26.7.2023
Inrikesministeriet besluter om Hitis Sjöbevakningsstations får finnas kvar i framtiden.
Sjöbevakningsstationen på Hitis och dess fortsatta existens på ön har varit i vågskålen. Ska stationen finnas kvar i framtiden eller inte? Om den slopas, vilka konsekvenser får det i så fall för sjöbevakningen och Hitis?
För att på svar på dessa frågor vänder Annonsbladet sig till Benny Paulsson, pensionerad sjöbevakare sedan några år tillbaka. Paulsson bodde med sin familj vid Hitis Sjöbevakningsstation åren 1976-82. Han är starkt för bevarande av sjöbevakningsstationen.
– I fjol gjordes en namninsamling på initiativ av Hitis kyrkoby byaförening, där jag fungerar som sekreterare. 2000 personer skrev under. Många berättade att de är vid liv mycket tack vare sjöbevakarna från Hitis och deras snabba utryckning då en olycka inträffat.
Namnlistan gavs till inrikesminister Krista Mikkonen (De Gröna) i Sanna Marins (Soc.) regering (2019-2023). Numera handhar Mari Rantanen från Sannfinländarna ärendet.
I Egentliga Finland finns sjöbevakningsstationer även i Nagu och i Susiluoto utanför Nystad.
Sjöbevakningen på Hitis är öns enda myndighet. Man samarbetar tätt med Hitis frivilliga brandkår. FBK är i många fall snabbare än sjöbevakarna vid olycksplatsen då den sker på land, men brandkåren kan inte ersätta sjöbevakarna. Sjöbevakningen, som är en del av gränsbevakningen, har den absolut bästa utrustningen för att klara av alla årstider och väderlek. Den här utrustningen nyttjas av alla myndigheter för att alla de lagstadgade uppdragen ska kunna utföras tryggt, också i skärgården.
Den mångsidiga utrustningen är livsviktig då patienter och olycksdrabbade behöver vidare transport till fastlandet för vård. En helikopter flyger inte i alla väder, därför behövs även sjöbevakningsstationernas väl utrustade båtar och menföresfarkoster, som till exempel svävare.
– Sjöbevakarna gör även en hel del polisiärt arbete, vilket inte faller inom FBK:s ansvarsområde.
Hitisborna har befarat att sjöbevakningsstationen antingen läggs ned eller flyttas till antingen Kasnäs eller Dalsbruk. Men det är ingen vettig lösning.
– Från Hitis har man öppet farvatten åt alla väderstäck. Om någon är i sjönöd i den yttre skärgården kommer sjöbevakarna från Hitis mycket snabbare till platsen än om man startar från Dalsbruk eller Kasnäs.
Att ändra på sjöbevakningsstationens status till patrullbas är heller ingen fungerande lösning. Vid en patrullbas är ingen stationerad dygnet runt sju dagar i veckan.
– Det här skulle i värsta fall medföra att skärgården ytterligare avfolkas, säger Paulsson.
Från Hitis når sjöbevakarna snabbt de öar i Kimitoöns skärgård som är bebodda. Då det rör sig mycket fler personer under somrarna i skärgården än under övriga årstider är det nödvändigt att kunna täcka ett större område effektivt.
– Inte ens större båtar ersätter effektivt en fysisk station. Det behövs även mindre båtar som smidigt kan nå de drabbade på sjön, säger Paulsson.
När ärendet om sjöbevakningsstationen på Hitis behandlas av inrikesminister Mari Rantanen är osäkert. Benny Paulsson ser ändå att stationen fortsättningsvis finns på Hitis som redan länge visat sig vara en välfungerande plats.
– Med tanke på det världspolitiska läget och Finlands medlemskap i NATO hoppas jag att det finns en större förståelse för att landets försvarsberedskap ska vara effektiv. Vi behöver stationära enheter med personal som innehar god lokalkännedom, säger Benny Paulsson.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Foto: Benny Paulsson och Hitis kyrkoby byaförening vill bevara sjöbevakningsstationen i Hitis.
