Kimitokontoret fyller två år. Heidi Pönni och Carina Horttana berättar att många har börjat spara under cornatiden.  

Sparbankens första kund för över 200 år sedan var pigan Hedvig Nyström. Enligt uppgift föddes Hedvig Fredrika Johansdotter Nyström 5.1.1806 i Pungböle by. En centralbank grundades i Finland år 1811 och den första sparbanken öppnade sina dörrar tio år senare. År 1822 grundade apotekaren John Julin Finlands första sparbank i Åbo. Hans första kund var Hedvig Nyström.

Nina Vartemaa vid Somero Sparbank säger att man kan vara stolt över att sparandet har sina rötter på Kimitoön.

(artikeln fortsätter under bilden)

Hedvig Fredrika Johansdotter Nyström föddes 5.1.1806 i Pungböle by.

Sparbankernas målsättning var att förbättra den ekonomiska situationen för den klass arbetare som lyfte penninglön. Med flit och sparsamhet kunde man förbättra sin situation i samhället. Bland dem som deponerade pengar fanns många arbetare och mycket tjänstefolk. Hedvig deponerade hela sex rubel, i nutida valuta ca 40 euro.

För att fira sparbankens 200 år efterlyser man släktingar till Hedvig Nyström. Enligt Vartemaa hade hon sju syskon och hon skulle ha flyttat till Sagu 1823. På Annonsbladets hemsidor finns utdrag ur kyrkböcker. En grupp släktforskare söker flitigt efter släktingar till henne. Gruppen lär ha hittat en linje i Ingåtrakten, men Vartemaa tror ändå att någon av Hedvigs efterkommande kunde ha stannat på Kimitoön.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Också bankkontoret i Kimito firar. Kontoret fyller två år och öppnades strax före coronatiden. Kontoret har blivit bekant för Kimitoöborna då det finns på en synlig plats intill K-Supermarket Kompass. Coronan medförde en del positiva saker för bankvärlden; många har börjat spara. Julins och Hedvigs anda lever än i dag.

Man behöver inte ha stora inkomster för att börja spara. Tänk på Hedvig! säger Vartemaa.

Man letar efter Hedvigs släktingar till slutet av månaden och vill gärna också ha berättelser om henne eller hennes släktingar. Vartemaa hoppas att alla som känner till sådana tar kontakt med banken på Sparbanken

 

Text: Jerker Jokiniemi, Översätning: Ingrid Sandman

Kyrkböckerna visar att Hedvig Nyströms familj bodde på Kimitoön år 1806.

Vincent Aaltonen tycker att det känns bra att göra armband till välgörenhet. Lukas Ginlund har valt att göra ett armband i svart, gult och rött eftersom han gillar färgerna.

På vändagen var det pyssel på gång i Dalsbruks skola. Samtliga klasser tillverkade pärlarmband till föreningen Project Liv, som stöder långtidssjuka barn och deras anhöriga. Armbanden gjordes i maximalt tre olika färger, en guldgula och tre vita pärlor i rad som bildar ordet LIV. Armbanden går sedan till försäljning för 10 € per styck och intäkterna går oavkortat till föreningens verksamhet. 

Sexton elever i klass 7 sitter gruppvis och träder pärlor på en tråd. Pojkarna har valt pärlor med starka färger medan flickornas armband går mer i pastellfärger. Eleverna tycker att det är roligt att pyssla, speciellt då det är för en god sak. Det är en tradition i skolan att väneleverna ordnar något slags jippo på vändagen och detta år satsade man på att tillverka armband.

Project Liv grundades år 2014 på initiativ av Nina Brännkärr-Friberg, mamma till ett tillfrisknat leukemisjukt barn. Man vill värna om svenskspråkiga vårdmiljöer, då det är viktigt att bli bemött på sitt eget modersmål speciellt då man är sjuk. Föreningen jobbar i nära kontakt med barn- och ungdomsavdelningarna på sjukhusen. 

