Albin Röblom och Noah Koivisto hyr ut vattenskotrar i Dalsbruk.

De nybakade 19-åriga studenterna Noah Koivisto och Albin Röblom, har startat upp företaget Aquarental, som hyr ut vattenskotrar i gästhamnen i Dalsbruk. Idén hade grott en längre tid och passligt till sommaren slog de till och köpte in två splitternya vattenskotrar för uthyrning. Koivisto berättar att de själva gillar att köra vattenskoter, det brukar höra till sommarens höjdpunkter. Då de började tänka på att skaffa egna vattenskotrar, märkte de att dom var rätt dyra. Då kom idén med att skaffa vattenskotrar för uthyrning, och även kunna använda dem själva. Dalsbruks gästhamn kändes som en perfekt plats för verksamheten. Koivisto säger att det är i Dalsbruk sommarfolket rör sig, och han hoppas på att folk vill hyra en vattenskoter för att lätt kunna ta sig ut på havet och uppleva skärgården. Utvecklingen av gästhamnen och den nya bistron, som snart står klar, väntas dra ännu mera turister till orten.

(artikeln fortsätter under annonsen)

AQUARENTAL HAR inlett ett samarbete med gästhamnen för att kunderna smidigt skall kunna hyra en vattenskoter för några timmar, dygnsvis eller för en hel vecka. Vattenskotrarna är en mindre modell av märket SeaDoo, vilket gör dem smidiga och lätta att köra. Det finns plats för två personer på en vattenskoter. De är också relativt bränslesnåla i jämförelse med större vattenskotrar eller mindre båtar. Företagarna hoppas att säsongen kör igång på allvar runt midsommar, de har redan fått in en del bokningar för sommaren. Från Dalsbruk når man snabbt många trevliga destinationer, som Kasnäs, Örö, Högsåra samt andra öar.

Den första säsongen startar man med två vattenskotrar, men i planerna finns att utveckla verksamheten enligt behov. Till exempel kommer man även att erbjuda uthyrning av vattenskidor. Marknadsföringen görs främst via sociala medier och via hemsidan. Koivisto berättar att man på plats i Dalsbruk kommer att sätta ut mer synlig reklam. Nu hoppas de unga företagarna på en riktigt solig och varm sommar med många kunder.

Text & foto: Maria Manelius

Från Dalsbruk når man lätt många fina destinationer med vattenskoter.

Klingstedt och Dahlqvist bjuder på kaka, frukt och saft.

Kimitoöns kommun har tack vare bidrag kunnat projektanställa en ny ungdomsarbetare till skolorna och en ny uppsökande ungdomsarbetare. Kommunen har även en uppsökande ungdomsarbetare, Vilma Pikkarainen, sedan tidigare. Catherine Klingstedt började som uppsökande ungdomsarbetare i februari och Katarina Dahlqvist började som ungdomsarbetare i skolorna i mars.

Syftet med dessa två ungdomsarbetare är att de unga ska ha en neutral och trygg vuxen som de frivilligt kan kontakta. Ungdomsarbetarna har förstås tystnadsplikt. Dahlqvist besöker de olika skolorna på ön regelbundet och under våren har hon bl.a. haft en träff med alla sjätteklassister och diskuterat hur det känns att börja sjuan. Meningen är att Dahlqvist och Klingstedt skall vara rörliga, så att steget att ta kontakt ska vara så lågt som möjligt för den som behöver stöd. Klingstedt som jobbar med det uppsökande ungdomsarbetet har en målgrupp på 15-29 år och det kan handla om stöd angående arbete, studier eller fritid. Dahlqvist och Klingstedt samarbetar med varandra men även med andra på t.ex. sysselsättningsenheten och fritidsenheten för Kimitoöns kommun.

(artikeln fortsätter under annonsen)

UNDER sommaren kommer Dahlqvist och Klingstedt att ordna ungdomskvällar i Kimito och Dalsbruk. De första ungdomskvällarna hölls 8.6. vid Dalsbruks sportplan och 9.6. i Amosparken i Kimito. Framöver ordnas det ungdomskvällar varje tisdag i Dalsbruk 18.00-20.00 och varje onsdag i Kimito 18.00-20.00. Evenemanget riktar sig till unga födda 2005-2008 och kräver ingen anmälan och kostar heller ingenting. Man kan komma förbi en sväng eller stanna under hela evenemanget. Under ungdomskvällarna är de unga i fokus och vad man gör under kvällen är upp till de unga. Vill man sitta och lyssna på musik och njuta av smått och gott som bjuds, så kan man göra det. De har även med sig sportutrustning och spel av olika slag: badminton, krocket, beachvolley osv. Under tisdagens ungdomskväll i Dalsbruk hittade de tillsammans på egen version av frisbeegolf berättar Dahlqvist och Klingstedt ivrigt.