En ö med en häftig krigshistoria. Med de orden kan Örös 1900-tal sammanfattas.
För den som beger sig till Örö kan ön uppfattas som ett vanligt turistresemål, men så är det inte. År 1910 inledde ryssarna byggandet av ett kustfort på Örö, ett fort som skulle ha betydelse även efter den finländska självständigheten.
Det säger Maria Pick. Hon är guide på Örö. Tillsammans med Annonsbladets reporter deltar en rikssvensk familj i rundvandringen. Vi samlas vid en utställning av öns historia, både för krigshistorien och den allmänna. Pick har stor kännedom om Örö.
– För ungefär 3000 år sedan steg ön över havsytan, år 1656 nämns Örö för första gången på en karta. Fast bosättning endast har funnits sedan Försvarsmaktens närvaro från år 1917, säger hon.
Örö hette först Sandö, men fick sitt nuvarande namn år 1800-talet efter öns form. Innan större bebyggelse uppstod på ön lät Rosala- och Böleborna sina djur beta på Örö. På ön bor numera under tio personer året om.
Örö har en mäktig krigshistoria. Redan under kriget 1808–1809, då Sverige förlorade Finland, användes ön som en militär bas för den svenska flottan. Pick säger att krigsfartyg lade till på öns västra sida.
Men i stället för tiden då Finland var en del av Sverige talar Pick mera om Finlands 1900-talshistoria. Från utställningen på markplan leder Pick gruppen upp mot kanonerna som byggdes av ryssarna på 1910-talet. Kanonerna är byggda i fabriken Obuchov, som är belägen vid floden Neva i Sankt Petersburg.
Fortet på Örö var en del av den ryska befästningslinjen som även innefattade Russarö utanför Hangö, Utö i Pargas och estniska Ösel. Från Örö är det drygt 25 kilometer till Hangö, knappt 15 till Bengtskär. Till estniska Dagö är färden 80 kilometer. Fortet kom att forma livet på ön.
– Här levde man som i ett eget universum, säger Pick.
Befästningen på Örö omfattade elva kanoner, järnväg, kaserner och matsal. Väl uppe ser man ut över den yttre skärgården, ända till Bengtskär. Pick berättar om en strid som ägde rum på 1940-talet. Sovjetunionen hade då Hangö som flottbas.
– Sovjetiska trupper anföll Bengtskär 21 juli 1941. Ryssarna hade tagit grannön Morgonlandet kort innan. Men finländarna lyckades förhindra att Sovjet tog Bengtskär.
Hon tillägger att löjtnant Fred Luthers manskap förde närstrider mot ryssarna. Från Örö sköt man till Bengtskär, Morgonlandet och Hangö.
Efter fortsättningskriget användes Örö i försvarets utbildning fram till 2005. Tio år senare övergick Örö i Forststyrelsens ägo och är numera öppet för besökare som en del av Skärgårdshavets nationalpark.
TEXT & FOTO: JOHN ILLMAN
Örö i den yttre skärgården är en fin plats att besöka. Företagarparet Janne Tirkkonen och Nina Liski-Tirkkonen ser positivt på sommaren och önskar att fler hittar till ön.
Annonsbladet träffar företagarna bakom hotell-, restaurang och hamnverksamheten på Örö. Flertalet gäster syns samtidigt som företagarparet visar upp verksamheten på ön. Unga sommararbetare tar emot gästerna som kommer med samma båt som tidningens reporter.
Liski-Tirkkonen säger att många besökare har vistats på Örö under sommaren. Hon poängterar ändå att man har verksamhet året om, även under hösten, vintern och våren – inte endast under sommaren.
– Vad gäller våren hade vi fler besökare än någonsin tidigare.
