Tillsvidare har prisstegringarna inte inverkat särskilt mycket på Maris, 74, liv eller köpvanor. Nu har hon förvisso avstått från färsk fisk - rött kött har hon inte ätit på 40 år. Bränsle köper hon fortfarande för 60 euro i månaden. Körkilometerna har minskat något.

Mari berättar att hon köper mera konserver, såsom kycklingfiléer. De räcker till två måltider. Ofta lagar hon soppor eller risotto. Kaffets pris får henne inte upprörd. Hon klarar sig upp till två månader utan kaffe för hon dricker te. Det gröna teet bytte hon nyss till Pirkkas svarta ekote. I teet häller hon en skvätt havremjölk för det tycker hon smakar gott.

När hon gick till apoteket märkte hon att Presidentkaffet i butiken intill var till specialpris och kostade under sex euro. Det köpte hon. Hon brukar inte springa omkring efter billiga erbjudanden utan köper oftast i sin närbutik.

Mari har redan för länge sedan avstått från tidningar och tidskrifter. Av grannarna får hon svenskspråkiga tidningar och veckoslutsnumren av en finsk. Det är ju trevligt att börja dagen med att läsa tidningar. Till det kan det gå ett par timmar men som tur är kan en pensionär bestämma över sin tid.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Nya kläder har hon inte skaffat på ett par år. En del får hon som begagnade av sina kompisar. Nya skor skaffade hon i fjol. Ett par gånger om året förslår pengarna till frissabesök. Som födelsedagspresent fick hon ett presentkort till massören.

Till sina hobbyer åker hon alltid då det är möjligt tillsammans med andra. Hon har avstått från olika slag av föreningsverksamhet. Hon är ledsen över att hon inte alltid har kunnat delta i gemensamma luncher eller teaterresor. De skulle lätt kunna kosta 100 euro per gång. Också biobesöken har minskat.

 

FÖR ETT par veckor sedan fick Mari en starroperation i Salo. Hon är nöjd med den finländska sjukvården. Fast hon först besökte privatläkare fick hon där en remiss till kommunal vård.

Hon förberedde sig för livet efter operationen med att bära in ved, handla mat och fylla skafferiet. Som konvalescent får man inte bära tunga saker. I början måste hon bära solglasögon också inomhus men nu är det redan bättre. Operationen kostade 138 euro och ögondropparna 50 euro. Framgent måste hon ytterligare skaffa läsglasögon.

Hon berättar att hon till all lycka får brännveden från egen tomt. Den tidigare ägaren hade planterat tallplantor med en meters mellanrum. De har vuxit bra och det finns ännu tallar att hugga. Mari har bott på stället i 23 år.

Elräkningarna brukar under vintermånaderna var ganska höga och det oroar henne redan på förhand. Dem måste man vara beredd på. Mari har ännu inte kopplat på ett enda elbatteri. Köket uppvärms av vedspisen och i vardagsrummet flammar brasan. Så får hon stugan ganska varm, men stundom är hon tvungen att sätta på luftvärmepumpen en stund.

Inomhus har hon tjocka yllesockor och ylletröja och klarar sig bra.

 

Text: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman Foto: Pixhill

Beställningsformulär

 

Nästa års budget fick beröm av alla partier då fullmäktige möttes på måndagen för att bl.a. ta ställning till den och till ekonomiplanen för åren 2023-2025. Kommundirektör Erika Strandberg kunde ju också visa upp positiva siffror: ett överskott på 3,42 miljoner och en skuld om 11,19 miljoner (1 685 euro/inv.).

Hur ekonomin i framtiden utvecklas är svårare att förutspå, men nu är läget att sköta reparationer i kommunens fastigheter, tillsammans med välfärdsområdet planera en ny, stor fastighet i Kimito för äldreomsorgen och satsa på utbildningen. Ett aktivt grepp ska tas ifråga om ämbetshustomten i Dalsbruk. Det i åratal diskuterade seniorboendet i Dalsbruk är fortfarande aktuellt. Vidare fokuserar man på milöfrågorna och vill minska utsläppen av växthusgaser.

