1_IMG_korinpystytys_artikel

Västanfjärds talkogäng sätter upp korgar.

Det går  numera bra att spela frisbeegolf på Kimitoön. Banan i Amosparken har grundligt förnyats och en helt ny bana öppnas i Västanfjärd. Båda har 18 korgar vilket är standard för frisbeegolfbanor. I Dalsbruk finns också en fullstor bana så man har nära till var man än bor på ön.

Frisbeegolf bygger på samma koncept som golf. Målsättningen är att kasta frisbeen i korgen med så få kast som möjligt. Korgen kan befinna sig riktigt långt från kastplatsen, över hundra meter. En god frisbeegolfbana bjuder också på höjdskillnader och hinder. Därför är skogsmark utmärkt för banorna.

AMOSPARKENS bana började renoveras redan i höstas men arbetet stoppades några månader p.g.a. att det fanns så mycket snö. En del av banan går i öppet landskap, en del i skog. Fritidschefen Bo-Eric Ahlgren berättar att många fr.o.m. maj har använt banan.

Renoveringen har medfört olika rutter. Man kan t.ex. spela en hel runda med 18 korgar men också ta en kortare rutt med 5-6. I parken har man också anlagt en tre kilometers bana där man kan kombinera frisbeegolf med traditionell motion. Intill banorna finns QR-koder; man kan öppna videor med motinsrörelser i smartmobilen. En av rutterna är hinderfri.

Ahlgren konstarerar att frisbeegolf är en gren som passar alla börjande från lågstadiet.  Den är en avslappad hobby och man ser ofta unga vuxna som med sina kompisar spelar frisbeegolf.

Miljöministeriet bidrog till renoveringen av banan i Amosparken. Ahlgren påminner om att grenen är förmånlig. Utöver en frisbee behöver man ingenting annat. Banan får användas av alla, både ortsbor och utsocknes.

(artikeln fortsätter under annonsen)

30.6_kompass_254x140_HighRes copy

DEN NYA banan i Västanfjärd blir just färdig. Man hör hammarslag och skruvmejseln går ur hand i hand då byalagsmedlemmar sätter upp korgar i skogen. I Västanfjärd ställer man som bekant upp till talko.

Byalagsordförande Max Andersson berättar att man ville bygga en bana eftersom grenen är än växnade trend. Dessutom passar den alla. Han tror att man kommer att se många familjer och ungdomar på banan.

Den ligger helt i skog. Enligt Andersson är skogen det ställe där många slappnar av och det är bra för det psykiska välmåendet. Att röra sig i skogen och kombinera detta med frisbeegolf är idealiskt.

Talkogänget njuter också av att vara i skogen. Jämfört med tidigare byggtalkon är banan ett mindre projekt. Man har räknat med 457 arbetstimmar, vilket kan låta mycket. Renoveringen av badstranden i fjol innebar emellertid 700 timmar.

Västanfjärdsbanan är avsedd för träning. Än så länge planeras inte kurser eller tävlingar. Banan öppnades till midsommaren men den egentliga öppningshögtidligheten arrangeras i höst då skolorna har börjat.

3_IMG_kori_artikel

Höjdskillnader i Amosparkens bana.

DALSBRUK har hafr en frisbeegolfbana sedan 2017. Där kan de största entusiasterna också tävla. Jäntevä och Frisbeegolfarna arrangerar varje tisdag veckotävlingar med början kl. 17.30. En tisdag deltog rekordmånga, 26 i vuxenserien och 5 juniorer. Tävlingarna pågår till hösten.

Frisbeegolf spelas allra mest i världen just på Finlands fastland och på Åland. Detta framgår av UDisc-appen som jämförde antalet registrerade omgångar i förhållande till befolkningsmängden i olika länder år 2021 (frisbeegolfliitto.fi). FM-tävlingarna arrangeras i år i Åbo 4-7.8.

 

Text & Foto: Saara Laaninen, Översättning: Ingrid Sandman

2_IMG_Nuoli_artikel

Pilen i korgen visar var banan forstätter.

Stefan&TinaNordgren_artikel

Stefan och Tina Nordgren.

Sommarhettan låter ännu vänta på sig men i Print Shop i Kimito centrum går tryckpressarna redan heta. Företagets ägare Stefan och Tina Nordgren berättar att detta är årets brådaste tid. Jobb finns så det räcker på våren och sommaren.

Kimitoöparet har drivit sitt reklamföretag redan i 25 år. Då Stefan i tiden grundade företaget gällde det framför allt pappersprodukter. Då teknologin utvecklades anpassade företaget sig till ny efterfrågan. Nuförtiden utför paret Nordgren tryckarbete på mycket varierande material. Man kan få sin egen logo eller text t.ex. på bilen, kläder, skyltar eller pennor. Det verkar som om bara fantasin sätter gränser.

