Har du en kort dikt/text (c. 20-30 ord) åt far/ farfar/ morfar eller kanske en teckning? Skicka den till oss via email till: sähköpostitse red@abl.sillipilvi.fi med rubrik “farsdag” eller hämta den till vår postlåda (kom ihåg att skriva vem har ritat/diktat och kontaktuppgifter). Vi publicerar bidragen (dom som ryms med) i tidningen den 10.11. Alla bidrag deltar i utlottningen av 2 st. ”Kimitoöns Pärla” brädspel. Teckningar/dikter skall vara inlämnade/inhämtade senast fredagen 4.11 kl. 12.
Exempel på text
Man ska aldrig underskatta dig, inte när det kommer till minsta lilla grej.
Du finns alltid där och ställer upp för mig, men så är jag ju också pappas lilla tjej.
Bron över Rekuån samt Båtkulla med Båtkullaberget I bakgrunden.
Namnet Båtkulla har ingenting med båtar att göra, utan kommer som så många andra byars från ett mansnamn. Förleden är mansnamnet Bote, det dialektala uttalet ”Båotkulla” har gett upphov till stavningen Båtkulla. Slutleden är kulla, som syftar på kullar.
Och kullar finns det i Båtkulla. Tre stycken, närmare bestämt. Byn möter en tidigt längs Elmdalsvägen, den börjar genast efter bron över Rekuån, som utgör gränsen mot Reku. De bebyggda kullarna Båtkulla och Lövkulla reser sig över det annars platta åkerlandskapet, och den tredje kullen, Båtkullaberget, är ett högre, skogsbeklätt berg lite längre från ån. Högst upp på Båtkullaberget finns en bronsåldersgrav.
Erik Skräddare omtalas år 1645 som en Båtkullaskräddare med eget hemman. Han måste ha bott på Båtkulla gård, för det var en enstaka gård fram till 1934, då Lövkulla bröt sig loss därifrån.
Båtkullas ikoniska silhuett lånar sig gärna till ett vapen. Jag föreslår ”I rött fält ett uppstigande treberg av guld, vari en sänkt medelst vågskuror bildad röd bjälke”.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
Litteratur:
Gardberg, John (1981 [1944]). Näringsfång. I: Kimitobygdens historia del I. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 163–212.
Huldén, Lars (u.å.). Båtkulla. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/548/batkulla-kimitoon/ Hämtad 26.8.2022.
Lounaistieto (u.å.). Karttapalvelu. https://karttapalvelu.lounaistieto.fi/ Hämtad 26.8.2022.
Kimitoöns bibliotek ordnar tillsammans med kommunen och Valonia en informationskväll om energispartips. Valonia är en gemensam opartisk expertorganisation för kommunerna i Egentliga Finland i frågor som rör hållbar utveckling.
- Under evenemanget ges tips om energisparande för boende och småhus. Vi kommer att behandla värme-, vatten- och elförbrukning och en eventuell elbrist samt kampanjen Snäppet svalare, säger energispecialist Liisa Harjula från Valonia.
Snäppet svalare är statsförvaltningens gemensamma energisparkampanj. Den ger konkreta tips för att spara energi och minska elförbrukningstopparna i hemmet, på jobbet och i trafiken.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Förutom Harjula kommer Mats Nurmio, företagsrådgivare från Kimitoöns kommun, att berätta om fördelarna med energikartläggning, och ge råd om hur man ansöker om en energikartläggningssedel som täcker en del av kostnaderna för kartläggningen.
- Kimitoöns kommun erbjuder stöd för att skaffa ett energicertifikat under år 2022. Kommuninvånare och lokala föreningar som vill förbättra energieffektiviteten i sin fastighet kan ansöka om stöd, säger Nurmio.
Debatten om elavtalen och den energikris som orsakats av Rysslands militära aktioner har väckt finländarnas medvetenhet om behovet av att spara energi. Eftersom inga snabba lösningar på problemen med energitillgång och stigande priser är i sikte behöver konsumenter, kommuner, företag och andra aktörer förbereda sig och anpassa sin förbrukning till en lägre nivå.