Hon tillägger att förutom hotell-, restaurang- och hamnverksamhet finns även möjlighet att hyra kajaker och kanoter samt delta i guidade turer om Örö kustfort. Örö var ett fort för Finlands marina försvar men övergick till Fortstyrelsens ägo år 2015.
Öns gäster har bland annat varit vängrupper, familjer och unga vuxna. Framför allt fler unga par har valt att besöka Örö.
– Många stadsbor, som sedan tidigare inte har en stark koppling till skärgården, besöker även oss i allt högre grad.
Också internationella gäster hittar till Örö. Förutom svenskar har också tyskar och danskar hittat till Örö under sommaren.
– Jag ser att vi har potential att nå en större mängd internationella gäster, säger Tirkkonen.
Örö ligger lite mer än tio kilometer söder om Kasnäs och ca 50 kilometer från Kimito centrum. Således är ögruppen ganska långt ute i skärgården. Janne Tirkkonen framhåller att fler förbindelser från Örö till närliggande hamnorter, förutom på Kimitoön, skulle bringa fler besökare till ön.
– Förbindelser från Örö till både Hangö och Åbo skulle öka möjligheterna för oss. Det skulle också göra tillgängligheten större att besöka oss, främst för de som inte har egen båt.
Örö ligger drygt 25 kilometer från Hangö och 85 från Åbo. Då otaliga kobbar och skär finns mellan Finlands tidigare huvudstad och Örö är det nästan öppet farvatten hela vägen mellan Örö och Hangö.
Tirkkonen säger att det trots allt finns utmaningar för att förverkliga det här. Vilken tid förbindelseturerna är och hur ofta de går påverkas av kundernas efterfrågan och förverkligas kommersiellt.
Janne Tirkkonen tillägger att man även har en taxibåt till sitt förfogande. Tirkkonen kör själv taxibåten.
– Det här möjliggör att fler kan komma till och från Örö även då M/S Idun inte trafikerar.
Han tillägger att företagarparet har ett nära samarbete med Wilson Charter, som äger M/S Idun, vad gäller förbindelsebåtarnas tidtabeller.
Janne Tirkkonen säger att vädret har en stor inverkan på mängden besökare på Örö. Dåligt väder medför färre turister. Han ser trots allt positivt på fortsättningen av sommaren.
Paret lyfter fram den fina naturen som en orsak till att man ska ta sig till ön. Tirkkonen tillägger att på Örö får man lugn och ro.
– Fast det kan finnas tusentals andra personer på ön samtidigt hittar man alltid en plats där man kan vara för sig själv om man så vill. Örös historia, såväl allmänt om öns historia som krigshistoria, är mycket spännande och värd att ta del av, säger Janne Tirkkonen.
TEXT & FOTO/TEKSTI & KUVA: JOHN ILLMAN
Amanda Enberg är en av ägarna till Farmors Café.
Är du intresserad av god mat, god stämning och en idyllisk lantlig omgivning? Högsåras härliga Farmors Café är då en plats som du bör besöka.
Ett par hundra meter från färjfästet vid Byviken på Högsåra ligger Farmors Café. Kaféet omges av en lantlig idyll med ängar precis bredvid. Då Annonsbladet anländer till kaféet kommer hundarna Tosca och Tilma springandes emot. Förutom hundarna har Farmors Café även kaniner i en bur på gården.
Det råder ett lugn över ön. Det enda som hörs är fågelkvitter och en gräsklippare ett par gårdar bort. Personalen ställer allting i ordning.
En av ägarna i familjeföretaget bakom Farmors Café, Amanda Enberg, träffar tidningens utsände. Enberg är född och uppvuxen på Högsåra. Hon förklarar att hennes mamma Ylva Enberg startade Farmors Café år 1994.
– Sedan starten har vi utvecklat kaféet med nya rätter och större område.
Förutom rätter från a la carté-menyn kan gästerna beställa läckra bakelser och andra sötsaker samt kalla drycker.
Farmors Café består av ett kök, en matsal, terrasser och en paviljong. På gården kan besökare bland annat spela volleyboll.