- You think, we print, säger Stefan.

En stor del av kunderna är företag på Kimitoön. En av de vanligaste produkterna är texter och logon på kläder. Man beställer sådana exempelvis son arbets- eller sportkläder. Nordgrens får också en del beställningar av privatpersoner.

(artikeln fortsätter under annonsen)

20.6_kompass_254x140_HighRes

Tryckbranschen är inte den enda som Nordgrens behärskar. Både Tina och Stefan är duktiga golfspelare och åker ofta efter arbetsdagen till golfbanan i Havs-Tykö. För ett par veckor sedan kröntes Tinas 12-åriga golfhobby då hon slog sin första hole-in-one. Som tur var behöver inte partnern avundas för också han har för några år sedan gjort hole-in-one. Till detta krävdes 20 års träning.

Print Shop är öppen året om. Efter en arbetsdryg sommar kan man säkert ofta stöta på Nordgrens på golfbanan i Havs-Tykö.

 

Text & Foto: Saara Laaninen, Översättning: Ingrid Sandman

TinaNorgrenTöissä_artikel

Tina Nordgren jobbar på.

utställning-Julia-Fihlman_artikel

Fotografen i sitt element. Foto: Julia Fihlman

”Det naturliga nuet” heter en fotoutställning av Julia Fihlman som kommer att hänga på Hitis bibliotek under tiden 14.6-30.10.2022.

Fihlman är en självlärd hobbyfotograf som har vuxit upp på Hitis. Bilderna i ”Det naturliga nuet” är med några få undantag alla fotograferade på hennes hemö.

(artikeln fortsätter under annonsen)

16.6_kompass_254x140_HighRes

- För mig är fotografering en form av meditation, då jag kan vara totalt närvarande. Det finns så mycket vackert överallt bara vi tar oss tiden att stanna upp och känna att vi också är en del av den här gudomliga skönheten som naturen är. Fotografering handlar till stor del om perspektiv, och jag tycker om att vända och vrida på mina bilder. Om du svänger en bild upp och ner hittar du ibland en helt annan värld, berättar Fihlman. (ABL)

utställning-Julia-Fihlman1_artikel

”The Magic Is In The Now”, Julia Fihlman 2021

Jorma_artikel

Jorma Hakkarainen förevisar klubbens tvåsitsiga Eurocub Mk 1-flygplan. I det lär man inte få klaustrofobi och inte heller rädsla för hög höjd.

Flyg du med eller kom åtminstone och bekanta dig med Skärgårdens flygklubb, som ordnar öppet hus den 12 juni kl. 12-16 i Genböle i Dragsfjärd. Du kan bekanta dig med klubbens ultralätta plan, militärbrandkåren vid flottans depå, verksamheten med motoriserade flygskärmar och andra spännande saker. Om vädret tillåter kan du kanske pröva på en avgiftsbelagd flygtur.

(artikeln fortsätter under annonsen)

9.6_kompass_254x140_HighRes

På området finns naturligtvis en buffé där man säljer korv, kaffe och tilltugg. För dem som anländer med flyg erbjuds detta. Och för övrigt, med flyg vore du ju redan framme.

Klubben som håller till på Natthimmelsvägen i Genböle fyller 30 år. Göran Hollsten, som hade arbetat som yrkesflygare räddade flygverksamheten då han själv överskred åldersbestämmelserna för yrkesflygare.  Jorma Hakkarainen är en annan av grundarna. Han visar upp platsen och flygplanen för Annonsbladet. Vilken härlig adress för ett flygfält, Natthimmelsvägen!

Lennokit_artikel

Skärgårdens flygklubb har tiotals modellplan som väntar på nya flygare. Nu lönar det sig att fundera på barnens hobbyer! Modellflyg vinner säkert över dataspel.

Hakkarainen berättar att flygklubben främjar flygkunskapen och lär ut flygning till medlemmarna. Klubben arrangerar Ultra-B-flygundervisning med ultralätta flygplan och har också en modellflygplansklubb som passar både för barn och vuxna.

Skärgårdens flygklubb har ca 60 medlemmar. Klubben äger två lätta flygplan som medlemmarna kan hyra. Det ena har pontoner. Hakkarainen berättar att pontonerna är behändiga. Det finns så gott om vattendrag i Finland att man kan landa nästan var som helst, naturligtvis också på snö och is. Man kan också starta där. 

Halli ja kone_artikel

Hallen, byggdes i början av 2000-talet. Det rymmer fyra plan om man monterar ner vingarna på ett av dem. Hallen är varm året om.

- T.o.m. en frusen gräsmatta duger som flygfält men då får man se upp för eventuella stenar, säger han.

Leif Viljanen, som ansvarar för underhållet av planen, berättar att medlemmarna har gjort pilkutflykter på vintern och ett par gånger flugit till Lahnajärvi på lunch. Det går fort och behändigt.

