Cathina Wretdal-Lindström

Kimitoöns kommuns marknadsföringsplanerare Cathina Wretdal-Lindström lämnar sitt arbete i kommunen efter 13 år. Nu väntar nya utmaningar som anställd vid Kimito Telefon där hon kommer att arbeta med kundbetjäning, försäljning och marknadsföring. Hon inleder sitt nya arbete den 15.9 och kommer att vara stationerad vid Kimito Telefons butik på Vretavägen 11.

Wretdal-Lindström säger att hon en tid känt att det är dags att prova på något nytt. Hon ser det som hälsosamt att byta arbete när man varit länge på samma arbetsplats och när chansen nu dök upp, var beslutet enkelt.

- Jag har ett intresse av både telefoni och teknologi, brinner för kundbetjäning och har marknadsföringskunskaper som kommer till nytta i det nya arbetet, säger hon.

Helt utan vemod lämnar hon ändå inte arbetsgemenskapen vid kommunens utvecklingsavdelning och hon ser positivt tillbaka på allt hon lärt sig och fått uppleva under åren som anställd i kommunen. Till sitt nya arbete tar hon med sig mycket erfarenhet, lärdomar och det nätverk hon byggt upp under årens lopp. Hon drar paralleller mellan de två arbetsplatserna och ser att såväl kommunens utvecklingsavdelning och Kimito Telefon har liknande målsättningar i grunden: en livskraftig ort med bra service.

- Vi sitter på en riktig pärla, säger hon och syftar på Kimitoön. Kimito Telefon är en viktig aktör i att hålla orten livskraftig genom att förse invånarna med tekniska lösningar och snabba nätförbindelser, som möjliggör både distansarbete och att företag kan vara verksamma i skärgården, säger hon.

VD för Kimito Telefon Christian Lindroos ser positivt på den förstärkning företaget kommer att få när Wretdal-Lindström börjar arbeta hos dem.

- När det blev en arbetsplats ledig i vår butik funderade vi igenom vilken typ av kunskap företaget behöver mest just nu. Vi konstaterade att vi har gott om tekniskt kunnande, men att vi behöver mera resurser till marknadsföringen. Som anställd i butiken behöver man ha goda sociala förmågor och kunnande inom försäljning och kundservice, säger han och tror att man hittat en mycket passande person för arbetet.

Lindroos vill också kunna stärka företagets lokala profil med hennes hjälp och hoppas att hon genom det kontaktnät hon tar med sig från sin nuvarande arbetsplats kommer att hitta nya samarbetsmöjligheter med kommunen.

Text & foto: Rebecca Börman/IS

Sabina Magnusson kokar kräftor.

Sabina Magnusson driver sedan år 2007 sitt företag F:ma Sabina Magnusson, inom vilket hon erbjuder catering- och restaurangtjänster samt serverings- och städjobb. Nu har företaget fått tillskott av ytterligare ett verksamhetsområde, nämligen tillredning och försäljning av inhemska signalkräftor. Verksamheten går under namnet Skärgårdskräftan.

När vi träffar henne för intervju, står hon hemma på sin gård i en garagebyggnad med full utrustning för kräftkokning. Hon fyller de stora grytorna med vatten som de nyfångade kräftorna ska koka i senare under dagen. Det är bråda tider, då kräftsäsongen nu är i full gång.

- Jag jobbar från tidig morgon till sen kväll, berättar hon.

Hur det kommer sig att Magnusson bestämde sig för att även börja sälja kräftor, har att göra med coronaepidemin. Då viruset kom och satte käppar i hjulen för företaget, så blev det aktuellt att utveckla verksamheten.

- Kräftfiske är också något jag har erfarenhet av sedan länge tillbaka. Då jag tidigare bodde nära Dragsfjärden så fiskade vi kräftor från den för eget bruk, berättar hon. De kräftor hon nu tillreder och säljer är ändå inte fiskade av henne själv, utan kommer från Säkylä.