Kommunen har reserverat 150 000 euro för en ny sjöbevakningsstation i Hitis och visar därmed för staten hur viktig man anser att den är. 

- TE-byråernas verksamhet överförs till kommunerna 2025 och det ska bildas samarbetsområden för att sköta den här verksamheten, berättade hon också.

Man vill locka fler invånare på många sätt. Ett är det nya bostadsområdet Sabbelsberg i Dalsbruk. Man ska också arbeta på att få statlig finansiering för utbyggda cykelvägar.

Nästa års inkomstskattesats, 7,11 procentenheter, godkändes utan diskussion liksom också fastighetsskattesatserna: allmän 1,10, stadigvarande bostadsbyggnader 0,41, andra byggnader 1,10 och kraftverk 3, 10.

(artikeln fortsätter under annonsen)

DISKUSSIONER, förhandlingspauser och omröstningar blev det däremot om detaljer i investeringsbudgeten. Ett resultat av diskussionerna är en liten handräckning till barnfamiljerna, två avgiftsfria månader av småbarnspedagogik i början av nästa år, detta på förslag av Jonna Lappalainen, C.

Den täckta åskådarläktaren i Amosparken delade åsikterna och Janne Salonen, Ob, fick stöd för sitt motstånd mot investeringen. Vid omröstningen föll rösterna 21-6 för att läktaren ska byggas. Många yttrade sig också om hur ortens lekparker ska utvecklas. Det finns ett anslag för att panera en temalekpark i Dalsbruk och nu efterlyste man ytterligare pengar för översynen av kommunens lekparker. Med rösterna 14-12 (en blank)  godkändes en fördubbling av lekparksanslaget.

Janne Salonen och Tomy Wass, Vf, oroade sig för hur det går om man inte sköter om Hannahemmets fastighet medan man väntar på att den stora äldrevårdsfastigheten i Kimito ska förverkligas. Det dröjer ju åratal. Vid omröstningen vann Salonens förslag 14-12, en blank och man tog i nästa års budget in de 240 000 euro för Hannahemmet vilka styrelsen hade velat skjuta fram till 2024 och 2025.

Röstade gjorde man också om asfaltering av  vägar och vägbelysning. Tom Holmen, Ob, föreslog att man skulle byta till led-lampor redan nästa år; styrelsens förslag gällde de två följande åren. 21 ledamöter höll med honom, 3 för styrelsen, 2 röstade blankt och en var frånvarande vid omröstningen.

UTAN DISKUSSIONER klubbades de övriga ärendena på listan av. De gäller omställningarna vid övergången till välfärdsområdet vid årsskiftet samt två motioner (plastinsamlingen och Mjösundsvägen), vilka nu anses slutbehandlade.

Fyra nya motioner lämnades in. Sannfinländarnas Satu Söderströms gäller införandet av ett s.k. Kaiku-kort som ger möjligheter till biljetter inom ett kulturnätverk, Ingmar Fornes, Sdp, om energisparande, Kalevi Kallonens, C, om utvecklingsprogram för byar samt Sfp:s om utredningsstöd till föreningarna om hur man kan minska utsläppen. (IS)

Beställningsformulär

 

En av de överlägsnaste stjärnorna på kultstatus-Facebookgruppen EVK (Eläinvideokerho) är katten Ylva. Hennes göranden och låtanden följs aktivt på Facebook och Instagram, #ylvapårumpan.

Ylvas matte Susanne Helling berättar att Ylva som sex veckors föräldralös unge flyttade bort från Mjösund så hon har säkert inte många minnen från den tiden. Ylva var en orädd liten kattunge som från första början litade på människor. Några syskon hade hon inte för de hade redan tidigare gått till sällare jaktmarker.

Helling fick veta om katten utan hem genom en bekant. Katten kunde inte bli kvar hos den tidigare ägaren. Helling berättar att Ylva egentligen skulle komma till henne först då hon hade uppnått den normala åldern för att lämna sin mor men kattmamman måste avlivas då Ylva var bara sex veckor. Helling hade influensa och feber då hon hastigt och lustigt åkte och hämtade Ylva till det hem som skulle bli Ylvas för resten av livet.

