Albrektsböle: två namn, inga invånare 1/139

Albrektsböle1_art
Albrektsböle_art

Eftersom vår treåriga turné runt Kimitoöns byar går i alfabetisk ordning, är den första anhalten den enda byn på A: Albrektsböle. Och en sådan höjdare att inleda med! Albrektsböle har i dagsläget inga fast bosatta invånare alls.

En bidragande faktor till Albrektsböles minskade folkmängd var när Lisa Mickelsdotter flyttade därifrån till grannbyn Mattböle. Hon skulle bli farmor till Nils Oskar Jansson och ge honom sin samlariver i arv. Mattbölepigan Gustava flyttade i sin tur till Albrektsböle, men dog i en tyfusepidemi.

Albrektsböles enda gård har ofta bytt ägare. År 1917 kom den i händerna på Karl Österlund, trädgårdsmästare på Åminne gård. I dag ägs gården av hans dotterdotter Lillevi Sjöberg med maken Håkan. De bor där på somrarna och har sett till att upprätthålla gården från 1700-talet i gott skick. Salen i gårdsbyggnaden har de lämnat som de fann den och den andas av sitt långa förflutna. I ett skåp står vad som ska vara Kimitos äldsta radio.

Albrektsböle2_art
Lillevi Hokan Sjoberg
Albrektsböle3_art

Ett klippigt strandområde vid Hönsvik på Kimitoöns nordkust bröts loss från gården och såldes av familjen till Salo församling år 1967. Där driver församlingen lägergården Merisalo.

Tidigare har Albrektsböle även varit känt som Skräddarböle, ifall man behövde öka på förvirringen kring en by som ingen ändå känner till. Det betyder att vi redan i den första artikeln har dubbelt upp i ändelsen -böle, som vi heller inte kommer att lida brist på i fortsättningen på byaäventyren. Böle kommer från ordet bol och betyder ungefär ’bosättning’.

Albrekt är ett tyskt mansnamn, möjligen bodde en inflyttad tysk där någon gång (vilket skulle vara stora nyheter, med tanke på att ingen bor i Albrektsböle). Det yngre namnet Skräddarböle hänger ihop med att där har funnits några skräddare, och bland annat en dubbelrya på Sagalund vittnar om att flickorna i byn hade ”skickliga händer”. Kanske handarbetet är kännetecknande för Albrektsböle.

Mitt förslag till vapen för Albrektsböle är I rött fält en bjälkvis ställd synål överlagd med en stolpvis ställd synål, allt av guld. Nålarna symboliserar skräddarna och sömmerskorna, deras antal symboliserar antalet namn på byn och deras komposition symboliserar Salo församling. Antalet trådar symboliserar antalet invånare.

 

Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.

 

Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com

albrektsböle vapen
position Albrektsböle

KÄLLOR

Litteratur:

Gardberg, John (1944). Bygden och folket. I: Sagalund (1981). Kimitobygdens historia del I. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 27–62.

Jansson, Nils Oskar (1990). Plock ur Nils Oskar Janssons anteckningar. I: Näse, Li (red.). Ur Sagalunds gömmor. Åbo: Folkloristiska institutionen vid Åbo akademi. S. 10–20.

Salo församling (u.å.). Merisalon leirimaja. https://www.salonseurakunta.fi/kirkot-ja-tilat/leirikeskukset/merisalon-leirikeskus Hämtad 6.1.2022.

Suistoranta, Kari & Puranen, Clara (2000). Sagalund: min kostsamma leksak. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund.

Svenska litteratursällskapet i Finland (u.å.). Albrekstböle. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/542/albrekstbole-kimitoon/ Hämtad 6.1.2022.

 

Intervjuer:

Ulla Andersson

Håkan Sjöberg

Lillevi Sjöberg

Bjarne Wretdal

Cathina Wretdal-Lindström

Share this in: