Christer Jägerskiöld menar att det snart är dags att tröska havre.
Många finländare funderar nu på hur man kan spara el. Det gör också Christer Jägerskiöld som har ett lantbruk i Sjölax. Det är stort och han håller både dikor och odlar marken, så mycken el förbrukas. Gården har också många byggnader. Han säger själv att gården är så stor att det ibland är svårt att få ett grepp om på vilka ställen el förbrukas.
Ett sätt att spara energi är solpaneler. Jägerskiöld ämnar skaffa ännu flera sådana. Han påpekar ändå att solapanelerna inte är till så stor nytta under vintermånaderna då det ju går åt mest el. Sommartiden är till all lycka annorlunda. Han har också skaffat nya vattenbehållare till djuren. I dem fryser vattnet inte fast de inte är eluppvärmda.
Många jordbrukare har fått grå hår då priset på gödsel har stigit. Jägerskiölds gård är till all lycka en ekogård så han behöver inte vanlig konstgödning. Men han använder också ekogödning på sin ekogård och berättar att den begränsade tillgången på ekogödning är ett större problem än priset. Han tror ändå att han klarar sig för han är van att inte gödsla så mycket.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Den senaste tidens kriser har visat att jordbrukarna måste vara beredda på att anpassa sig i alla möjliga lägen. Vädret och klimatet är ändå de viktigaste omständigheterna som inverkar mest på deras vardag. Enligt Jägerskiöld är torkan den största utmaningen på Kimitoön. Han har på gång ett bevattningsprojekt som innebär att man bygger en bevattningslinje på ett ca 100 hektars område. Så kan man eliminera att skörden går om intet p.g.a. torka. Enligt honom är sådan bevattning inte vanlig på så stora arelaer för investeringen är omfattande. Han anser ändå att den lönar sig på lång sikt. Man satsar stort på odlingen och förlusten är ansenlig om det inte blir någon skörd. Årets skörd ser enligt honom ut att bli medelmåttig.
Gården har varit i familjen Jägerskiölds ägo i hundratals år. Christer övertog den 2014. Han berättar att han har varit intresserad av lantbruk sedan barn och att det därför kändes naturligt att ta över gården. Han är starkt av den åsikten att världsläget idag har visat hur viktig den inhemska produktionen är.
- Jordbruket är en av grundpelarna för landets existens, konstaterar han.
Text & bild: Saara Laaninen, Översättning: Ingrid Sandman
FM och NM i traktorplöjning i Brusaby
Finska mästerskapstävlingen i traktorplöjning arrangeras i Brusaby den 30 september och 1 oktober. Tävlingen är den 69 i ordningen. Samtidigt arrangeras också den nordiska plöjningstävlingen. Till Brusaby kommer tävlande också från Danmark, Sverige och Norge. För arrangemangen svarar Kimito Lantmannagille och SM-Kyntö ry.
SM-Kyntös ordförande Juhani Grönlund berättar att tävlingen går ut på vem som på en viss tid klarar av att plöja en åker så exakt som möjligt. Domarna bedömer fårorna mycket noggrant. Den tävlande har sammanlagt tre timmar till förfogande. Man väntar ca 30 deltagare och tävlingen går i fyra olika serier.
I samband med tävlingarna ställs också bl.a. olika slag av lantbruksmaskiner ut. Arbetsuppvisningar samt betupptagning utlovas också. Det lönar sig alltså att ta sig till Brusaby och följa med vilka som är bäst på att plöja i Finland och Norden.
Text: Saara Laaninen, Översättning: Ingrid Sandman