Energikvällen äger rum i Villa Lande tisdagen den 1.11. kl. 18. Evenemanget är öppet för alla och kräver ingen anmälan. Harjulas presentation är på finska, i övrigt är evenemanget tvåspråkigt.
Text: Annonsbladet, Bild: Pixhill
Brännboda skola.
Brännboda ligger i Västanfjärd, öster om Lammala och söder om Sundvikvägen. Namnets efterled syftar på fäbodar eller fiskebodar, och förleden antagligen på en brand. Kanske en bod har brunnit där en gång?
I Brännboda har det funnits både skola och butik. Butiken var en filial till Vestlax handelslag och fanns kvar till slutet av 1980-talet. Skolan grundades 1905 som en av Västanfjärds tre folkskolor, och omfattade det södra skoldistriktet. Den stängdes 2009. I Brännboda skolbyggnad verkar i dag en bed and breakfast och restaurang med namnet Kansakoulu.
Brytning av kalk var viktig även i denna Västanfjärdsby. Brännboda gård hade ett eget dagbrott för syftet. Kalk bröts i Brännboda ända från början av 1800-talet, och kalkbränning i liten skala har också gamla anor här. Senare skedde bränningen i den mer praktiska cylinderugnen, som eldades nerifrån och fylldes på uppifrån.
Bredvik.
Ugnen låg i Bredvik, som ligger kring Bredviken på Kimitoöns östkust och ibland behandlas som en egen by, men är delad mellan östra delen av Brännboda och Södersundvik. Där verkade Bredviks småskola tills den år 1950 flyttade till centrala Brännboda. Föreningen Hembygdens vänner i Västanfjärd grundades i Bredvik och upprätthåller fortfarande lokalen Hagalund, byggd 1936 och belägen på Billböles mark. Halvön Synderstön med nyare bostads- och fritidshus tillhör Brännboda, liksom Bergön söder om Västerillo.
Brännbodas vapen får vara ”I rött fält en eldsprutande berguv med upplyftade vingar hållande med foten en pekpinne, allt av guld”. Elden syftar både på byns namn och på bränningen av kalk, medan berguven syftar på skolan. Det fanns en uppstoppad berguv i Brännboda skola. När skolan stängde flyttades ugglan till Västanfjärds skola i Nivelax, och den används i dag som den skolans logo.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
Litteratur:
Cygnel, Sam (2016). Gårdar. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 51.
Heino, Runa (2016). Kalkhantering i Västanfjärd. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 59–66.
Heino, Runa (2016). Vestlax handelslag och Brännboda butik. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 74.
Henriksson, Mikael (2016). Hembygdens vänner. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 154–156.
Lindroos, Ernst (1987). Bergshantering. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalunds hembygdsmuseums kommunalförbund. S. 73–96.
Lounaistieto (u.å.). Karttapalvelu. https://karttapalvelu.lounaistieto.fi/ Hämtad 3.8.2022.
Nurmio, Mona (2016). Västanfjärds skolor. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 205–208.
Reinikainen, Kerstin (2016). Jag var barn i Västanfjärd på 50-talet. I: Cygnel, Sam (red.). Västanfjärd: våra berättelser. Kimitoön: Västanfjärds byaråd. S. 14.
Svenska litteratursällskapet i Finland (u.å.). Brännboda. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/629/brannboda-kimitoon/ Hämtad 3.8.2022.
Söderlund, Aaro (2013). Västanfjärds sockenplan 2013. Kimitoön: Västanfjärds byaråd.
Västanfjärds byaråd (2022). Berguven flög in i skolans logo. I: Västanfjärd bulletin 12.
Intervjuer:
Max Andersson
Jan-Erik Enestam
Runa Heino
Marjatta Karikoski
Barbro Lindholm
Kimbalot är en inköpshappening som arrangeras i butikerna i Kimito centrum, nu för tredje gången. Fram till idag har 19 företag och Kimito centrums byalag anmält sig med. Butikerna håller den 28 oktober öppet längre och då kan man kvällsshoppa åtminstone till kl.20, i somliga rentav längre.