Hakkarainen konstaterar att ultralätta flygplan passar bra på flygfältet i Genböle och överhuvudtaget för hobbyflygning, bl.a. för att de är billiga och dessutom tystgående.

Vill du själv flyga? Ta kontakt med Jorma Hakkarainen! Då du har klarat av kursen behöver du bara fråga dig: ”Är det nu passligt väder att flyga?”

 

Text & Foto: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman

Leif_artikel

Leif Viljanen servar flygplanen. Hans eget plan är en gul fk 9.

Kerhon logo_artikel

Klubbens medlemmar har designat en fin logo.

Genböle_artikel

Hallgolvet talar om klubbens historia: medlemmarna har själva målat det.

Kimitoöns kommun har på två år tagit ett stort kliv uppåt Finlands företagares kommunbarometer. Den är en enkät där man frågar hur företagarvänliga företagen anser att deras kommuner är.  För två år sedan placerade Kimitoöns kommun på fjortonde plats i landet. Nu har kommunen stigit till åttonde, vilket innebär att den ligger över landets medeltal. Också landskapet Egentliga Finland ligger högt och har stigit från sjätte till tredje plats efter ettan Sydösterbotten och tvåan Savolax.

Resultatet presenterades på måndagen före fullmäktiges möte. Hanna Munter, vd för Egentliga Finlands företagare, berättade om de många olika delarna i enkäten med diagram där svaren från företagen i det stora hela visar, att de känner sig tillfreds med kommunens åtgärder och inställning. Egentligen ansågs bara infrastrukturen, trafikförhållandena på Kimitoön vara sämre än medeltalet. Med datakommunikationen var företagarna däremot nöjda.

(artikeln fortsätter under annonsen)

2.6_kompass_254x140_HighRes

Enligt företagen är det viktigaste kommunens inställning till företagen, de tjänster den erbjuder dem och dess näringslivspolitik överhuvudtaget. Smidiga och snabba lovprocesser, främjande av nätverk och hjälp till nystartande företagare kunde vara bättre.

Ordförande för Kimitoöns företagare, Pirjo Stenman betonade att hon ser sig som en länk till kommunen. Öppenhet och samarbete är nyckelorden.

Viktigast i förhållandet mellan kommunen och företagarna är hur den beaktar företagarna i sitt beslutsfattande. Efter den stora omsorgsreformen handlar det om kommunens allmänna livskraft. För företagen är nog kunderna viktigare än kommunen, kommenterade ordföranden för näringslivsnämnden, Johan Fredriksson.

1_Hanna Munter_IMG_5701_artikel

2_Pirjo Stenman i bakgrunden Johan Fredriksson_IMG_5704_artikel

Hanna Munter beskrev noga vad de många stapel- och övriga diagrammen berättar. Pirjo Stenman representerade företagarna och Johan Fredriksson kommunen.

Yrsa ja Ragni_artikel

Yrsa Lindroos och Ragni Laaksonen visar hur lätt det är att använda apparaterna.

Samarbetsnätverket för anpassad motion bjöd in Annnsbladet att under Öppna portars dag bekanta sig med den fina aktivitetsparken i Hannahemmet. Motionsinstruktören Lenita Lundström presenterade verksamheten. Hon berättade att apparaterna kunde köpas in tack vare ett testamente. Med hjälp av dem kan man träna balans och rörlighet samt förbättra konditionen och muskelstyrkan. Vem som helst får komma och träna. Man behöver int bo i Hannahemmet. De som har hemservice brukar  komma med taxi.

Ragni Laaksonen och Yrsa Lindroos prövade ivrigt alla apparaterna. Båda sade att det kändes bra. Lindroos försökte dra en triangelformad ram längs en vågig stång utan att röra vid den. Laksonen prövade på alla apparaterna.

(artikeln fortsätter under annonsen)

2.6_kompass_254x140_HighRes

Samarbetsnätverket, dit bl.a. hemtjänsten, Folkhälsan, fritidsenheten, vuxeninstitutet, RK samt minnes- och seniorrådgivningen hör fungerar bra på Kimitoön. Kommunen lånar ut en terrängrollator och en -rullstol.

Arrangörerna var nöjda med dagen. Ett trettiotal människor bekantade sig med aktivitetsparken och prövade glatt på många av anläggningarna. En cykel som trampas i bredd var en ny bekantskap för många och väckte stort intresse. För många hade det förflutit över 20 år sedan de senast cyklade. Om man kunde få sådana cyklar till ön skulle de nog komma i flitig användning.

Text & Foto: Jaana Aartomaa, Översättning: Ingrid Sandman

2Yrsa ja Lisbeth_artikel

Yrsa Lindroos och hemvårdens fysioterapeut Lisbet Lindblom på väg på en cykeltur.  

Copyright © Annonsbladet
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram