Balans2020_0519214v

Kimitoöns kommuns ekonomi är inte i balans. Ekonomin har försvagats kraftigt under de senaste åren p.g.a. minskade verksamhetsbidrag som en följd av ökade verksamhetskostnader och försämrad skattetillväxt. Redan inför budget 2019 vidtogs sparåtgärder genom sparprogrammet Balans 2020 på ca. en miljon euro, vilket inte visade sig räcka. Samtidigt kommer coronaepidemin att ha en betydande inverkan på kommunens ekonomi i år och åren framöver, vilket ytterligare kommer att öka underskottet i budgeten.

 

NYA SPARÅTGÄRDER diskuteras och det gäller att hitta lösningar som också håller på lång sikt. Den 25 maj godkände kommunstyrelsen de strama budgetramarna som nämnderna ska arbeta utifrån, kommunfullmäktige ska godkänna budgeten den 16 november. Samtidigt bekantade sig kommunstyrelsen med den av kommunens personal framställda utredningen med förslag på sparåtgärder inom servicestrukturen gällande biblioteken, undervisningen och måltidsservicen. De som utarbetat förslagen är kommundirektör Anneli Pahta, bildningschef Mats Johansson och kost- och städchef Birgitta Parikka.

 

FLERA OLIKA förslag över hur man kunde spara in på bibliotekens verksamhet presenterades. Alternativen löd enligt följande:

1. Biblioteken i Kimito och i Dalsbruk fortsätter som normalt, medan Västanfjärds och Hitis bibliotek automatiseras och sköts i samband med någon annan verksamhet.

2. Öppethållningstiderna i Kimitos och Dalsbruks bibliotek förkortas för att spara personalkostnader, medan biblioteken i Västanfjärd och Hitis flyttas till nya förmånligare verksamhetslokaler.

3. Ett bibliotek på Kimitoön skulle fortsätta med fullskalig service, medan de övriga skulle fungera enligt principen för meröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek är till största delen obemannat, men med möjlighet till personal på plats vid någon viss tidpunkt i veckan eller genom telefon och fjärrkontakt till det ena biblioteket med fullskalig service.

 

FÖR UNDERVISNINGENS del såg alternativen ut enligt följande:

1. Den finskspråkiga lågstadieskolan Taalintehtaan koulus åk 1-6 i Dalsbruk föreslås göras om till en skola för åk 1-4, medan de äldre klasserna åk 5-6 skulle flyttas till Kemiönsaaren keskuskoulu i Kimito. Andra alternativ över vad lågstadieeleverna kunde placeras, föreslogs också.

2. All finskspråkig grundskoleundervisning på Kimitoön slås ihop och placeras i Kemiönsaaren keskuskoulus utrymmen.

3. Skolan i Hitis Rosala dras in.

4. All svenskspråkig högstadieundervisning på Kimitoön flyttas till Dalsbruks skola.

5. För Västanfjärds skolas del föreslås två alternativ. 1. Att slå ihop förskolan med Västanfjärd skola, samt grunda ett take-away bibliotek i samma utrymme. Eller 2. Flytta Västanfjärd skolas elever till Dalsbruks skola.

 

INOM KOSTFUNKTIONENS servicestruktur, föreslås olika modeller för inbesparingar:

1. De nuvarande 8 tillredningsköken i kommunens regi i skolor, serviceboenden och daghem, minskas ner till tre eller t.o.m. två stycken plus ett i Hitis-Rosla. Alternativet skulle innebära längre transportkostnader för maten, samt endel kostnader för ändringsarbeten i köken som ska producera större mängder mat.

2. De övriga alternativen berör minskning av arbetstimmarna i köken, genom naturlig avgång eller samarbetsförhandlingar.

 

SPARFÖRSLAGEN FÖR biblioteken, skolorna och måltidsservicen upprör många kommuninvånare och skapar debatt. Alla vet att något behöver göras, men man är inte villig att ge avkall på servicen, åtminstone inte så länge det upplevs finnas andra alternativ. På sociala medier diskuterar kommuninvånare: Hur är det med kommunens tomma fastigheter som kostar pengar? Kunde inte de användas för kommunens verksamhet istället för att hyra in sig i andras fastigheter? Eller säljas för att spara driftskostnader? Kan inte kommunalskatten höjas en aning för att balansera upp ekonomin? Att spara på bekostnad barnen, äldre, maten och biblioteken gör väl inte kommunen attraktivare som bostadsord? Borde man inte satsa mera på att göra Kimitoön attraktivare för inflyttning och företagande, och på så vis öka på skatteintäkterna?