Helling berättar att kattungen var liten och hungrig. Som tur var hade Helling modersmjölksersättning och Ylva åt glupskt före hemfärden. Ylva har alltid god aptit och gillar särskilt kex.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Vad skulle Ylva vilja göra på Kimitoön om hon kommer hit på semester?

- Hon skulle absolut komma och smaka på kex i Konditori Mazarin. Hon äter nästan vad som helst men kex är hennes favoritdelikatess.

I allmänhet är det frystorkade ankakex men hon skulle gärna äta alla slags godsaker som människor gillar. Det skulle bli ett riktigt kaos i konditoriet om Ylva kom på besök. Hon kan nämligen också gå till angrepp och stjäla läckerheter från andras tallrikar. För att inte tala om Ylvas fans, som säkert skulle fylla konditoriet på ett ögonblick.

 

Hurudan bild har er familj av Kimitoön?

- Vi föreställer oss Kimitoön som en idyllisk plats på landet där alla känner varandra och äter kex tillsammans. Ylva skulle säkert gärna semestra där bara serveringen är som den ska och hon fick ta sin matte med. Vi bor nu i Sibbo i en radhuslägenhet där Ylva och hennes kattkompis Tindra Kattelina har en egen uterastgård på bakgården.

Ylva trivs bäst med människor och är en utomordentligt social katt. Då det kommer gäster kommer hon och möter alla vid dörren. Hon har träffat endel fans och hon gillar alla människor väldigt mycket. Hon är en speciell katt såtillvida att hon hela tiden söker kontakt med människor. Hon deltar i allt som händer och poserar också gärna för kameran (mot betalning i kex förstås). Ylva visar också sin ovilja genom att stirra bestämt.

De flesta av Ylvas fans finns på Facebook och på Instagram har hon ca 1 300 följare. #Ylvapårumpan kom till på så sätt att Ylva var så i tagen över att få mat att hon rusade på redan innan matte hade satt ner matkoppen på golvet. Matte lärde henne att man ska sitta innan man kan börja äta. Ylva började sitta på huk så att svansen ännu var i luften. Man måste alltså säga ”sitt på rumpan” så katten skulle sitta ordentligt och lugna ner sig innan hon började äta. Någon på EVK föreslog ylvapårumpan som tag för Ylva.

Ylvas roliga uppdateringar som delvis är på svenska har redan i ca fem år gjort folk på Facebook förtjusta.

Jag frågade Eläinvideokerhos medlemmar vad som är det bästa med Ylva.

- Hon är så duktig!

- Jag kan lite svenska tack vare Ylva. Jag tillhör också Ylvas fanklubb och jag har hennes pin.

- Ylvas blixtsnabba förmåga att fånga ett flygande kex!

- Svenska språket, självklarheter såsom päbälät (käpälät) och hennes söta runda huvud.

- För en tidningsgrej skulle det enligt mig vara ylvaskt viktigt att också beakta hennes alter ego som redan länge har förekommit i Richard Scarrys Touhukas maailma.

- Dessutom har kissornas tvåspråkighet varit läkande för många som har lidit av tvångssvenskan. En sak att entusiasmeras av!

- Man ska inte glömma Ylvas förmåga att göra spets av en papplåda!

- Hon verkar så uttrycksfull och klok, och ögonen! De är så härliga. Jag är helt förälskad!

- Mitt hjärta smalt då hon oavsett sin bottenlösa hunger är så duktig att hon har lärt sig sätta sig på rumpan före maten.

Frågan fick på några få dagar 654 tummen upp eller hjärtan samt 121 kommentarer. Tyvärr får inte alla plats här. Men pröva lyckan om ni kan ansluta er till Eläinvideokerho, där man delar roliga djurbilder och -videor. Där finns redan nu 22 700 medlemmar. För ögonblicket kan bara medlemmar hitta gruppen men någon av dem kan kanske bjuda in dig ifall man fortfarande tar emot nya medlemmar.

 

Text: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman Foto: Susanne Helling

Beställningsformulär

 

Mörkö mörkerfestival ordnas för femte gången på Kimitoön. Evenemanget roterar genom kommunens byar och byter plats varje år, och i år kommer det att äga rum i Björkboda, i området runt Kulturhus Björkboda. Tidigare har festivalen besökt Dalsbruk, Vreta och Örö.

Mörkö firar mörkret i stället för att vara en ljusfestival. Tanken är att skapa gemensam glädje under den mörkaste tiden på året och att omfamna mörkret genom att våga möta det, genom att konfrontera det, genom att sträcka ut handen och gå det till mötes. Genom att våga känna mörkret och genom att våga njuta av det. Även den här gången kommer det att finnas workshops, musik, utställningar, installationer och föreställningar på Mörkö.

I år kommer evenemanget att äga rum under två dagar. Fredagseftermiddagen börjar med uppförandet av en stor tältkåta. Kvällens höjdpunkt blir en fyrarätters “Twilight Dinner” som Café Adele har skapat, och som namnet antyder kan man avnjuta den i skymningen och njuta av dofter, smaker och ljud. Kvällen avslutas med mystisk musik och mörka experiment i salen.

(artikeln fortsätter under annonsen)

- Lördagen är en dag för skapande. Det kommer att hållas flera workshops på eftermiddagen: kom med och gör ljus, en mask av havregrynsgröt eller skuggvarelser! Du kan också göra en

ljuslykta och dekorera ett reflekterande plagg i mörkret i syateljén. En spökstig bjuder in modiga fackeläventyrare till skogen intill. Tillsammans med scouterna får man grilla korv och äter utomhusmat i en tältkåta. En skuggjonglör kommer att imponera på dig i hallen och en tarotkortsläsare avslöjar spännande detaljer i ditt liv, berättar man från arrangörerna.

Mörko 2022 kommer att visa upp flera konstverk. Maneterna som glödde i mörkret på förra årets Mörko svävar i vinden medan Norpas konstnärsresidens Milja Hakkarainen presenterar sin nya installation. Det är ett land av skuggor, där allt är upp och ner. Antti Tolvis ljus- och ljudinstallation “Electromagnetsim” fascinerar betraktaren i galleriet. Petra Hyvärinens och Aino Toivettulas dödsbilder visas i salongen. Elever från Kimitonejdens skola har tillsammans med Lisa Roberts gjort skuggfigurer som du kan använda för att skapa din egen föreställning.

Platsen är det nyligen öppnade Kulturhus Björkboda, även kallat KUBU, före detta Björkboda folkskola. Den mörka festen kommer att äga rum på husets gård, i ett stort tipi-tält på gården och i husets sal, aula och verkstadsutrymmen. (ABL)

Mer information om Kulturhus Björkboda här: https://kubu.fi/info/

Beställningsformulär

 

Böle.

Som vi redan tidigare konstaterat kommer efterleden -böle, med betydelsen ’bol’, ’bosättning’, att vara vanlig på den här resan genom Kimitoöns byar. Då kanske det inte heller förvånar någon att hela fyra byar i kommunen har hetat enbart Böle. Två av dem heter i dag Mattböle och Fröjdböle, men två har fortfarande det enkla namnet Böle. Det är det enda exemplet på två byar med exakt samma namn i dagens Kimitoöns kommun. Den här artikeln fokuserar på det Böle som ligger i forna Kimito kommun.

Böle är en liten by, centrerad på några vidsträckta åkrar i Kimitoöns nordvästligaste del. Den sträcker sig sedan genom skogarna på ett mycket avlångt sätt, inkilad mellan Västankärr och Tolvsnäs, ut till västkusten, där den har en liten strandsträcka.

Böle Södergård kom att bli en landbogård under Tolvsnäs, det vill säga att den hyrdes ut till en bonde. Södergård förenades år 1924 med Tolvsnäs, som då tillhörde Amos Anderson. Att döma av gamla kartor har det vid stranden legat ett fisketorp. I dag finns i byn en försäljning av närodlade grönsaker, bland annat ärter.

Under fortsättningskriget hölls ryska krigsfångar även på Kimitoön, bland annat på Västankärrs gård. När de första fjorton anlände till Västankärr våren 1943 sattes de i gårdsbyggnaden i Böle, där de hölls med hård disciplin. När de snart flyttades till Västankärr blev förhållandena drägligare.

Till Böles vapen har jag inspirerats av dess geografiska form: ”I rött fält en smal bjälke av guld vari tre smala röda stolpar”. Stolparna ska likna ett fängelsegaller och hänvisar till krigsfångarna. Helheten påminner väl också om en ärtskida.

 

Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.

 

Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com

KÄLLOR

Litteratur:

Gardberg, John (1981 [1944]). Bygden och folket. I: Kimitobygdens historia del I. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 27–62.

Lindroos, Ernst (1991). Ryska krigsfångar i Kimitobygden. I: Fångster i tidens ström II. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden. S. 123–127.

Lounaistieto (u.å.). Karttapalvelu. https://karttapalvelu.lounaistieto.fi/ Hämtad 3.8.2022.

Mjösund (2022). ”Hoikkalan tila Mjösundissa myy mm. herneitä osoitteessa Bölentie 129”. Inlägg på Facebook 16.7. https://www.facebook.com/mjosundkemio/posts/pfbid0bAqjfMauXV4F4smFjLg4Fi1FS5uu3Yq6TbfnMkMFA1z2aZaZh8KoyavvPJfQguL1l Hämtad 28.8.2022. 

Steinby, Torsten (1979). Amos Anderson. Helsingfors: Söderströms.

Allhelgonadagen firas i år den 5 november. Dagen kallas också alla helgons dag. Den är en dag då man minns de kristna helgonen, martyrerna och de hädangångna. Före år 1774 firades dagen den 1.11, men numera i Finland den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Dagen har firats som minnesdag sedan år 1955. Finlands ortodoxa kyrka firar samma dag minnesdagen av Karelens heliga och upplysare.

Finlands katolska kyrka firar samma lördag minnesdagen för alla troende hädangångna och den första söndagen i  november alla heligas fest, alltså allhelgona. Från medeltiden härstammar den nuvarande finska seden att kombinera dessa två fester. Då lutherdomen infördes kvar blev på order av kungen endast allhelgona. Firandet av alla troende avlidnas fest började på 300-talet i Syrien. På 900-talet började firandet i Frankrike. År 1517 satte Martin Luther igång reformationen genom att på alla helgions dag publicera de berömda 95 teserna på slottskyrkan i Wittenberg.

Forna tiders kekri, skördefesten, har i tiden sammanfallit med allhelgonadagen. Kekri firades inte någon speciell dag utan då höstens lantbruksarbete var klart. Kekri har infallit mellan Mikaelidagen och allhelgona. Kekri har firats från 1000-talet och festen har senare fått kristna drag.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Med kekri inleddes det nya skörde- och boskapsskötselåret. Tjänstefolket hade en ledig vecka och husbönderna bjöd sina torpare på en måltid. Man tände kekrieldar, badade bastu, dansade, stöpte tenn och hade roligt. Under den andra kekridagen betedde man sig mera återhållsamt och mindes de avlidna. Till traditionerna hörde att man klädde ut sig till vad som på finska kallades kekritär, köyrihänttämöt eller köyripukki och drog från gård till gård och krävde traktering med hot om att eljes söndra ugnen.

På allhelgona för många ljus eller blommor till anhörigas gravar. Hemma kan man också tända ljus till minne av anhöriga. Att besöka gravarna blev vanligt i Finland efter andra världskriget. I församlingarna  har det från 1980-talet blivit en sed att tända ljus vid allhelgonagudstjänsten och nämna namnet på varje församlingsmedlem som har avlidit under året. På sociala medier har man tagit i bruk #sytytänkynttilän.

Kimitoöns församling firar allhelgonamässa på lördagen i Kimito och Västanfjärds nya kyrka kl. 10, Dragsfjärds kyrka kl. 12 och Hitis kyrka kl. 16.

 

Text: Mirja Penna, Översättning: Ingrid Sandman

Beställningsformulär