Esa Jaakkola presenterade utredningen för medierna på onsdagen.
I Kimitoöns kommun har antalet barn minskat drastiskt umder de senaste åren. I fjol föddes bara 28 barn och befolkningens åldersstruktur lovar inte gott för framtiden även om man skulle lyckas locka till inflyttning. Igår informerades pressen om den skolutredning som kommunen har låtit konsultföretaget Vertikal Oy göra. Den presenterades av Esa Jaakkola, som faktiskt själv har lärarbakgrund.
Han sade att problemet med minskade årsklasser inte är typiskt bara för Kimitoön och berömde kommunen för att man tar itu med skolfrågorna innan problemen blir oövervinneliga. Det handlar förstås långt om ekonomi, men också om att tillgodose båda språkgruppernas behov, långa avstånd och om att bibehålla en levande skärgård.
Kommunen har sedan länge faciliteter för många fler elever, skolfastigheter som behöver åtgärdas. Det gäller också att få tag på behöriga lärare ifall kravet på antalet veckotimmar inte kan uppfyllas, om hur lagens bestämmelserifråga om tiden för skolresor, om hur byarnas attraktionskraft påverkas av skolstängningar men också om barnens rätt till god undervisning och vid behov specialundervisning
I enlighet med kommunens strategi ser man nu till att alla har rätt att göra sig hörda. Idag öppnas en webbenkät till invånarna, men under våren arrangeras också fysiska möten för allmänheten. Den 18 mars hålls ett möte i Dalsbruk, den 21 i Västanfjärd, den 26 i Kimito och den 27 i Rosala.
Barn och unga tillfrågas i mars och april. Utvecklingsplanen behandlas av bildningsnämnden den 14 maj och av kommunstyrelsen den 27. Till fullmäktige kommer utredningen den 10 juni.
NÄR ESA JAAKKOLA presenterade den synnerligen omfattande och detaljerade utredningen beskrev han också tre alternativ av vilka det första går ut på att man fortsätter som hittills – en lösning som nog skulle få många negativa konsekvenser. Det andra alternativet går bl.a. ut på att man förbättrar samarbetet i tvåspråkiga fastigheter och ordnar gemensam undervisning över språkgränserna i exempelvis fria ämnen såsom gymnastik. Administrativt skulle båda språkgruppernas skolor skötas skilt.
Det tredje alternativet är att man utvecklar den svenska och finska undervisningen separat, vilket kunde medföra att ingen finskspråkig högstadieundervisning skulle ordnas inom kommunen. Man skulle tvingas avtala om den med grannkommunerna!
Brist på högstadieelever hotar också på sikt gymnasiet. Minnesgoda personer erinrar sig kanske, att bara tre procent av årsklasserna studerade vid gymnasium innan det det fanns ett sådant på Kimitoön.
Skolfrågorna är av största betydelse för kommunens framtid också med tanke på att locka barnfamiljer till orten och de är viktiga för Kimitoöns imago. Det är viktigt att Kimitoöborna tar tillfället i akt och kommer fram med sina tankar. Förändringar blir det i varje fall.
TEXT & FOTO: INGRID SANDMAN
