man har tänkt sig och man får smälta ner allt och börja om på nytt.
- Jag trivs med hantverket, att få skapa helt unika silversmycken, säger Dunder-Sjöholm.
Text & foto: Maria Manelius / IS
Smycket Birk-Björk-Koivu var hennes slutarbete i utbildningen till guldartesan.