Magnusson förklarar att det gäller att ha många järn i elden för att klara sig som ensamföretagare. Skärgårdskräftan kompletterar hennes övriga catering- och serviceinriktade verksamhet. Eftersom det också enligt hennes vetskap bara fanns en annan kräftföretagare på Kimitoön sedan tidigare, så tyckte hon det fanns utrymme för ännu en. Till hennes glädje kan hon redan nu konstatera att efterfrågan på kräftor är stor.

Text & foto: Rebecca Börman/IS

Hälsocentralen i Kimito. Coronatesterna görs här.

Enligt rådande riktlinjer från Institutet för hälsa och välfärd ska alla med symtom i luftvägarna testas för coronaviruset. Symtombilden hos en coronavirussmittad person varierar, men är ofta feber, hosta, halsont, andnöd, muskelvärk, trötthet, snuva, illamående och diarré. Test utförs i nuläget med andra ord med låg tröskel av både barn och vuxna. Har man symtom som tyder på att man kan vara smittad, om så än bara lite snuva, så ska man inte gå på jobb, till skolan eller dagvårdsplatsen, utan gå raka vägen på coronatest och undvika kontakt med andra. Visar testet negativt, så kan man när symtomen blivit mildare men inte upphört helt återgå till arbete, skola och dagvård.

PÅ KIMITOÖN utförs coronatester vid hälsocentralen i form av både drive in tester och inne på mottagningen. Ledande läkare Sami Salminen berättar att testningskapaciteten i nuläget är ca. 20 test om dagen, men att man kommer att utöka kapaciteten i takt med att behovet antagligen kommer att öka. Båda Salminen och t.f. vårchef vid Kimitoöns kommun Carmela Färm-Kaaja tror att hösten och återgången till arbete, skola och dagvård kommer att öka behovet av tester. Redan nu märker man att många fler, både fritidsboende och fast bosatta på Kimitoön, kontaktar hälsocentralen för förfrågningar om coronatestning mera aktivt. 

- Det är svårt att veta skillnad på olika virusinfektioner, då symtomen liknar varandra. Det enda sättet att ta reda på är genom testning, säger Färm-Kaaja.

Salminen säger att man arbetar för att kunna utföra test snabbt då behovet uppstår. Detta eftersom det är viktigt för den insjuknade att snabbt få veta om det är frågan om coronavirus eller inte, så att man vet hur man ska handla därefter. 

- I nuläget får man komma på test samma dag eller senast följande dag efter att man kontaktat hälsocentralen. Svaret brukar komma inom 24 timmar, men har den senaste tiden kunnat dröja lite längre p.g.a. kapaciteten vid TYKS laboratorium, säger han och berättar att kapaciteten vid TYKS labb nu ska utökas för att försnabba testsvaren.  

VID DRIVE IN-MOTTAGNINGEN behöver patienten inte alls komma in i själva hälsocentralen, utan väntar i bilen på att en sjukskötare kommer ut för att utföra testet. I samband med testet får patienten direktiv kring karantänsregler och annan relevant information, berättar Färm-Kaaja och säger att man just nu håller på att utöka personalstyrkan så att man framöver kan utöka testkapaciteten enligt det rådande behovet. 

 

 

Text: Rebecca Börman

Silva daghem i Kimito

Återgången till skol- och dagisvardagen med coronaviruset närvarande i samhället, innebär det här läsåret en hel del huvudbry för både personal, föräldrar och barnen själva. Den stora utmaningen är hur man på bästa sätt kan möjliggöra en så normal vardag i skola och dagvård, samtidigt som man aktivt måste förhindra smittspridning.

Medan de äldre barnen själva kan ta ansvar och beakta anvisningar kring hand- och hosthygien och säkerhetsavstånd, så är situationen en annan med de yngre barnen som behöver en tröstande famn, en hand att hålla och en vuxen som hjälper till och ser till att t.ex. händerna tvättas.

Vid Silva Daghem i Kimito, berättar pedagogiska ledaren Malin Joki om hur man ändå på bästa sätt försöker ordna dagisvardagen för att minska kontakter och beakta hygien. Hon berättar att handtvätt utförs aktivt, att barnen äter i sina egna grupper och inte samlade i en stor matsal, barnen får inte heller ta mat själva som i vanliga fall och överlag undviker man att blanda barngrupperna.

- Vi satsar också på mycket utomhusvistelse, vilket inte är ett problem här omkring Silva daghem, då vi har många bra ställen där vi kan vistas ute i naturen, säger Joki.

En problematik som speciellt de yngre barnen är väldigt utsatta för är återkommande virusinfektioner som ger upphov till förkylningssymtom. I coronatider blir förkylningssymtomen extra noggranna att hålla reda på, då även symtombilden vid covid-19 liknar mycket den vid en vanlig förkylning. Kommunens ledande läkare Sami Salminen meddelar att Institutet för hälsa och välfärd givit ut anvisningar om att barn med också lindriga symtom i luftvägarna inte ska delta i dagvården. Barnet ska på lätta grunder testas för coronavirus och får återvända till dagvården med lindriga symtom förutsatt att testresultatet är negativt.

Text och foto: Rebecca Börman

 

Tf. utbildningschef Kim Bredenberg

Nästa veckas onsdag, den 12 augusti är det skolstart för grundskoleeleverna på Kimitoön. I kommunen är det i år drygt 560 grundskoleelever som börjar sitt skolår då, varav 58 barn då har sin alldeles första skoldag. Skolan uppfyller många viktiga funktioner för både eleven och samhället. Utöver uppgiften att lära och förmedla kunskap, så är skolan också ett socialt rum för eleverna. Att få gå i skolan är också en lagstadgad rättighet som gäller alla barn i Finland.

I mars när coronaviruset började spridas i Finland, så blev plötsligt den vanliga skolvardagen och närundervisningen inte längre självklar. På bara några dagar blev eleverna, föräldrarna, lärarna och annan skolpersonal tvungna att ställa om till distansundervisning. Under förra läsårets två sista veckor blev det ändå igen möjligt att ordna närundervisning.

Tf. utbildningschef Kim Bredenberg berättar att man inkommande läsår går in för att så långt som möjligt ordna närundervisning.

- Vi kommer att undvika att övergå till distansundervisning igen så långt som möjligt. Utbildningsstyrelsen gav i början av juli ut instruktioner över hur undervisningen ska ordnas med coronaviruset i åtanke och det är utgående från det vi jobbar, säger han.

Bredenberg berättar ändå att distansundervisningen lyckades väldigt bra i våras.

- Både lärare och elever fann sig snabbt i den nya situationen och undervisningen löpte på bra. Under de två veckorna av närundervisning i maj hade lärarna möjlighet att kartlägga elevernas kunskaper och se var det möjligtvis fanns brister p.g.a. distansundervisningen. Under kommande läsår har man nu möjlighet att ta igen det som eventuellt missades då, förklarar han.

Trots det är ändå närundervisning att föredra p.g.a. flera orsaker. Utöver de orsaker som redan tidigare nämndes, så menar Bredenberg att en del ämnen är lättare än andra att undervisa på distans.

- De praktiska ämnena som t.ex. slöjd och ämnen där man laborerar, är knepiga att göra på distans. En del av den kreativa processen uteblir också när man inte är fysiskt närvarande: att bolla idéer och få feedback. Distansundervisningen kräver också självdisciplin av eleven, samt stöd och engagemang av föräldrarna, säger han.

 

HELT normal är ändå inte skolvardagen det här läsåret, utan den kommer att ske i samma stil som under de två veckorna av närundervisning i maj, men inte riktigt lika strikt.

- Elevgrupperna kommer att vara åtskilda i mån av möjlighet och alla elever kommer t.ex. inte att äta samtidigt. God hand- och hosthygien är också viktigt, säger han.

Ifall en ny stor våg av coronavirusfall skulle skölja över samhället, så är man den här gången förberedd på ett annat vis än i våras.

- Tillsammans med rektorerna gör vi upp en handlingsplan ifall det skulle ske. Vi har en beredskap ifall det igen skulle bli en karantän och kan t.ex. tillämpa hybridmodeller där eleverna är dels i skolan och dels på distans, förklarar han. Vi utgår inledningsvis med att försöka ha en så normal skola som möjligt, men pandemin finns fortfarande i bakgrunden och det är något vi måste beakta.

 

Text och foto: Rebecca Börman/IS