Att besöka Farmors Café är som att resa tillbaka i tiden till mellankrigstiden (ungefär 1918–1939), då Finland var ett agrart samhälle. På den här tiden var det vanligt att man bodde på stora gårdar på landsbygden eller i skärgården och inom familjerna hade man flera husdjur.
Mångkulturellt ställe. Så småningom anländer de första gästerna för dagen till Farmors Café. Både unga och äldre slår sig ner kring de olika borden för att beställa en kall drink eller glass, eller en bit mat. Besökarna blir snabbt fler.
Flera språk hörs om vartannat på Farmors Café. Amanda Enberg säger att kafépersonalen har en heterogen bakgrund.
– Bland kockarna och serveringspersonalen kommer flera från västra Nyland och huvudstadsregionen, men vi har även arbetare från Sverige – Norrköping och Göteborg –, Frankrike och Italien.
I köket arbetar bland annat Emil Järvinen från Ekenäs. Järvinen trivs bra vid Farmors Café och konstaterar att det är lätt att ta sig till Högsåra med egen båt, även ända från Hangö och Pargas.
– Farmors Café har ett bra läge här på ön. Jag är glad över att ha möjlighet att arbeta här. Vi har ett bra samarbete inom personalen och trevliga besökare.
Järvinen visar prov på sitt kunnande och lagar en smarrig rätt som redaktören får smaka på.
Emil Järvinen lagar smarriga rätter i Farmors Cafés kök.
Amanda Enberg beskriver Farmors Café som en plats som passar alla.
– Jag skulle säga att många av våra gäster är familjer. Men förstås besöker även andra oss.
Besökare tar sig lätt till ön utan egen bil. Många parkerar bilen i Svartnäs på fasta Kimitoön och promenerar in på färjan och på Högsåra. Ett annat miljövänligt alternativ är att färdas med cykel.
Amanda Enberg säger att spelmän som Benny Törnroos och Calle Pettersson kommer att besöka Högsåra ännu under sommaren.
– Vi hoppas på bra väder och många besökare under resten av säsongen, säger Amanda Enberg.
Text & foto: John Illman
Förutom kalla drycker kan besökare avnjuta goda bakelser och andra sötsaker vid Farmors Café.
Symfoniorkestern klingade mäktigt i den ståtliga kyrkan.
Kimitoöns Musikfestspels öppningskonsert i Kimito kyrka var en pampig och välbesökt tillställning. Det är inte var dag man på Kimitoön kan lyssna till en symfoniorkester. Jyväskylä Sinfonia besökte emellertid faktiskt ön för andra gången.
Orkestern leddes av Kaapo Ijas och programmet bjöd på musik av storheterna Richard Wagner och Wolfgang Amadeus Mozart. Musiken klingade mäktigt i medeltidskyrkan. Sopranen Helena Juntunen förtrollade publiken med sina dramatiska tolkningar av Wagners Wesendonck Lieder och tackade för applåderna med ett extranummer.
Före konserten uppvaktades de konstnärliga ledarna genom många år, violinistsystrarna Katinka och Sonja Korkeala med blommor – festivalen fyller ju 25 år i år. Att ett så stort evenemang kan ordnas på orten möjliggörs också av att ett stort antal trogna frivilliga ställer upp med det praktiska. En av uppgifterna är att fixa kaffeserveringen med riktiga skärgårdssmörgåsar i pausen.
FESTIVALEN pågår hela veckan fram till Grande finale om söndag. I dag uppträder artister i Söderlångvik och i Veturitalli i Salo. Om fredag är det dags för de stämningsfulla Från kyrka till kyrka-konserterna i Västanfjärd och på lördagen kan man kombinera konsertbesöken i Labbnäs och Söderlångvik med kulinariska upplevelser.
Text & foto: Ingrid Sandman
Kimitoöns Musikfestspel pågår som bäst. Imorgon fredag kommer två konserter att spelas i Västanfjärd, en i Västanfjärds nya kyrka och en i den gamla. I den nya kyrkan spelas musik tonsatt av herrarna Mozart, Haydn och van Beethoven – som alla hade kopplingar till Wien i dagens Österrike. Konserten börjar 20.30.
Senare under samma kväll i den gamla kyrkan färdas lyssnarna tillbaka i tiden till 1500-talet och fram till slutet av 1700-talet. Bland annat brittiska Tobias Hume och Orlando Gibbons har tonsatt de sånger som ska spelas under den här konserten.
Text: John Illman
Kaffepaus utanför kyrkan.
Årets Miljöpris: Börje Holmberg
Årets Idrottsbragd: Matias Nylund
Årets Ungdomspris: Emma Heikkilä
Årets Företagare: Road Café Yttis
Årets Ambassadör: Eknäs naturstig/Jaakko Virtanen
Årets Ungdomsidrottare: Melvin Dahlbom
Årets Idrottsinspiratör: Jonna Uggeldal
Årets föreningsaktiv, idrottsföreningar: Anders Nordell
Årets föreningsaktiv, övriga föreningar: Susan Holmberg
Årets Miljöpris: Börje Holmberg
Motivering: Börje Holmberg är en aktiv pensionär som både stöder och jobbar för det lokala näringslivet. Han har givit en positiv bild av Kimitoön och ett ansikte åt vår lokala närmat.
Årets Idrottsbragd: Matias Nylund
Motivering: Matias Nylund hör till våra topp 10 långloppsåkare i Finland. Trots heltidsjobb, familj och landets säkert sämsta vintrar nu flera år i rad presterar han år efter år på en riktigt hög nivå mot andra skidåkare, som mer eller mindre skidar på heltid.
Årets Ungdomspris: Emma Heikkilä
Motivering: Emma Heikkilä är aktivt med i flera olika föreningar och tvekar aldrig att ställa upp då det finns behov. Emma är också engagerad medlem i Ungdomsparlamentet och vänelev i skolan.
Årets Företagare: Road Café Yttis
Motivering: Road Café Yttis bjuder på utmärkt service som kommer från hjärtat hos alla i personalen.
Årets Ambassadör: Eknäs naturstig/Jaakko Virtanen
Motivering: Jaakko Virtanen har varit aktivt involverad i talkoarbetet på Eknäs naturstig. Eknäs naturstig är ett utmärkt natur- och miljöturismmål som Jaakko och övriga talkarbetare har skapat tillsammans. Naturstigen är ett fint komplement till öns mångsidiga utflyktsutbud, och den har satt både öbor och besökare i rörelse.
Alexandra Viklund, KiRy, ridsport
Taru Vähämäki, KiRy, ridsport
Jennie Karlsson, KiRy, ridsport
Minna Hakala, KiRy, ridsport
Pia Tötterman, KiRy, ridsport
Hanna Nurmi, KiRy, ridsport
Anneli Viljanen, KiRy, ridsport
Per-Åke Mattsson, KSF, orientering
Rolf Nordell, KSF, orientering
Anna von Wendt, Björkboda Dressage, ridsport
Arthon Alanne, TMK, motocross
KSF flickor 11, KSF, fotboll
Noah Pomrén, KSF, friidrott
Maja Jensén, KSF, friidrott
Ingrid Hagman, travsport
Gullhild Hagman, travsport
Axelpris som delas ut i oktober i samband med filmfestivalen i Villa Landet.
Årets Kulturpris
Årets Unga Kulturpris
Årets Kulturgärning
Bibliotekets Axelpris
Text: Pressmeddelande, Foto: Michael Nurmi
Antti Sarpila säger att i årets Baltic Jazz finns stora artister bland annat från Sverige. (Foto: privat)
– Baltic Jazz är den enda jazzfestivalen i Finland där klassisk jazz från 1920 till 1940-talet spelas. Alla andra jazzfestivaler som spelat klassisk jazz tidigare har bytt profil till att antingen spela annat slags musik eller modern jazz.
Det säger Antti Sarpila. Han är konstnärlig le-
dare för jazzfestivalen Baltic Jazz i Dalsbruk. Han har inte svårt att förklara varför man ska besöka jazzfestivalen som går av stapeln 7 – 9 juli.
Sarpila har varit med och arrangerat Baltic Jazz sedan millennieskiftet och trivs mycket bra i sin roll som konstnärlig ledare. Han förklarar att den unika havsmiljön och den klassiska jazzmusiken är ingredienserna till den goda stämningen som brukar råda under Baltic Jazz.
– När jag ser att stora leenden på människorna i Dalsbruk under Baltic Jazz vet jag att festivalen är lyckad. Liksom tidigare år hoppas vi att det kommer mån-
ga besökare till årets upplaga av festivalen. Vi har i år även stora artister från Sverige, som Fredrik Lindborg, säger Antti Sarpila.
Text: John Illman, Foto: Privat
Baltic Jazz festivalen arrangeras inkommande veckoslut i bruksbyn Dalsbruk på Kimitoön redan för den 35. gången. Med ledning av festivalens konstnärliga ledare Antti Sarpilas sammanställda program deltar många inhemska toppartister och även några gästartister längre bortifrån. Veckoslutets största konserter arrangeras i Bruksparken och i den mekaniska Verkstaden som i år gör comeback.
65th Anniversary of DDT Jazzband´s -jubileumskonsert, som börjar på fredagen kl. 19 öppnar parkscenen, där en av Finlands mest älskade sångerskor, Johanna Försti, hedersgäst för DDT jazzband, uppträder. På lördagen kl. 14 på parkscenen startar Picnic in the Park bestående av tre konserter och där uppträder Antti Sarpila Swing Band with guests, Sofia Finnilä och Fredrik Lindborg Trio & String Quartet, som anländer från Sverige till Finland. I Swing Factory, som börjar i Verkstaden på lördag kvällen kl. 20 skapas stämning av Screamin’ Jay & The Bones, SoulSisters och denna festivals långväga artist, Professor Cunningham & His Old School från Amerika.
Baltic Jazzens verksamhetsledare Jani Tuomaala berättar, att det även under årets festival arrangeras mindre händelseplatser. Som en av de nya händelseplatserna lyfter Tuomaala fram Ullman’s Villan, där det under festivalen arrangeras två konserter. Lördagens Jazz & Dinner konsertens artist är Django Collective Helsinki och på söndagen uppträder Anna Inginmaa i Ullman’s Villas trädgård. Av de traditionella händelseplatserna står igen Kasnäs paviljong för Tjuvstart-konserten redan på torsdagen och på Söderlångviks stiliga herrgård arrangeras på söndagen Avslutningskonserten, där Angelika Klas & Seppo Hovi Trio uppträder.
Tuomaala påminner att Baltic Jazz är en festival dit alla är välkomna och dit det lönar sig att modigt komma och bekanta sig med utbudet. Till festivalen tar man sig på en timme med bil från Åbo och på två timmar från huvudstadsregionen. Dalsbruks bruksby med sina vackra skärgårdslandskap är redan i sig ett ställe värt att besöka och hit lönar det sig att komma även längre bortifrån.
I Dalsbruks hamnområde där jazzgatan är belägen kommer det under veckoslutet att ordnas 7 gratiskonserter. Avgiftsbelagda evenemang finns det totalt 15 i programmet bland annat Arne Alligators konsert på lördagen för familjens mindre både på svenska och finska. För Rockmusikens vänner ordnas det Jatkot-konserten på söndag, där stämningen hålls i topp av Cream Pistols, Steinhard och TrrTrrTrr. Konsertbiljetterna finns nu redan till salu på Tiketti. Biljetter säljs även på plats under festivalen.
Text: Pressmeddelande, Foto: Fabian Rosenberg