Björkboda: Dalsbruks bihang gick i lås 7/139

Fabriken på Bjorkboda strom_art

Fabriken på Björkboda.

När Dalsbruks järnverk varit i gång i ett antal år tyckte brukspatronen Mikael ”Plåt-Mickel” Hising att han lika gärna kunde förädla tackjärnet från sitt bruk själv. Men i Dalsbruk fanns ingen vattenström som var tillräckligt stark för att driva en stångjärnshammare. En sådan hittade han i stället i den fullkomligt obetydliga byn Björkboda, där han fick lov att inleda verksamheten år 1732. En fabrik byggdes ovanpå Björkboda ström, som rann ur Björkboda träsk, och snart gick stångjärnshammaren varm dag som natt. Nu kunde järnet förvandlas från tackform till stångform. Fast inte på vintern, för då var strömmen frusen.

En senare brukspatron tyckte att Dalsbruk var onödigt avsides, och bestämde sig för att flytta sitt högkvarter till den mer centralt belägna delen av bruket: Björkboda. Jan Adam Petersen såg huvudbyggnaden på Björkboda gård stå färdig 1783.

Skolbyggnaden med kulturhuset_art

Skolbyggnaden med kulturhuset. 

Framför allt Jan Adams son, Wolter af Petersén, höll hov på Björkboda. Vinet och maten flödade, och de stora festerna på Björkboda var välkända ända borta i Åbo. Jordbruket på gården utvecklades, och Björkbodas öl dracks på hela Kimitoön, medan deras ostar var innegrejen i Helsingfors. Inte undra på att den tvära omställningen knäckte brukspatronskan Charlotte när hon snart förlorade båda sina söner och sin man. Då var festerna slut, hon klädde allt i svart och levde i avskildhet, och efter hennes död spökade ”svarta damen” i Dalsbruk.

Potatiskallarna_art

Potatiskällarna.

Tullstolparna_artjpg

Tullstolparna.

År 1856 kom Dalsbruk och Björkboda genom ett arv att skiljas åt. Björkboda drabbades av några tunga år, men efter några ägarbyten började fabriken år 1887 sin framgångsrika tillverkning av lås. I över ett sekel framställde Björkboda lås, men även andra metallprodukter, och det var nästan mer regel än undantag att någon komponent i en produkt med metalldelar var som helst i världen var märkt ”Boda”. Under de sista åren tillhörde Björkboda Wärtsiläkoncernen och tillverkade lås under varumärket Abloy. Fabriken lades ner år 2018.

Björkbodas historia är således den av ett fabrikssamhälle. Byainvånarna jobbade på fabriken och gick sedan till sitt hem, som ägdes av fabriken. Lönen betalades ofta in natura: man fick spannmål, smör, kött eller brännvin från Björkbodas eget bränneri i utbyte mot sitt livsverk.

Las pa Bjorkboda lasmuseum_art

Lås på Björkboda låsmuseum.

Spannmalsmagasinet_art

Spannmålsmagasinet.

Fabriken har tystnat, men den ger fortfarande ekon i byn. I fabriksbyggnaden verkar Kimitoöns båtcenter. Fabrikens historia förevisas på Björkboda låsmuseum, och i Björkboda skola, verksam till 2010, öppnade i år ett kulturhus. Bensinstationen med tillhörande kafé är en rastplats som markerar Björkbodas läge mitt på ön, mellan Dragsfjärd och Kimito – och två gula stolpar invid skolan minner om den gamla tullplatsen. Fotbollslaget FC Boda, som bildades som ett samarbete mellan öns idrottsföreningar år 1992 och ursprungligen var fabrikssponsrat, har sin hemmaplan lägligt mitt på ön. Björkboda gård ägs i dag av Anna von Wendt, som driver ridstall där och tävlingsrider med framgång.

För Björkbodas vapen har jag bearbetat några av fabrikens gamla fabriksmärken och passat in dem i de heraldiska normerna. Resultatet är ”Sköld inom en bård av guld medelst invänd stam av silver, vari ett svart nyckelhål, kluven i rött, vari en störtad nyckel av silver, och blått, vari en tång av silver”. Det är lite skrikigt, men vad gör man inte för traditionens skull.

 

Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.

 

Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com

bjoorkboda vapen

position Bjorkboda

KÄLLOR

Litteratur:

Björkboda dressage (u.å.). Tiimi. https://www.bjorkbodadressage.fi/tiimi/ Hämtad 5.7.2022.

Björkboda fabrik (2007). Björkboda. Dragsfjärd: Björkboda fabrik.

Holmén, Klara Maria (1995). Fotboll i Kimito: förr och nu. Kimito: Kimito sportförening.

Sundström, Lotta (2018). Abloy stänger fabriken i Björkboda. https://svenska.yle.fi/a/7-1278838 Hämtad 5.7.2022.

Svedlin, Th. (1936). Dalsbruks järnverk och brukspatroner 1686–1936. Dragsfjärd: Aktiebolaget Dalsbruk.

 

Intervjuer:

Lukas Palomäki

Copyright © Annonsbladet
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram