Bolax.
Bolax är en ö i skärgården i östligaste Hitis. Byn täcker ett stort havsområde och sträcker sig ner till gränsen mot Hangö. Även Bötesön, som är belägen inom Vänoxas rår, tillhör Bolax.
Under förbudslagstiden var Bolax en samlingspunkt för de lokala spritsmugglarna. Här möttes man innan man for vidare för att hämta upp sin last, samt efteråt för att besikta sin skörd. När Hangö hamnade i ryska händer efter vinterkriget blev det i stället aktuellt att befästa Bolax. Civilbefolkningen evakuerades och man etablerade ett militärfort med kanoner som under fortsättningskriget avfyrades mot Hangö skärgård. Bolax var befäst fram till 2001, då kanonerna gjordes funktionsodugliga och överläts till hembygdsföreningen Bolaxgillet.
Kanon på Bolax.
Skeppsbygget har varit stort på Bolax. Ett framträdande exempel är jakten Eugenia, som byggdes av Gustaf Andersson, men största delen av sin livstid seglades av hans son, ”Storö-”Oskar Gustafsson. Eugenia är speciell framför allt för att hon var ett av de allra sista kvarvarande segelfartygen i Finland. ”Någon ska väl kunna segla också!” deklarerade Storö-Oskar när han föreslogs sätta en motor i Eugenia. Till slut orkade den åldrade skepparen inte längre pumpa sin jakt flera gånger om dagen, och hon sjönk 1951 vid sin brygga vid Remörarna i Bolax.
”Men vänta”, säger du då. ”Jag trodde att Eugenia hade en motor och definitivt flyter fortfarande.” Och du hade rätt! Oskar Gustafssons Eugenia stod som förlaga när den nya jakten Eugenia byggdes på Sagalunds initiativ kring millennieskiftet.
Väntstugan vid förbindelsebåtsbryggan..
Remörarna.
En båt som däremot inte fanns på Bolax var kyrkbåten, till skillnad från många andra skärgårdsöar. I stället tog sig invånarna till söndagsgudstjänsten i Hitis kyrka med båtar som användes också till andra syften. Ändå var Bolaxborna inte alltid så aktiva kyrkobesökare. Till exempel vid julottan hade havet ofta frusit och de fick stanna hemma.
Invånare på Bolax har kallats ”Bolax laxar”. Ett företag med namnet Bolax lax odlade forell på Bolax från 1985, men har nu avslutat verksamheten. Författaren Carina Wolff-Brandt har tillbringat somrarna på ön sedan barndomen.
Bolax vapen är ”Sköld medelst vågskura delad i rött, vari en på skuran seglande jakt av guld, och blått, vari en lax av guld”. Jakten syftar på skeppsbygget och mer specifikt Eugenia, och laxen på skärgården, fisket, Bolaxlaxarna och Bolax lax.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
KÄLLOR
Litteratur:
Cygnel, Sam (2019). Vårt Hitis. Kimitoön: Hitis kyrkoby byaförening.
Lindroos, Ernst (1990). Kyrkbåtar. I: Fångster i tidens ström II. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden. S. 182–187.
Lindroos, Ernst m.fl. (1992). Bolax, en by i Hitis skärgård, dess öden och folkliv. Dragsfjärd: Bolaxgillet.
Institutet för de inhemska språken (2022). Lax 1. I: Ordbok över Finlands svenska folkmål. Helsingfors: Institutet för de inhemska språken. Webbpublikationer 33. https://kaino.kotus.fi/fo/?p=article&fo_id=FO_7f9061ff8d4afbfd9fdf807b39468267&word=lax Hämtad 6.8.2022.
Silvast, Pekka (2002). Kanonerna på Bolax. Dragsfjärd: Bolaxgillet.
Smeds, Mia, Pennanen, Mari & Engblom, Mats (2011). Eugenia: ”någon ska kunna segla också!” Kimito: Pro Kimitoö-skutan r.f.