 

ATT BIBEHÅLLA den rådande servicestrukturen, samtidigt som befolkningens ålder blir allt högre, det föds färre barn och allt flera befinner sig utanför arbetslivet, ter sig ändå orealistiskt. Åtgärder behöver vidtas och än så länge är alla bollarna i luften. Vilka bollar kommunstyrelsen och fullmäkte väljer att ta i och vilka de låter falla till marken, återstår att se.

 

BILDNINGSCHEF Mats Johansson poängterar att det knappast kommer att bli frågan om att beslutsfattarna går fullt ut och genomför

Sparförslagen som sådana.

- Alternativen kommer högst troligen att leva och omformas ännu under processen gång. Det finns både för och nackdelar med alla alternativen. I grunden är det frågan om politiska beslut som behöver fattas över i vilken riktning man vill utveckla Kimitoön och vad man vill och inte vill satsa på. Vill man t.ex. se en levande kommun också i framtiden, så lönar det sig inte att dra in på servicen för barn och unga. Det är lättare sagt än gjort, men nu behöver kommunen spara så mycket som möjligt, men samtidigt göra så liten skada som möjligt, säger han.

 

KOST- OCH STÄDCHEF Birgitta Parikka hoppas att beslutsfattarna inte i nuläget går in för att skära ner i kost- och städfunktionerna.

- Jag tycker att det viktigaste nu skulle vara att se över servicenätet för bildningen och omsorgen, eftersom det är där det största behovet av omorganisering finns. Att skära ner i kostservicen innebär i praktiken en annorlunda kvalité på maten till de unga och de äldre. Mera halvfabrikat och färre alternativ på salladsbordet kan bli aktuellt. Skär man ner i städningen, så kan det i sin tur innebära att t.ex. vissa klassrum inte rengörs lika ofta, förklarar Parikka.

 

KOMMUNDIREKTÖR Anneli Pahta hoppas att utredningsarbetet under styrgruppens ledning har lett till ett tillfredsställande underlag för beslutsfattarna att ta beslut utifrån och dra upp riktlinjer för tjänstemännens fortsatta arbete.

- Jag tolkar situationen som sådan att vi alla, både kommuninvånarna, beslutsfattarna och tjänstemännen har en enhetlig bild över kommunens ekonomiska läge. Redan det är mycket, säger Pahta som är säker på att vi tillsammans kan hitta passande lösningar och vägen framåt, så att ekonomin ligger på en hållbar nivå i framtiden.

Samtidigt gör coronasituationen och social- och hälsovårdsreformen (SOTE) att framtiden för kommunerna är oviss.

- Vi är tvungna att ta beslut på lokal nivå, samtidigt som vi är medvetna om att mycket ännu är öppet när det kommer till den offentliga ekonomin och kommunernas uppgifter i framtiden, samt hur de ska finansieras, avslutar Pahta.

 

Text: Rebecca Börman, Käännös: Ingrid Sandman

Adrian-Wuorio_piano

Adrian Wuorio uppträder i videokonserten. 

Läsåret i Arkipelag avslutas i vår med en videokonsert. Eleverna som uppträder i konserten har i sina hem filmat och bandat in sina konsertstycken. Som extra krydda får man se eleverna med sina instrument i olika naturlandskap.

- Trots att våren har hämtat med sig både oro och förundran, har den på sitt sätt även fört oss närmare varandra. Första gången någonsin uppträder elever från alla verksamhetspunkter, Kimitoön, Pargas och S:t Karins i samma vårkonsert. Jag är stolt över varje verksamhetspunkt och dess egna särdrag och energi, samt kunniga elever och lärare, berättar institutets rektor Jenni Uimonen.

Vårkonserten läggs ut 28.5 kl. 14 på arkipelagmusik.fi och stannar kvar även efter första visningen.

Musikinstitutet planerar återvändandet till närundervisning kommande höst. En del av erfarenheterna under distansperioden kan eventuellt tillämpas även i fortsättningen.

- Vi kan möjligen erbjuda t.ex. musikleklektioner till familjer som är bosatta ute i skärgården och har lång väg, berättar Uimonen.

Musikinstitutet Arkipelag ordnar musik- och dansundervisning enligt fördjupad lärokurs, på Kimitoön, i Pargas och i S:t Karins. Om man vill börja spela eller dansa på hösten lönar det sig att anmäla sig till elev redan nu på våren. Musikelevplatser som blir lediga delas efter ett kösystem ut i maj och juni månad. Även dansens och musiklekens läsordningar görs redan på våren enligt antalet anmälda. Man kan anmäla sig till elev genom att ringa institutets kansli. (ABL)

Ahild100_IMG_4666

”Ja, må hon leva uti hundrade år!”

- Min värld skulle nog vara fattig utan humor och fantasi! säger Alfhild Ekebom på Högsåra.

Hon fyllde på tisdagen hundra år. Stort kalas kunde man inte hålla, men de fyndiga byborna hittade på ett annat sätt att hylla en av dem som genom åren har varit en stöttepelare i samhället och än idag aktivt bidrar till bygemenskapen. Marthornas uppvaktning i Ekeboms trädgård växte till en utefestlighet där hela byn var representerad, kvinnor, män, barn och hundar!

I samlad, men coronaspridd tropp tågade gratulanterna in i trädgården med banderoll, blåste fanfar och stämde upp ”Ja, må hon leva uti hundrade år!”

- Ja, det är väl dags att skjuta mig nu! replikerade hundraåringen illmarigt och gav prov på den slagfärdiga humor, som är en av hennes specialiteter.

- Vi har inget gevär med oss, hördes det från Högsåraborna.

Den muntra tillställningen präglades av skämt och skoj (man pratade bl.a. om ”diskgrupper” och en av de uppvaktande lovade gå i fängelse ifall någon skulle polisanmäla folksamlingen). Nu hängde man inte läpp för virusets skull; alla till åren komna vill ju inte klassas som bräckliga, potentiella coronaoffer.

Det är ändå inte var dag man får fira en hundraåring, som klarar sig på egen hand, bakar hundra munkar när marthorna ställer till jippon, sjunger som en fågel och är hisnande snabb i repliken.

EKEBOM representerar skärgårdsborna när de är som bäst, smarta, pålitliga vänner och handfasta i det praktiska. Barnfödd i Rosala kom hon första gången till Högsåra som 15-åring och jobbade som piga med en hård matmor. Efter att hon hade gjort ett par vändor till fastlandet och sedan jobbat två år på Örö som hembiträde och i soldathemmet blev Högsåra hennes och Lovisabördige makens hem för resten av livet.

- Redan första gången jag kom hit kände jag på mig att detta är mitt hem. Här har jag rotat mig, här står alla varandra nära och gemenskapen är stark. Men den fina storskogen, som jag tyckte så mycket om, är tyvärr avverkad.

Att de små skärgårdssamhällena, t.ex. Rosala, Hitis och Högsåra har mycket gemensamt hindrar inte att de också skiljer sig åt. I Högsåra har man alltid ägnat särskilt mycken tid åt kulturaktiviteter. Utöver aktivt föreningsliv med bl.a. ordförandeskap i uf och många andra förtroendeposter har det blivit tid till både körsång, folkdans och teater för mångsidigt begåvade Ekebom.

Marthaföreningen är en av de viktiga ingredienserna i hennes liv.

- Den bjuder på samhörighet och goda vänner. Vi är som en enda stor familj. Man kommer sig ut och träffar människor på riktigt, öga mot öga. Det kan ingen elektronik ersätta, säger Ekebom.

Hundraårsdagen till ära hjälpte Ekeboms son emellertid henne att registrera sig på Facebook. Hon är skeptisk, fast hon inte i övrigt är borttappad när det gäller modern teknik.

- Jag har ingen lust att skylta med mig själv inför en massa människor och inte är jag heller intresserad av vad andra visar upp sig med, säger hon, men medger att Fb ger ännu fler möjligheter till kontakter med släkten.

Text/teksti & foto: Ingrid Sandman

Alfhild-Ekebom_IMG_4670

Grattis Alfhild Ekebom 100 år den 12.5.2020

Kim-Bredenberg

Vi har fått direktiv av Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd över hur vi ska gå tillväga för att minska smittorisken i skolorna, berättar  Kim Bredenberg.

Grundskoleeleverna återgår till närundervisning fr.o.m. den 14 maj efter att ha fått distansundervisning sedan mitten av mars. Enligt  tf. utbildningschef Kim Bredenberg vid Kimitoöns kommun har distansundervisningen gått mycket bra och han tror att många av de digitala lösningarna man nu lärt sig och blivit tvugna att använda, även kommer att hänga med i framtiden.

- Lärarna har gjort ett oerhört bra arbete. Visst är många lärare trötta också efter denna intensiva period med många omställningar, men vi har klarat det bra, säger han.

SPECIALARRANGEMANGEN ÄR många för att få den nya skolvardagen att fungera i praktiken. Rektorerna i skolorna har ett utmaning att se till att det förekommer så få kontakter som möjligt i skolan.

- Vi har fått direktiv av Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd över hur vi ska gå tillväga för att minska smittorisken i skolorna. Vad gäller lågstadieeleverna så kommer de att få undervisning klassvis av sin klasslärare, till skillnad från tidigare då lärarna förflyttades mellan klasserna. I högstadiet kommer eleverna inte att byta från klassrum till klassrum, utan använda samma utrymme. Lärarna kommer inte att kunna sitta tillsammans i lärarrummet, utan håller möten och kontakten med varandra på distans, berättar Bredenberg.

REKTOR BRITT-MARI NORRBACKA vid Kimitonejdens skola är glad över att kunna återgå till närundervisning och det tror hon eleverna också är.

- Det blir inte en likadan skolvardag som det var innan coronakrisen. Vi kommer att behöva göra ändringar i t.ex. hur eleverna sitter i klasserna, hålla olika rastplatser och mycket mera. Jag är ändå glad över att vi har den här rymliga byggnaden och vi kommer även att få använda gymnasiets utrymmen, säger hon.

PÅ FRÅGAN OM DET framöver kommer att finnas möjlighet till att fortsätta gå i distansundervisning för de elever som t.ex. bor i samma hushåll som någon som hör till riskgruppen, svarar Bredenberg att den distansundervisning som skett hittills helt avslutas i och med att närundervisningen påbörjas. Det finns inte resurser att upprätthålla ett dubbelsystem.

- Har man någon i familjen som tillhör riskgruppen, så bör man tala med den vårdande läkaren kring barnets deltagande i närundervisningen. I specialfall ordnas undervisningen i mån av möjlighet flexibelt för dessa elever, förklarar Bredenberg.

 

Text: Rebecca Börman, Foto: Privat

eurogrisen_0016692r

Den första utsatta dagen för att deklarera för lön- och pensionstagare är tisdag 5.5. De andra utsatta dagarna är 12.5 och 19.5. Den egna utsatta dagen för var och en finns antecknat i den förhandsifyllda skattedeklarationen och i MinSkatt.

Fem miljoner lön- och pensionstagare har fått sin förhandsifyllda skattedeklaration i mars–april. Kommunikationschef Nilla Hietamäki vid Skatteförvaltningen påminner om att det är dags att agera nu!

– Det går snabbt att kontrollera den förhandsifyllda skattedeklarationen i MinSkatt. Om man vet att skattedeklarationen behöver kompletteras med exempelvis uppgifter om avdrag, lönar det sig att färdigt ta fram alla de uppgifter som behövs. MinSkatt handleder användaren framåt, säger Hietamäki.

Kontrollera inkomsterna, avdragen och kontonumret

Nilla Hietamäki berättar att för de flesta är uppgifterna redan färdigt rätt i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Hon påminner dock att kunden själv svarar för att uppgifterna i skattedeklarationen är korrekta.

– Man ska alltid kontrollera uppgifterna. Om de stämmer och inget behöver kompletteras behöver man inte göra något.

– Om deklarationen behöver kompletteras får man hjälp på webbplatsen skatt.fi, Skatteförvaltningens chatt och våra kanaler i sociala medier. Vi har samlat enkla anvisningar med hjälp av vilka kompletteringen av skattedeklarationen går lätt. Chatten handleder vardagar under tjänstetid och de veckor när skattedeklarationen ska lämnas på måndagar och tisdagar till och med klockan 19.

Utöver inkomster och avdrag lönar det sig även att kontrollera sin bakgrundsinformation.

– Det lönar sig särskilt att granska att kontonumret är rätt. Det påskyndar utbetalningen av en eventuell skatteåterbäring, säger Hietamäki.

Nu ska man också kontrollera fastighetsbeskattningsbeslutet – tiden för att betala skatten är först senare

De personkunder som äger en fastighet har också den utsatta dagen för att kontrollera fastighetsbeskattningsbeslutet i morgon. Fastighetsbeskattningsbeslutet har skickats till kunderna i mars.

– Det lönar sig också att kontrollera uppgifterna i fastighetsbeskattningsbeslutet. Om det finns något att korrigera eller komplettera lönar det sig att korrigera i MinSkatt. Den utsatta dagen för att korrigera är 5.5, säger Nilla Hietamäki.

– Betalningsdagarna för fastighetsskatten är först senare. I år infaller betalningsdagarna för fastighetsskatten för första gången vid olika tidpunkter för olika kunder. För de flesta personkunder infaller betalningsdagarna för fastighetsskatten i augusti och oktober.

 

Läs mera: Såhär kontrollerar du skattedeklarationen

Copyright © Annonsbladet
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram