29.6.2023
Vänö är ett litet samhälle med endast ca 15 fast bosatta invånare.
På Vänö i den yttersta skärgården hittar man lugnet och kan njuta av naturen. På Vänödagen nu på lördagen erbjuds flera intressanta aktiviteter och gemenskap.
Annonsbladet ringer upp Pirjo Hoffström på Vänö några dagar innan Vänödagen äger rum 1 juli. Under Vänödagen bjuds på fisksoppa och våfflor och den lokala föreningen Vänö Vänner ordnar tävlingar för barn och lotteri.
Spelmannen från Dalsbruk Jimmy Träskelin uppträder även på ön. Under dagen spelar han i hamnen och på kvällen i kulturhuset.
Förbindelsefärjan M/S Stella kör mellan fasta Kimitoön och Vänö. Hoffström beskriver den här förbindelsen som livsviktig.
– Många kommer också till Vänö med egna båtar under sommaren. I övrigt åker man med M/S Stella, säger hon.
På Vänö kommer även att arrangeras allsång i slutet av juli och forneldarnas natt 29 augusti.
Under sommaren kan besökare på Vänö spela pingis i det 130-åriga kulturhuset, kasta frisbeegolf och vandra längs med naturstigen.
– Naturstigen är mycket populär. Hit kommer också många fågelskådare, säger Hoffström.
Hon tillägger att öns mångsidiga natur med fina lundar uppskattas av både öbor, fritidsgäster och besökare. På Vänö kan man koppla bort från all stress.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Vänö är ett litet samhälle med en fast befolkning på ca 15 personer. Om somrarna ökar ändå befolkning till flera hundra. År 1949 var 60 personer fast bosatta på Vänö, skriver Vänö Allehanda.
Pirjo Hoffström hoppas att den fasta befolkningen blir större i framtiden.
– Vi har tyvärr en ganska snäv åldersstruktur här på Vänö. Jag önskar att fler yngre personer vill flytta hit, säger Hoffström.
I framtiden hoppas hon också att turister och fritidsboende stannar på Vänö en längre tid.
Vänö är Kimitoöns geografiska västra punkt, tio kilometer väster om Rosala. Vänö är till och med längre västerut än Pargas centrum och ungefär rakt söderut om Åbo slott. Från Kasnäs tar det en timme med båt till Vänö. Ön Vänö är även liten, endast fyra kilometer i omkrets.
Hoffström tillägger att Vänö är en perfekt plats för dem som vill njuta av lugnet men även för personer som vill förverkliga sina drömmar som entreprenörer. Tidigare var många öbor fiskare, men då fisket i de finländska vattnen minskat har vänöborna i stället blivit mångsysslare, säger hon.
– För oss som bor i yttre skärgården är det viktigt med samarbete. Det är nyckeln till utveckling. Datauppkopplingen är även god här, vilket möjliggör distansarbete, säger Pirjo Hoffström.
Text & foto: John Illman
Pirjo Hoffström hoppas Vänös befolkning växer i framtiden.
För alla barnfamiljer, åtminstone de som förstår en smula finska, är Sinikka och Tiina Nopolas Risto Räppääjä bekant, om inte annat så filmen. Nu kan man uppleva honom som musikteater: Kirakan kesäteatteri i grannkommunen uppför igen i år en barnpjäs. Som alla goda berättelser roar den nog alla från de yngsta till mormorsgenerationen.
Saija-Reetta Kotirinta har regisserat ett entusiastiskt gäng av riktigt unga skådisar, somliga första gången på en scen,och några vuxna ringrävar. I den här versionen bjuds det dessutom på medryckande musik komponerad av Iiro Rantala och fartfyllda koreografier. I huvudrollen ser vi 11-årige Tristan Lumi.
Premiär blir det onsdagen den 28 juni. Risto Räppääjä spelas därefter tolv gånger till. Sista chansen att uppleva smittande ung energi och koppla av från världens ondska är lördagen den 15 juli. Samtidigt kan man bekanta sig med Den grå byn, en plats som för tankarna till Fölisön i Helsingfors.
Text & foto: Ingrid Sandman
Överkommissarie Mika Peltola säger att tre fall av rattfylleri har ägt rum på Kimitoön under perioden januari-april.
I Sydvästra Finlands polisdistrikt, till vilket Kimitoön hör, har 140 procent fler råkat ut för personskador i trafiken på grund av rattfylleri under månaderna januari-april i år jämfört med samma period i fjol. Antalet har stigit från fem till tolv. Det uppger Svenska Yle.
Hur reagerar man på det här på Kimitoön? Annonsbladet ringer upp taxichauffören Mathias Illman. Han lyfter fram att det är bra att polisens närvaro på Kimitoön inte minskat, eftersom polisen då kan få fast fler som gör sig skyldiga till rattfylleri. Överkommissarie Mika Peltola vid polisen i Sydvästra Finland säger också att polisens närvaro på Kimitoön kommer att öka under sommaren då sommargästerna beger sig till skärgården.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Peltola uppger att tre olyckor orsakade av rattfylleri har förekommit på Kimitoön under januari-april i år. Men vad borde ske för att färre olyckor uppstår i framtiden? Illman och Peltola går rakt på sak.
– Lämna bilen hemma om du har druckit alkohol. Om du trots allt är i behov av skjuts ska du låta en nykter vän köra eller beställa en taxi, säger Mathias Illman.
– Alkohol hör inte hemma i trafiken, säger Mika Peltola.
Text & foto: John Illman
Fotnot: Skribenten är inte släkt med Mathias Illman.
Filip Danielsson tycker det är värt att fira midsommaren.
Midsommaren närmar sig med stormsteg. Annonsbladet hör sig för med tre unga vuxna från Kimitoön om hur de firar midsommar.
Filip Danielsson från Rosala tycker midsommaren är en trevlig tradition. Han säger att han firar högtiden på Rosala.
– Jag brukar se på då man lägger upp midsommarstången vid Rosala FBK. Det har jag gjort sedan jag var liten och det gör jag i år igen.
Som bekant reses midsommarstången för ringdanser. Midsommarstången kom från Sverige via Åland till Finland på 1700-talet.
Danielsson säger att ett fint väder och att träffa släktingar och vänner är ingredienserna för en lyckad midsommar. Han tillägger att många personer från andra orter än Hitis-Rosala väljer att komma till öarna för att fira midsommar.
– Det är bara att se på bilköerna till färjan efteråt för att konstatera att många tycker om att fira midsommaren här, säger Filip Danielsson.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Noah Koivisto från Dragsfjärd tycker likaså att midsommaren är värd att fira. Liksom Danielsson tänker Koivisto vistas i skärgården under högtiden.
– Bra väder och en god gemenskap är grunden för en lyckad midsommar, säger han.
Koivisto tillägger att han oftast firar midsommar med vänner på Kimitoön.
Noah Koivisto kommer att fira midsommaren med sina vänner.
Jannike Grönroos firar midsommar i Västanfjärd i år.
Jannike Grönroos från Dalsbruk firar midsommar i Västanfjärd i år. Det här året firar hon med ett mindre sällskap.
– Jag har som tradition att fira midsommar på Kimitoön men vissa midsomrar har jag tillbringat i Ekenäs.
Som yngre hade midsommarstången en central roll i Grönroos firande. Numera är det mest ett gott umgänge och god mat som förgyller midsommaren.
– En tradition har ändå varit att ordna någon slag lek eller spel under midsommaren. Den traditionen har levt kvar ända till vuxen ålder, säger Jannike Grönroos.
Midsommar firas lördagen 24 juni.
Text & foto: John Illman
Vikingalyra.
Kyrksundet mellan Rosala och Hitis var en viktig handelsplats för vikingarna. Men förutom handel tyckte vikingarna även om musik. I vikingacentret på Rosala kan besökare ta del av flera nyheter.
För den som är intresserad av vikingarna, som ofta beskrivs som argsinta sjöfarare och sjökrigare som ämnar plundra kloster, är Rosala Vikingacentrum värt att besöka. Paul Wilson vid centret möter Annonsbladets reporter i full vikingamundering för att berätta om nya inslag vid centret.
– Vikingarna var mycket intresserade av sång och musik. Därför har vi bland annat skapat flera nya instrument, säger han och visar upp en vikingalyra.
En vikingalyra är ett instrument gjort av trä med sex strängar. Förutom lyror hade vikingarna trummor, horn och flöjter. Wilson tillägger att vikingarna hade egna kapell där de sjöng.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Vikingatiden sträcker sig från 700–1100-talet, vilket innefattar slutet av järnåldern. Vid den här tiden fanns inte ännu länder som Finland och Sverige. Tanken på nationalstater med klara gränser hade inte ännu vunnit terräng. Paul Wilson förklarar att vikingarnas närvaro på Kimitoön var stark.
– En viktig handelsled mellan väst och öst gick genom Kyrksundet som skiljer Hitis från Rosala, säger Wilson.
Under Vikingatiden utvecklades kunskaperna för skeppsbygge, vilket lade grunden till längre handelsfärder till sjöss. Vikingarna anses ha valt Kyrksundet eftersom det var en skyddad rutt. De reste från Skandinavien i österled via finska skärgården och sedan via floder till dagens Ukraina och vidare till medelhavet, många gånger i handelssyfte.
Vikingacentrum i Rosala.
Paul Wilson och Annonsbladets reporter besöker hövdingahallen en bit in på gården. Väl inne i den stora byggnaden får man en med vikingatiden samtida stämning. Det är högt till tak och belysningen är svag. Borden och bänkarna är täckta av djurskinn. De små ljusen har en ljusmängd som kan jämföras med brinnande stearinljus. Elektriciteten uppfanns som bekant först senare i historien.
I hallen kan besökare övernatta eller ordna evenemang. Redan i år har både äldre och yngre besökt vikingacentret i dessa syften.
– Vi har bland annat haft elever på lägerskolor under våren. Seniorgrupperna har även hittat tillbaka efter coronapandemins fall, säger Wilson.
Han ser positivt på den stundande sommaren och tror att många väljer att besöka vikingacentret i år. Övernattningsbokningar för sommaren har redan kommit. Förutom skolelever och senior besöker även familjer och företagsgrupper vikingacentret.
– Vi erbjuder aktiviteter som man inte nödvändigtvis hittar annanstans, som bågskytte och dragkamp men framför allt yxkastning. Det sistnämnda var mycket populärt bland vikingarna. För den som är intresserad av Finlands historia och vikingatiden är Rosala Vikingacentrum definitivt värt att besöka, säger Paul Wilson.
Text & foto: John Illman
Rosala Vikingacentrum har till den stundande sommaren tryckt upp en bok med matrecept. Boken “Rosala x Bengtskär - smakresa till fyrliv och forntid” ger läsaren på 96 sidor flera läckra recept på både huvudrätter som efterrätter. Samtidigt finns flera bilder från Bengtskär och Rosala, som ger läsaren en närhet till platserna.
Författarna Paul och Nora Wilson, som är Finlands sydligaste invånare, berättar även om Rosala och Bengtskärs historia. Fyren Bengtskär byggdes år 1906, till stor del eftersom ångfartyget S/S Helsingfors förliste norr om Bengtskär året före. assistent.
Text & foto: John Illman
Sagalunds museum.
Utom ökade öppningstider bjuder landets äldsta (grundat år 1900) och största landsbygdsmuseum Sagalund i sommar på mer program än någonsin. Med sin status som barnkulturcentrum erbjuder museet också de yngsta besökarna många slags upplevelser. Sagalund har något för alla åldrar från småttingar till farföräldragenerationen.
Sagalund öppnade i år tidigare än förr, redan i mitten av maj. Under högsäsongen, midsommar till skolstart, är museet öppet ti.- sö. kl. 11-17. Under vår och höst gäller samma dagar men museet stänger kl. 16.
Sommarens största evenemang har i årtionden varit Sagalund lever, då alla byggnader och hela museiparken sjuder av aktivitet. I år lever museet den 1 juli.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Men redan om lördag, då man runtom i landet firar Öppna byars dag, bjuder Sagalund i samarbete med flera partners på program under rubriken Vreta förr och nu. Kl. 17 startar en guidad rundtur med dragspelsmusik av Toni Perttula och sång av Jarmo Kujala, som sjunger schlagrar från 40- och 50-talet. Filmsnuttar från samma tid visas och i den välförsedda museiboden kan man handla hembygdsböcker till specialpris. Museikaféet Café Adèle ställer upp med en specialmeny.
Tidsresorna för barn har ordnats i många år och är mycket omtyckta. Resorna arrangeras under sju sommartisdagar kl. 11-17. Både barn och vuxna kan delta i aktiviteter såsom hantverk och forna tiders bondgårdssysslor. Samma högsommartisdagar kl. 10 kan familjens allra minsta, 1-4-åringarna med mjukisdjur och vuxen följeslagare fira Nallekalas i parken med sagor och traktering.
EN EKOLOGISTUDERANDE kartlägger under sommaren arterna på alla gårdar som hör under museistiftelsen och leder besökare på växtäventyr sju torsdagar under högsäsongen. Äventyren börjar kl. 11.
Sagalunds guidade turer arrangeras under alla säsonger, under vår och höst en daglig kl. 13. Under högsäsongen guidar man hela dagarna. Guidningen ingår i inträdespriset.
Besökarna gör klokt i att reservera gott om tid. Sagalund har specialutställningar som det lönar sig att bekanta sig med. I Annexet intill Sagalundgården finns ”I ryans skydd” och i f.d. Vreta skola ”Godisgröt och gående hus” (pilotprojektet som visar hur barnen kan engageras i framtidens samhällsbygge). Utomhus finns konstnären Jan Lütjohanns träskulpturer utställda.
Musiken är också ett viktigt inslag i Sagalunds sommar, inte bara under Öppna byars dag. Under Sagalund lever (1.7) konserterar Markku Lepistö kl. 11-12 och Toni Perttula spelar dragspel kl.12-16.
Text & foto: Ingrid Sandman
Lussi Järvinen är en av dem som sprungit i Broloppet varje gång det ordnats.
Broloppet har ordnats sedan år 2011 men har tvingats ha paus under coronapandemin. En av deltagarna som alltid medverkat, Lussi Järvinen från Kasnäs, finns även med på startlistan för årets lopp. Vad hon klär ut sig till i år förblir ändå en överraskning.
För den som deltar i Broloppet, ett halvmaraton som går från Dalsbruk till Kasnäs, den 17 juni kommer åtminstone en deltagare att vara utklädd, oftast till en karaktär. Det är Lussi Järvinen från Kasnäs. Hon har sprungit i alla Brolopp sedan starten för tolv år sedan.
– Jag har bland annat varit utklädd till Mimmi Pigg, Pippi Långstrump, Lilla My och Finlands flagga. Jag klär ut mig för att försöka locka fler deltagare till loppet.
Bland andra deltagare är det få som har vågat visa sig i annat än idrottskläder. Järvinen nämner att ett år hade en deltagare cylinderhatt och handskar.
Det är ändå sist och slutligen ganska tungt att springa i en maskeradkostym. Därför tror jag att få väljer att göra det.
Hon tillägger att hon började klä ut sig från och med andra gången som loppet ordnats. Vad Järvinen klär ut sig till i år är ännu oklart. Hon säger också att hon inte siktar på en viss tid.
Jag springer loppet för att det är roligt. Jag rekommenderar att man tränar helst flera månader innan men sista veckan tar man det lugnare.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Förutom kasnäsbor och andra kimitoöbor brukar även deltagare utanför kommunen och även Finlands gränser springa i Broloppet.
– Han som vann senaste lopp, och samtidigt vunnit flest gånger, är mig veterligen från Sverige. Och jag tror att han är även anmäld till årets upplaga av Broloppet. Jag hoppas även att många från Kimitoön väljer att delta i år.
När Annonsbladet håller intervjun med Lussi Järvinen har 60 löpare anmält sig. Hon hoppas att siffran stiger till 100 innan anmälningen stänger. Under det första Broloppet sprang cirka 100 deltagare, i andra 200. Nu är det första gången efter coronapandemin som loppet ordnas igen.
Järvinen säger också att tilläggsaktiviteter kommer att ordnas i samband med Broloppet 17 juni.
– För familjens yngre medlemmar finns ett jubileumsvarv som de kan gå i Kasnäs.
Broloppet har fått sitt namn av Lövö bro, som byggdes år 2011. De som ville ut på en joggingtur var i princip tvungna att vända vid det tidigare färjfästet, då den kyliga vinden vid sundet gjorde upplevelsen mindre trevlig.
– Vi kasnäsbor var alla glada då vi äntligen fick en bro som innebar fast förbindelse till Dragsfjärd och samtidigt större möjligheter att länka längre sträckor, säger hon.
I Kasnäs bor lite under 100 personer. Lövö bro är 475 meter lång.
Järvinen förklarar att det först var en mindre grupp ortsbor som lyfte fram idén om ett halvmaraton från Dalsbruk till Kasnäs, sedan hakade allt fler på idén.
Lussi Järvinen säger att Broloppet startar i Dalsbruk. I Dalsbruk brukar ortsborna, bland annat utanför restaurang Portside, att heja på de som springer.
– Men efter att löparna har lämnat Dalsbruk kommer löptillvaron mot Kasnäs att bli mera ensam, säger hon.
Hon tillägger att det finns fyra drickstationer under loppet.
Deltagarna erbjuds också möjligheten att besöka Kasnäs Skärgårdsbad och bjuds även på mat.
Nio löpare, Lussi Järvinen inkluderat, har löpt samtliga upplagor av Broloppet. Flera av dem kommer också att vara med i år. Hur många gånger Järvinen kommer att delta i loppet ännu efter årets löptävling håller hon öppet.
– Jag tror på ett roligt Brolopp i år. Om jag ännu är med i nästa lopp får vi se sedan, säger Lussi Järvinen.
Text & foto: John Illman