Företagen är: S-Market, K-Supermarket Kompass, Veikon Kone, Vahlbergs, Kimitoöns Båtcenter-Kemiönsaaren Venekeskus, Hurrikaani, Strandells El, Engelsby Verk-Engelsbyn Tehtaat, Kimito Telefon-Kemiön Puhelin, Mac Daniel’s, Kimito Brewing, Andelsbanken Raseborg-Raaseporin Osuuspankki, Tiarella, Café Ade`le, Taito Åboland, Somero Sparbank-Someron Säästöpankki, Pappersboden - Paperipuoti och Konditori Mazarin.
Det arrangeras upplevelser hela dagen och speciellt på kvällen. Program för barn utlovas samt produktpresentationer och erbjudanden för envar. Annonser med erbjudanden i nästa veckas Annonsblad, som kommer ut den 27 oktober. Gratislänk till nästa veckas nummer finns på tidningens Facebooksida fr.o.m. torsdagsmorgonen: https://www.lehtiluukku.fi/read?pub=324812&share=28c28-6993b83bfd78275a193d11353aa6a2c8.
I ÅR ARRANGERAR byalaget samtidigt en höstmarknad med bakluckeloppis vid Villa Lande i Kimito centrum. Marknaden är öppen kl. 17-20. Privata och företag är välkomna för att sälja sina varor. Att delta är gratis och el kan ordnas. Torgbord kan hyras för 8 euro (Kom ihåg de röda takföreddda borden från tidigare begivenheter!) Man kan anmäla sig på Kimbalot
Blomsterhandel & Trädgård Järvinen (tomater, blommor, kurbitskransar, ljus, lyktor), Arna Pellas (ullvaror), Kimito Brewing (presentkort, skjortor mm), JBusiness (brädspelet Kimitoöns pärla), Laxtomten (inlagd strömming, sill och sås, havtornslimpa), Heinän Puutarha (chiliprodukter av olika slag), Kullas Gård (Prisbelönta mathantverks-produkter, frilandsgrönsaker, färskt bröd), Juuriherkku (Surdegsbröd, ljust och mörkt samt skärgårdsbröd) och Kieloniemen Luomutila (Rotsaker, kål, pumpor & zuccini) har redan anmält att de deltar i marknaden.
Michael Nurmi från Annonsbladet hoppas att det blir livligt i Kimito centrum under Kimbalot. Han hoppas att många från när och fjärran beslutar komma med hela familjen och bekanta sig med utbudet och på samma gång njuta av middag (TextMex o Sushi finns som specialitet till buds) i de lokala restaurangerna.
Text: ABL
Stenladugården på västergård stod där redan på Amos Andersons tid.
På centrala Kimitoön låg en by som till skillnad från grannbyarna inte var så mycket till bosättning. Det var i huvudsak ett kärr som man passerade igenom. I träsket spökade träskfrun, ett övernaturligt väsen som framifrån var en vacker kvinna, men bakifrån ohyggligt ful. För framkomstens skull är det möjligt att man byggde en kavelbro över kärret. Så kan byn ha fått sitt namn, Brokärr.
I den här avlägsna världsfrånvända miljön, på Brokärrs Västergård, växte affärsmannen och mecenaten Amos Anderson upp. Hans far hette Anders Johan Andersson, men kallades rätt och slätt Brokärrn. Från hembyn fick Amos sin känsla för mystik. I hans egna beskrivningar blir Brokärr mörkt, föråldrat och ödsligt, och kontrasteras gärna mot skolan i Vreta, som var en ljus, intellektuell och kulturell miljö. Och beskrivningen var knappast helt omotiverad: i hans ungdom fanns till exempel fortfarande en skvaltkvarn i bäcken från Brokärrs träsk. Kvarntypen var utdöd på stora delar av Kimitoön.
Brokärrs träsk.
Det var ändå här Anderson lade grunden till sitt affärssinne, genom att som barn fånga kräftor och öppna grindar för förbipasserande. Och så har vi den kända beskrivningen av hur han i åttaårsåldern plockade lingon och ensam rodde till Åbo för att sälja dem på torget. Berättelsen är antagligen överdriven.
Mot sina föräldrars vilja sålde Amos bror Aron gården till Anton Mauritz Blomqvist år 1901. Amos föräldrar bodde kvar i lillstugan på Västergård tills de dog. En av Anton Mauritz söner var Joel Blomqvist, som 1931 öppnade Kimito läskdrycksfabrik i föräldrahemmet men snart flyttade till grannbyn Mattkärr.
Efter Amos Andersons uppväxt blev Brokärr något mer upplyst: det kom till slut att ligga en skola i byn, en småskola, åren 1917 till 1967. En folkskola verkade också i Brokärr ett par år, tills den fick ett eget skolhus på Fröjdböles sida av rån. Sten har länge brutits i Brokärr, bland annat av fältspatsfabriken i Fröjdböle. Mineralämnet tantalit upptäcktes i Brokärr år 1746.
Lingon i Brokärr.
Amosvägen i Brokärr.
Mitt förslag till vapen för Brokärr är ”I rött fält bestrött med bysantiner en uppstigande lingonkvist av guld med bär av silver”. Lingonkvisten symboliserar Amos Andersons uppväxt och bysantinerna symboliserar pengar. Guld och silver hänvisar också till Andersons vimpel, som är gul och vit.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
Litteratur:
Antskog, Carola & Ruusuvuori, Juha (1999). På lärdomens stig / Opin tiellä 1649–1999. Kimito: bildningsnämnden.
Huldén, Lars (u.å.). Brokärr. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/547/brokarr-kimitoon/ Hämtad 6.1.2022.
Lindroos, Ernst (1987). Bergshantering. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 73–96.
Näse, Li (1987). Läskedryckstillverkning. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 190–191.
Steinby, Torsten (1979). Amos Anderson. Helsingfors: Söderströms.
Intervjuer:
Ingmar Blomqvist
Thomas Åhlberg är glad och tacksam över utmärkelsen som årets företagare.
Företaget EETH Ab Oy som bedriver Strandhotellet och Restaurant Strand Kök & Bar i Dalsbruk blev på lördagen utsedda till årets företag i Kimitoöns kommun vid Egentliga Finlands företagares gala i Åbo. Företagaren Thomas Åhlberg är glad över utmärkelsen. Han säger att han inte är en sådan person som gillar att stå i centrum, men att han är tacksam för att hans långvariga arbete i företaget blev uppmärksammat med priset som årets företagare.
VERKSAMHETEN i Strandhotellet startade år 2007 i samarbete med husets dåvarande ägare Gösta von Wendt. I början var det mest frågan om cateringverksamhet och sommar-restaurang. Några år senare började han driva Strandhotellet i det egna företagets regi och år 2016 köpte han huset, fabrikens gamla kosthåll med rötter från 1850-talet. Under åren har han hunnit med att renovera huset både på insidan och utsidan. En veranda har byggts till, med plats för 60 personer inomhus och senaste sommar färdigställdes en övre terrass utomhus med plats för 40 personer. Denna vecka pågår arbeten med att öppna upp en vägg, för att få flera platser i salen. Åhlberg räknar med att salen efter denna åtgärd rymmer ungefär 60 platser.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Hotellet har nio rum, därav en svit med egen bastu, sju dubbelrum och ett enkelrum. Under högsäsong har man bra beläggning i hotellet, medan det är lugnare vintertid. Året runt sysselsätter företaget, förutom Åhlberg, fyra personer. Sommartid behöver man mellan 10 till 12 anställda för att få verksamheten att rulla. Årets sommarsäsong var ungefär på samma nivå som innan coronatiden.
Åhlberg poängterar att människor gärna kan titta in utan att beställa mat. I restaurangen finns både dart, biljard och andra spel. Han ser gärna restaurangen som byns vardagsrum, dit man kan komma för att umgås en stund. Efter att salen nu förstoras, blir det bättre möjligheter för att ordna olika tillställningar. Det populära Winterrock, som redan blivit en tradition, ordnas förstås även i vinter och Åhlberg hoppas kunna förverkliga flera evenemang.
Thomas Åhlberg, Kimitoöns företagares ordförande Pirjo Stenman med Carl-Johan Blomqvist/ Powder-Trans som tilldelades Finlands företagares diamantkors.
STRANDHOTELLET och restaurangen håller öppet året om varje dag. I restaurangen serveras lunch på vardagar, förutom under sommarmånaderna. A la carte-menyn varierar enligt säsong och pizzaugnen går varm året runt. Cateringverksamheten rullar också på. Åhlberg hoppas att elpriserna inte skenar så högt att det påverkar verksamheten i vinter.
Strandhotellet.
Åhlberg ser positivt på utvecklingen i Dalsbruk och han tycker att de olika restaurangerna kompletterar varandra sommartid. Nästa sommar har han tänkt satsa på ett nytt koncept med kiosk och café på gårdsterrassen. I källaren finns också en bastu som man kan hyra. Nästa projekt blir möjligen en ansiktslyftning för bastuavdelningen.
- Som företagare finns det alltid saker som skall planeras och fixas medan den vardagliga verksamheten löper på, säger Åhlberg och fortsätter med arbetet med att riva en vägg i salen.
Text & Foto: Maria Manelius
Brantvägen i sluttningen.
Invid Vestlax, en bit upp längs stranden mot Träsköfjärden, ligger ett brant bergsparti. Byn heter träffande nog Branten. På resan längs Brantvägen i riktning mot Pederså är det slående hur sluttande terrängen faktiskt är, både där den till vänster tornar upp sig till berg och där den till höger sjunker ner i havet. Också öarna Svedjeholmen och Gåsgrundet hör till byn.
I dag bebos Branten mest av sommarboende. Den naturliga riktningen i byn, sluttningen ner mot havet, ger upphov till ett antal trevliga strandtomter dolda i skogsgrönska.
Historiskt har väl Branten mest varit som en brant version av Vestlax (som vi får stifta bekantskap med om bara drygt två år). Fisket i den strömmingsrika Träsköfjärden har varit en viktig näring, och det fanns i Branten ett fiskrökeri under en tid. Fiskrökerierna kom till Kimitoön med estniska fiskhandlare i början av 1900-talet. Det första grundades i Branten av esten Roderström år 1905. Han byggde tre rökugnar där strömmingarna röktes på spett, och den färdigförädlade fisken skickades sedan till Sankt Petersburg. De estniska rökerierna lades ner på grund av första världskriget.
Strandtomt i Branten.
Medan Vestlax har sin marmor och kalk, hade Branten en svavelkisgruva. Den fanns vid vägen och ingången till den 21 meter långa tunneln täcktes av en träpyramid. Dricksvattnet på området är i sin tur besvärligt eftersom det är fullt av järn.
På en brant i Branten finns en stenåldersboplats från Kiukaiskulturen med krukskärvor och benbitar av bland annat säl. Mer unikt för den här platsen är torskben, som inte är vanliga i fynd från den här perioden. Det har också byggts fartyg i Branten.
Klassläraren och bräd-spelsutvecklaren John Byman bor i Branten, men han tror att byn hör till Vestlax.
Branten från Träsköfjärden.
Brantens vapen är ”Sköld medelst vågskura styckad i guld, vari tre balkvis ställda gröna strömmingar, och grönt”. Den lutande kompositionen representerar branten, och strömmingarna representerar rökeriet och Träsköfjärden.
Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.
Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com
Litteratur:
Lindroos, Ernst (1987). Bergshantering. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 73–96.
Lindroos, Ernst (1987). Fiske. I: Kimitobygdens historia del III. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 245–272.
Lindroos, Ernst m.fl. (1999). Våra byar. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden.
