Bjensböle östergård.
Det finns byar som präglas av jordbruk. Det finns byar som präglas av fiske. Det finns byar vars blodbad bara kan mäta sig med en film av Quentin Tarantino.
Bjensböle ligger inte långt väster om Vestlaxvägen och gränsar till Påvalsby, Stenmo, Östermark och Smedsböle. Byn har gett namn åt Bjensböle träsk, men bara en del av det hör till Bjensböle och åtkomsten till det försvåras av träskmarken. Byns namn ska komma från mansnamnet Björn, och ljudutvecklingen som gjort att Björns blivit Bjens är ett sällsynt fenomen i det svenska språket.
En bonde från Bjensböle seglade en gång till Stockholm och fick höra en röst som sade åt honom att mörda sin fru. Sagt och gjort, innan någon visste ordet av var frun död och bonden, fortfarande blodig, på väg tillbaka till Stockholm. Han blev förstås tillfrågad om sin bloddränkta uppenbarelse, och dödade en kalv för att visa att det var den han slaktat. Till slut blev han ändå dömd till avrättning, vilket verkställdes på avrättningsplatsen i Mattkärr. Där spökade bonden sedan i långa tider.
Bjensböle träsk.
En handelsryss blev en gång mördad och nergrävd i trakterna mellan Bjensböle och Västermark. Det ledde till en massa spökande, i form av lösa djur och spontant brinnande ljus. Snart vågade ingen bo på det området längre.
Som om det inte var nog med spöken och lösa djur, brukar skogsrået spänna ifrån hästar och förblinda dem med ljussken i Träskbacken, den branta backen på Vestlaxvägen i närheten av Bjensböle. Som om det inte var nog med hejdlöst sprutande blod, finns det i boken Fångster i tidens ström en detaljerad beskrivning av oktoberslakten av grisar i Bjensböle. Det var viktigt att blodet samlades upp, och att detta gjordes av en kvinna som inte fött ”oäkta barn”. Av blodet gjorde man sedan palt och blodkorv. Lika viktigt var det att man tog regelbundna supar under processen. Beskrivningen kommer från författaren, tandläkaren och humoristen Valter Lönnroth, hemma från Bjensböle. Hans bror fick magen genomborrad av en skidstav och hans far dog av en fallande lie i ett blixtnedslag.
Bjensböles enda invånare i dag är Bengt Ekholm och Leena Mäenrinta på Västergård. De har aldrig mördat någon, vad vi vet. En stor del av byggnaderna på Västergård är byggda av Evert Österblom, som hade varit i Amerika och hämtade med sig både pengar och nya idéer när han gifte till sig gården. Han byggde till exempel plats för innetoalett redan på 1920-talet. År 1952 sålde han gården till familjen Ekholm.
Mitt förslag till vapen för Bjensböle är ”I fält av silver en medelst vågskura bildad röd stam, däröver tre röda droppar och däröver en svart lie”. De tre blodsdropparna syftar på de två morden och grisslakten, och lien på Valter Lönnroths familjeolycka, på jordbruk och på döden. Stammen representerar Bjensböle träsk.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till alexander.ginlund@gmail.com och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
Bengt Ekholm och Leena Mäenrinta.
KÄLLOR
Litteratur:
Ginman, Lennart (1944). Kring Träsköfjärden. Åbo: Förlaget Bro.
Honkasaari, Helen, Ekqvist, Maria, Bergström, Anne & Näse, Li (2018). Det mörka Åboland: ond bråd död, spöken, brott och straff. Pargas: Pargas hembygdsmuseum & Kimitoön: Sagalunds museum.
Lönnroth, Valter (1983). Oktoberslakt i Bjensböle på 1920–30-talet. I: Fångster i tidens ström. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden.
Svenska litteratursällskapet i Finland (u.å.). Bjensböle. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/544/bjensbole-kimitoon/ Hämtad 4.6.2022.
Intervjuer:
Bengt Ekholm
Leena Mäenrinta