MERA information om ungdomskvällarna hittar man t.ex. via fritidsenhetens instagram #youthkimitoon eller så är det bara att dyka upp en tisdag- eller onsdagskväll. Dahlqvist och Klingstedt berättar också att det är bara att ta kontakt om man undrar över något. Via whatsapp, e-mail eller telefon, vad som passar en bäst.

Text & bild: Anna Kevin, Övers.: Ingrid Sandman

Med Klingstedt och Dahlqvist kan man bolla både tankar och riktiga bollar eller utmana dem i beachvolleyboll.

Vi fick hjälp när det som mest behövdes och det är vi tacksamma för, säger Lindström.

En eldsvåda förstörde på tisdagen varuhuset Hurrikaanis och Kimitoöns Båtcenters lokaler totalt. Branden, som hade tagit sin början i takkonstruktionerna, spred sig snabbt till hela byggnaden. Eftersläckningen pågick hela natten. Orsaken till branden undersöks. Den började på Hurrikanis sida och spred sig till båtcentret. Hurrikaanis lager, som var fyllt inför sommarsäsongen, förstördes helt.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Personalen flyttade båtarna och de övriga varorna som hade räddats ända till sent på tisdagskvällen. 

- Båtarna och motorerna hann vi i huvudsak rädda. Som tur var hade vi lite mera tid på oss men t.ex. reservdelslagret förstördes helt.

Båtcentret fortsätter sin verksamhet i Björkboda i den förra låsfabrikens utrymmen på adressen Kontorsvägen 2. Lindström tror att man klarar av att leverera sommarens båtar till kunderna s.g.s. enligt tidtabellen. Han konstaterar att branden är ett hårt slag men att han nog tror att verksamheten kommer igång snabbt. Försäljningen av båttillbehör och reservdelar flyttas för en tid till Ekenäs Båtcenter. 

(artikeln fortsätter under bilder)

Branden, som hade tagit sin början i takkonstruktionerna.

Hurrikaanis lager, som var fyllt inför sommarsäsongen, förstördes helt.

Lindström säger att personalen förtjänar ett stort tack. Han är verkligt stolt över dess insatser. Allt som kunde räddas finns nu i de nya utrymmena i Björkboda. Personalen flyttade båtarna och de övriga varorna som hade räddats ända till sent på tisdagskvällen. 

Lindström och Lindberg är tacksamma också för räddningsverkets insatser och mot alla andra som hjälpte till med att bära varorna i trygghet.

- På Kimitoön är det bra att bo och vara företagare. Vi fick hjälp när det som mest behövdes och det är vi tacksamma för, säger Lindström.

Text & bild: Jerker Jokiniemi, Övers.: IS

En eldsvåda förstörde på tisdagen varuhuset Hurrikaanis och Kimitoöns Båtcenters lokaler totalt. 

Bild: Peter Eriksson

På promenaden från hamnen till restaurangen och hotellet hade presidenten sällskap av bl.a. Erika Strandberg och Daniel Wilson.

I samband med att president Sauli Niinistö förra veckan inspekterade marinen på Russarö och följde med övningen Ritva 21 hann han också besöka Örö i Skärgårdshavets nationalpark. 

På programmet stod en träff med kommunens representanter, kommundirektör Erika Strandberg och fullmäktigeordförande Daniel Wilson, med företagarna som driver turismföretagsamheten på Örö, representanter för Forststyrelsen som administrerar ön samt med medierna. Under besöket bekantade presidenten sig också med den mångomtalade naturen på Örö med dess unika flora och fauna.

Niinistö gav sin syn på konflikten mellan stormakterna och uttryckte sitt hopp om att mötet mellan Vladimir Putin och Joe Biden ska bidra till att minska spänningen. Vad Finland beträffar sade presidenten att man nog tittar på oss och avlyssnar oss även om det inte finns belägg för att vi skulle ha råkat ut för det som har avslöjats om våra nordiska grannar.

- Förhållandena i Östersjön har lugnat ner sig jämfört med åren efter 2014, men det som händer mellan stormakterna kan återspeglas hos oss, sade han men yttrade sig positivt om den försvarsberedskap han nyss hade sett exempel på.

Niinistö skämtade en aning när han blev påmind om sin rekryttid på Örö men betonade också de nyttiga erfarenheterna av att under tjänstgöringen ha blivit bekant med killar med olika bakgrund.

(artikeln fortsätter under annonsen)

 

FÖR KIMITOÖNS kommun innebar presidentens besök positiv publicitet. Strandberg och Wilson fick också tillfälle att informera honom om den positiva utveckling kommunen har upplevat under coronatiden: deltidsboende som via distansarbete har märkt att man kan bo på landet, ett antal nyinflyttade och god efterfrågan på fastigheter.

Örö överfördes år 2015 från Försvarsmakten till Forststyrelsen och öppnades för allmänheten. Ön besöks numera av upp till 35 000 personer/år. Tillgängligheten har förbättrats radikalt och servicen har utvecklats i takt med efterfrågan. Öns historia som kustfort och framför allt dess natur gör den till en av Skärgårdshavets nationalparks främsta attraktioner. Presidentbesöket bidrar säkert till att göra Örö ännu mera känt. 

Text & bild: Ingrid Sandman

 

Niinistö hann svara på många frågor under det korta presstillfället.

I gästhamnen kan man hyra en cykel och åka vidare på asfalterad väg.

Ben Johansson.

Kimitoöns gymnasium dimitterar nu sin femtioförsta årskull studenter. Innan ön hade ett eget gymnasium var det bara tre procent av varje årsklass som gick i gymnasium (i vårt land eftersträvar man minst halva årsklassen). De få av Kimitoöns ungdomar som ville bli studenter före 1968 sökte sig till Pargas eller Åbo. Förr var studentexamen den enda inkörsporten till akademiska studier.

Att få tillstånd till eget gymnasium var inte helt lätt. Aktivisterna uppvaktade skolstyrelsen i Helsingfors. Där hade man efter en titt på kartan tyckt att det inte var så värst långt till Pargas, bara 30 kilometer. Höga vederbörande behövde upplysas om att man i så fall måste ta fågelvägen! Gymnasiet fick sitt tillstånd och kunde redan vid sin första studentdimission 1971 stoltsera med en sexlaudatursstudent: Mauno Lindroos. I årets studentkull finns Albin Röblom, som skrev inte mindre än sju laudatur.

För de mestadels unga lärarna på 60- och 70-talet innebar arbetet i gymnasiet, vid sidan av att bereda eleverna för studentskrivningarna, att tillsammans med dem utveckla en egen gymnasiekultur. Hur ordna t.ex. gulnäbbsintagningen, de gamlas dans, penkkisfirandet? Modell tog lärarna från sina egna gymnasier. På Kimitoön blev det t.ex. en lång penkisfärd på lastbilsflaket. Det blev tradition att besöka alla de skolor och daghem på ön där gymnasisterna hade gått och gläda barnen med karamellregn. 

 

MAUNO LINDROOS är pensionär sedan några få år och bosatt i Helsingfors. Hans yrkeskarriär är mångsidig: lärare i sex år vid Helsingfors universitet, ett tiotal år i FPA, fem i Social- och hälsovårdsministeriet och ytterligare till slut hela 21 år som förvaltningsdirektör vid Hanken i Helsingfors.

Han berättar att det var ett självklart beslut att välja gymnasiet efter goda resultat i mellanskolan. Gymnasiet kom ju dessutom igång lägligt 1968. Lindroos minns sin gymnasietid som huvudsakligen positiv. Fast somliga lärare var unga och oerfarna klarade de sin uppgift hyfsat. Han använder rentav ordet inspirerande om deras undervisning. Utöver att bereda eleverna så de klarade studentskrivningarna och förse dem med gedigna och mångsidiga språkkunskaper försåg de eleverna med allmänbildning.

- Det man ju inte kunde få i Kimitoöns gymnasium - och som det sedan ibland har varit brist på - är de sociala band och kontakter som studiekamraterna från Helsingfors fick redan under sin gymnasietid. Dessa har varit dem till stor nytta karriärmässigt.

Lindroos har ju levt sitt vuxna liv i Helsingfors men berättar att han genom åren nog har hållit kontakt med ett par av sina skolkompisar. Han har erfarit att en särskilt framgångsrik skolelev kan uppleva negativa attityder från kamraterna – men det gäller faktiskt också i karriären.  Han minns ändå åren i Kimito som positiva och fogar till en smiley i e-posten då han berättar att han rentav hade en flickvän i samma klass!

I bagaget har Lindroos konkreta erfarenheter av fabriksarbete. Han jobbade många somrar i stålverket i Dalsbruk. Nu sörjer han över att den gamla och stolta industri- och arbetarkulturen är ett minne blott. Den kulturen präglar än idag ”bruksarnas” identitet. Frågar man Lindroos hur han ser på sin födelseort idag säger han att öns befolkning är aktiv och (den sammanslagna) kommunen relativat effektiv.

Ett strålande resultat i studentskrivningarna för 50 år sedan, akademiska studier och en imponerande karriär i yrkeslivet förklaras nog inte enbart med Lindroos tankar om att det mesta i livet är relativt slumpartat. Framgångarna har säkert krävt en stor portion tusan djävlar av sonsonen till en mördad rödgardist, som berättar att han inte längre brukar rösta på vänstern då man frågar vad han anser om den förlängda läroplikten, som gör bl.a. gymnasiestudierna gratis!

(artikeln fortsätter under annonsen)

 

KÖG IDAG är inte samma skola som för femtio år sedan; inga gymnasier är sig lika. Rektor Ben Johansson, också han en f.d. KÖG-gymnasist, berättar om några av de stora förändringarna: bl.a. 1980-talets övergång till kurser som gjorde att man koncentrerade sig på vissa ämnen under vissa perioder samt införandet av fördjupade kurser i realämnena vid sekelskiftet. Alla förändringar har haft såväl positiva som negativa följder. Värt att notera är, att man i vårt lilla gymnasium trots det begränsade elevantalet har kunnat arrangera kurser i exempelvis ryska och franska. 

Gymnasiet har öppnat sig mot omvärlden, både mot eget land och utlandet. Man har idkat elevutbyte och rest till främmande länder såsom Polen, Tyskland, Ryssland och Frankrike. Man har inte bara pluggat till skrivningarna utan också ägnat sig åt kreativa projekt, musik, dramatik, välgörenhet och andra samhälleliga aktiviteter. Gymnasiet har verkligen märkts i närsamhället.

Årskurslösheten, som är det normala sedan millennieskiftet, har också förändrat skolgången. På tidigt 80-tal var gymnasiet en av de skolor där man experimenterade med kursformad läroplan. Gymnasiet fick dela med sig av sina erfarenheter till andra gymnasier. 

Men det som har gjort vardagen helt annorlunda är den tekniska utvecklingen, digitaliseringen.

- Den har påverkat både pedagogiken och inlärningen, på gott och ont, säger Johansson och oroar sig för hur de unga ska klara av att orientera sig i en cybervärld, där sant och osant konkurrerar om individens tankevärld.

Han påminner om att också gymnasiet upplever pendling mellan beprövade och moderna grepp. Den nya läroplanen som tas i bruk i höst innebär i någon mån en återgång till hur det var innan stoffet var disponerat i moduler och studieavsnitt.

 

SEDAN länge är studentexamen inte den enda inkörsporten till universitetet. Men undervisningen i gymnasierna ger ofta redskap som underlättar akademiska studier. 

- Ett honnörsord i den nya läroplanen är välmående, som nu ska bli det viktiga kärnområdet, berättar Johansson men påpekar samtidigt att det på en liten ort med årsklasser på 40-50 barn nog i vilket fall som helst är lättare att se till elevernas välmående under hela skoltiden, också i grundskolan.

Läser man vad gymnasisterna själva i sina årliga Artursällskapsbilagor i Annonsbladet har ansett om gymnasiet får man intrycket att kamratskap och gemenskap inte har lämnat något övrigt att önska.

Utvecklingen står aldrig stilla i KÖG. Johansson berättar att gymnasiets nya marina inriktning där man kan specialisera sig antingen på marinbiologi eller marin teknik har väckt intresse hos de 25 nya gymnasisterna.

Tröskeln till gymnasiet sänks ju kännbart då läroplikten förlängs till 18 år och man kan gå i gymnasiet och ta studenten utan att detta kostar. Johansson har precis beställt in läromedel för en ansenlig summa. Utbildning är också en fråga om värderingar och politik. Det i tiden vänsterdominerade Dalsbruk hade en påfallande positiv inställning till skola och bildning. Kimitolärarna var nog en smula avundsjuka när de såg hur friskt man satsade på den dåtida enhetsskolan i Dalsbruk.

Ben Johansson betonar, att ett litet land som vårt inte har chanser att klara sig i den globala världen utom genom högtstående kunnande. KÖG behövs och han hoppas på en bra framtid för gymnasiet.  

 

TACK VARE det lokala gymnasiet har Kimitoön i tiotals år haft tillgång till väl utbildade människor som har flyttat hem och gjort insatser för sin födelseort inom de mest olika branscher: som tjänstemän (kommundirektör, andra ledande kommunala och offentliga poster), rektorer, företagsledare, entreprenörer, redaktörer, kyrkan, museiintendenter och som förtroendevalda. 

Ben Johansson har jobbat i skolan över trettio år, 13 av dem som rektor. Han går nu i pension och efterträds av Bob Karlsson.

Text: Ingrid Sandman, Foto: privata

 

Mauno Lindroos.