Intervjuer:
John Byman
Vuxeninstitutet arrangerar som bäst en Master Training-kurs för brukshundar för sådana som från förut har lite erfarenhet av att spåra med hjälp av luktsinnet. Djurskolaren Tanja Karpela berättar att man på kursen bekantar sig med grunderna till spårning och med hundarnas individuella utmaningar. Man förbättrar deras prestationer och tillförlitlighet.
Hur inleder man hundens spårningsskolning?
- Det är bra att börja med spårningsteknik och med att lära hunden att markera att den har hittat det den spårar. Man kan förvisso nog börja på andra sätt för det hänger alltid på samarbetet mellan hund och förare samt på vad ledaren önskar och strävar efter.
Passar spårning för alla raser eller är vissa bättre än andra?
- Man kan lära alla hundar spåra som en trevlig hobby men alla passar inte som brukshundar. En brukshund ska ha vissa egenskaper för att bli bra.
Hur lär man hunden att den inte ska äta svamparna?
- Man ska alltid lära hunden att den inte får röra objektet (den får exempelvis inte krafsa med tassen, slicka eller skuffa med nosen eller äta det). Den delen av skolningen förverkligas i samband med skolningen i att markera.
Vad är en bra belöning då den hittar rätt svamp?
- En bra belöning är något som hunden mest av allt vill ha. Det kan vara t.ex. en matbit eller att få leka med en leksak. En social belöning, alltså beröm, är alltid viktig men för de flesta hundar förslår det inte.
Hur visar hunden att den har hittat det den söker?
- Man väljer markeringssätt enligt det eftersökta objektet. Då man t.ex. söker svampar lönar det sig inte att lära hunden att ligga ner för då kan den lägga sig på svampen. Då är det bättre att lära den stå still och samtidigt stirra på svampen. Man lär alltså hunden ätt bete sig på ett visst sätt varmed den berättar för föraren att den har hittat objektet.
(artikeln fortsätter under annonsen)
Är en viss sorts svampar lättare än andra?
- Allt som luktar kan man lära hunden att spåra med luktsinnet. Det torde inte vara så stor skillnad på olika svamparter. Svårt kan det vara om svamparna är giftiga. Det är synnerligen viktigt att skola hunden så, att den inte av misstag äter svamp.
Hur lång tid tar det för hunden att lära sig?
- Det är en viss skillnad på olika inlärningsförmågor. Somliga lär sig en sak snabbt och andra en annan sak. Viktigast är emellertid ledarens förmåga att lära ut. Alltså ledarens förmåga att belöna hunden vid rätt tillfälle, förmåga att upprätthålla en lämplig bekräftning, konsten att sätta rätt kriterier vid träningen, ledarens kroppsspråk och känsloläge, dennes motoriska skolningsförmåga, förmågan att förstå hundens svaga signalspråk, förmågan att skapa ett gott förhållande till hunden osv. Dessa förmågor lär man sig på kursen.
Behöver man tala om för hunden att man är i skogen för att hitta svamp eller söker den svamp alla gånger den är där?
- Om man har lärt den en viss sorts svamp bra och förmågan har upprätthållits flitigt markerar hunden alltid då den hittar svampen oavsett om man är på svampplockning eller annars bara i skogen.
Lönar det sig att lära hunden hitta en mobiltelefon? (Om den råkar tappas bort under en svamputfärd)
- Det är en nog så behändig och rolig förmåga. Det lönar sig i alla fall att tänka över vilken lukt det är värt att lära hunden (förarens egen lukt, mobilens lukt, helheten eller vad?)
Vilka svampar är det lättast att lära hunden? Starkt doftande eller?
- Jag har inte lagt märke till några skillnader i svårighet. Endast det, att somliga svampar är giftiga är något som man absolut ska beakta och lära hunden att den aldrig någonsin vidröra objektet t.ex. genom att äta/slicka på svampen.
Plockar du själv svamp med hund?
- Jag är inte så intresserad av svamp överhuvudtaget men jag jobbar dagligen med hundar som spårar minor, som kartlägger natur och upptäcker ohyra.
Det finns ännu lediga platser på kursen.
Text: Jaana Aartomaa/IS, Foto: Tanja Karpela