(artikeln fortsätter under annonsen)

Man ordnar drömdagar, där vårdpersonal kan nominera ett långvarigt sjukt barn, syskon, föräldrar eller hela familjen. Det kan vara fråga om en resa, en upplevelse eller någonting annat som ger en guldkant under sjukdomstiden. Project Liv samarbetar också med räddningstjänsten och ambulanserna, med takklistermärken och tyghundar som ambulanspersonalen kan dela ut till sjuka barn. Man delar också ut olika sorters kit på sjukhusen, som partypacks och högtids pysselkit till barn som hamnar spendera födelsedagar och högtider på sjukhus. Man ordnar föreläsningar för dagvårds- och skolpersonal samt informationstillfällen. Det är viktigt för familjer till långtidssjuka barn att få kontakt med andra som har samma diagnos.

Man kan läsa mera om Project liv på deras hemsida. För att stöda föreningen kan man bli årsmedlem eller ge en engångsdonation. Den som är skicklig på att handarbeta, kan sy Project Liv-hundar till ambulanser eller sticka sockor och grytlappar. Skolklasser och föreningar får gärna liksom eleverna i Dalsbruks skola göra pärlarmband. Material och instruktioner fås av föreningen. 

Under februari månad finns möjlighet att donera nya eller som nya varande böcker till Pappersboden i Kimito, som via föreningen når långtidssjuka barn och deras anhöriga.

 

Text & bild: Maria Manelius

De färdiga armbanden säljs till förmån för föreningen Project Liv.

Vännerna Lotta och Olivia med sina hundar Xtra, Roxy, Leya Zera, Una, Annie och Zaga. 

Lotta Sten och Olivia Granqvist tillbringar mycket tid tillsammans. De har känt varandra i över sju år. De blev bekanta via assistenthundsverksamheten i Brusaby. Olivia berättar att de då var mycket tillsammans. Vänskapen har bestått. Fortfarande håller de kontakt och skickar meddelanden till varandra flera gånger varje dag. Lotta skrattar när hon säger att enda gången då de inte har kontakt är när de sover.

Hundintresset är naturligtvis en orsak till deras vänskap men båda säger att det bästa är det stöd de ger varandra i alla situationer. Stödet och vänskapen gäller också annat än hundfrågorna. Man umgås avslappat och har någon att gå ut och promenera med om man vill ha sällskap.

Sammanlagt har de sju hundar så det är hålligång hela tiden och gemensamma sysslor. Lotta har fyra, Olivia tre hundar och allihop ska rastas. Man håller mycket till utomhus. Man gör skogsutflykter så ofta som möjligt och tillsammans då tidtabellerna medger detta, ca 2-3 gånger per vecka.

Alla hjärtans dag tillbringas troligtvis också i skogen för de planerar en skogstur med hundarna efter jobb och studier.

Det är det bästa, riktig kvalitetstid, ömsesidigt stöd och skönt också för hundarna, säger de.

 

Text: Jerker Jokiniemi, Övers.: Ingrid Sandman, Foto: Clara Vistbacka

Karunan Urhejlijat upprätthåller badplatsen på vintern. Här fotar Marika Björklund när Monica Eggert, Mia Maria Sten och Nina Myhrberg tar ett uppfriskande dopp.

HAR DU KOLL på vinterbad och dess hälsofördelar? Är du ens lite intresserad av att veta mer om detta så rekommenderar jag dig starkt att fortsätta läsa! Jag fick äran att tala med Mia Maria Sten som i mina ögon är en specialist på vinterbad.  Ett ämne som för mig varit en skräckblandad förtjusning. Varför vill man utsätta sin kropp för sådan kraftig kyla? Men rätt så snabbt under vårt samtal ändrade jag min uppfattning.

MIA BADAR VARJE DAG. I mars har hon simmat 650 dagar i sträck. 2019 fick hon upp ögonen för detta och då doppade hon sig en gång i veckan i Labbnäs med vedeldad bastu, kaffe med sött och salt efteråt. Något som man borde tipsa turister och nyinflyttade om. Hon berättar att det inte var enkelt de första gångerna. Men tids nog vänjer sig kroppen med det kalla vattnet och så småningom börjar huden utveckla det bruna fettet som bebisar också har när de föds, – vilket gör att vattnet inte längre upplevs som lika kallt. Nu för tiden kan Mia inte tänka sig ett liv utan kallbad. Det är lika naturligt för henne som det är att dricka kaffe eller borsta tänderna. Minus 20 grader är rekord för hur kall lufttemperatur hon har simmat i men - 10 är det perfekta, då upplevs vattnet som varmast, berättar Mia.

Kallbad betyder för mig frihet. I vattnet är jag helt fri som individ och kan jorda mig. När vi vinterbadar varje dag gör vi en god gärning även ur miljöperspektiv eftersom vi inte behöver duscha lika ofta och sparar på det viset både el och vatten. Saltvatten är det bästa för kroppen och huden.

(artikeln fortsätter under annonsen)

KÖR VARJE DAG till Karuna för att doppa sig. Det blir många kilometrar per dag. Kimitoön behöver få en plats på vinterbadskartan. Intresset här är stort. Nu är de ett gäng på ca 10st som badar kontinuerligt. Men allt fler börjar visar intresse.

BESLUTSFATTARNA BEHÖVER FÖRSTÅ behovet av vinterbad för de som är vinterbadare eftersom många i dag till och med väljer sin bostadsort efter möjligheten att kunna simma på vintern. Mia har badat på fler än 24 olika platser. Ett bra ställe för ett vinterbad behöver inte ha så mycket mer än en pump som håller vattenytan öppen. Det behöver inte bli så dyrt, det är bara vilja och kraft att ta tag i saken som behövs.

I JANUARI påbörjade Mia en vinterbadsinstruktörs utbildning i Suomen Latus regi.  Med ett slutarbete som ska innehålla en redogörelse för hur hon instruerar minst en person som första gången testar på att vinter bada. Säkerheten är den väsentligaste delen.

Wim Hof metoden är något som Mia drömmer om att testa i framtiden. Han ordnar kurser och seminarier i extrema former där andningen är i fokus. SM i vinterbad är också på hennes bucketlist. På tävlingar är det inte tillåtet att använda sig av vare sig handskar eller strumpor. Endast simkläder och mössa är tillåtet.

-Jag tror ordet MOD är nyckeln till allting, startmotorn. Vi måste möte våra rädslor och förverkliga våra drömmar. Då växer vi som människor. Med det sagt, sätter vi punkt på detta givande samtal.

 

HÄLSOFÖRDELAR MED KALLBAD

Dopaminnivån stiger till 200 när vi utsätter kroppen för kyla.

Dessa fördelar kan vi åtnjuta som vinterbadare:

- Blod och kärlsystemet får styrketräning

- Blodtrycket och pulsen stiger

- Minskar inflammationer i kroppen

- Ökad mängd brunt fett (BAT) Det vita fettet (WAT) lagrar energi, bruna fettet (BAT) omvandlar den lagrade energin till värme, som hjälper oss hålla kroppstemperaturen.)

- Stabiliserar och sänker blodsockret

- Ökad utsöndring av Måbra hormoner

- Ökad mängd vita blodkroppar

- Stimulerar vagusnerven

VILKET I SIN TUR RESULTERAR I;

- Ökat blodflöde, hjärtat stärks och lägre blodtryck

- Minskar stressen

- Minskar värk och bidrar till en bättre allmän hälsa

- Ökar fettförbränningen

- Bättrar hungersregleringen, vilket i sin tur minskar sötsug.

- Dämpar ångest, oro och depressioner

- Förbättrar immunförsvaret

- Parasympatiska nervsystemet aktiveras

 

Text: Susanna Larsson Foto: Mia Maria Sten

Ett talkogäng har fixat en fin liten isbana på torget i Dalsbruk.

Förra vintern fixade en grupp frivilliga en isbana på Dalsbruks torg. Nu har samma grupp varit ute i farten igen och en slät och fin isbana blänker på torget och väntar på skridskoåkare. Carina Holmberg, som är en i gänget bakom isbanan hoppas att även årets isbana skall vara till glädje för många. Den ligger centralt och är belyst även om kvällarna. 

(artikeln fortsätter under annonsen)

Mest är den tänkt för familjer och barn och inte för att spela ishockey. Det kan man göra på idrottsplatsen, där det finns större isbanor och en rink. Talkogänget ser denna lilla isbana som ett komplement till kommunens isbanor. Ju flera som njuter ute och rör på sig desto bättre.  Holmberg berättar att man planerar att ordna ett jippo på isbanan senare under vintern. Det lönar sig att läsa på skyltarna vid isbanan om den är öppen eller stängd på grund av underhåll eller varm väderlek. Nu hoppas man förstås på att minusgraderna håller i sig och att skridskoåkare hittar till torget.

Text & bild: Maria Manelius