24.1.2020
Regionförvaltningsverket har beviljat DB Marina miljötillstånd för en ny småbåtshamn i Dalsbruk. Det handlar om en investering på totalt 1+1 miljoner euro. DB Marina öppnar den 1 juni de 50 första platserna i Dalsbruk. Utbyggnaden av hamnen sker stegvis under de kommande åren med målsättningen att kunna erbjuda 150–200 platser beroende på båtarnas storlek.
- Vi har länge planerat hamnprojektet tillsammans med Kimitoöns kommun och nu kan vi äntligen påbörja byggandet. Jag är väldigt glad över att kommunen har kommit mycket långt med planeringen av den 180m långa vågdämparen samt förnyandet och förbättringen av bryggorna och kajen. Investeringarna på totalt 2 miljoner euro kompletterar varandra och inbringar synergier som båtfolket redan inkommande sommar kommer att kunna dra nytta av, konstaterar DB Marinas styrelseordförande Sam Forsbom.
Skyddad småbåtshamn med fullservice – Marinetek garanterar kvaliteten
Den ledande finländska bryggleverantören Marinetek garanterar god kvalitet på bryggorna i den nya småbåtshamnen. Alla platser kommer att förses med elektricitet och dricksvatten samt träskvatten som kan användas för båttvätt. Platsernas storlek kommer att vara från 6–7 meter långa lätta bommar till 8–15 meter gångbara sidobommar. Tack vare att bommarnas placering är flexibel kan man i hamnen anpassa platserna för allt från 5 meters öppna båtar till över 60 fot långa jakter.
DB Marinas hamn kommer att skyddas av en 100 meter lång vågdämpare som Marinetek tillverkar i DB Marinas utrymmen i Dalsbruk. De övriga bryggpontonerna tillverkas i Marineteks fabrik i Vanda. Installationen av pontonerna sköts av Marineteks långvariga och lokala samarbetspartner Dalsbruks Byggtjänst (”Byggis”). Också Byggis verkar på DB Marinas område i Dalsbruk. Projektet skapar därmed arbetsplatser för lokala företag och då verksamheten utvecklas även för DB Marina.
1 miljon för utvecklingen av Dalsbruks gästhamn
Under de kommande åren kommer också Dalsbruks gästhamn att utvecklas. Målsättningen är att arbetet i gästhamnen också påbörjas under år 2020. För att skydda gästhamnen kommer en ungefär 180 meter lång vågdämpare att byggas. Tillsammans kommer kommunens och DB Marinas vågdämpare att skydda Dalsbruks hamn för alla vindar. Utvecklingen av gästhamnen har ett godkänt miljötillstånd.
Problemfritt och tryggt båtliv
DB Marinas servicekoncept erbjuder kunderna ett problemfritt och tryggt båtliv året om, allt detta i hjärtat av Skärgårdshavet. Båtägaren får alla tjänster från ett och samma ställe – bryggplats på sommaren, service, reparation och restaurering samt förvaring på vintern. DB Marina har fäst stor uppmärksamhet vid säkerheten – hamnen skyddas för alla vindar av en stadig vågdämpare och hela området utrustas med kameraövervakning, staket och låsta portar. För alla båtplatser har det reserverats tillräckligt med parkeringsplatser för bilarna på det övervakade området. Det finns även tillgång till bastu, dusch och förvaringsutrymme. Alla dessa tjänster kan erbjudas som anpassbara servicepaket till ett fast månadspris. DB Marina tror starkt på att utvecklingen av Skärgårdshavets gästhamnar och förändringen av båtkulturen kommer att flytta tyngdpunkten i riktning mot ett heltäckande tjänsteutbud och en ökande turism i Skärgårdshavet. Dalsbruk och DB Marina svarar på kundernas önskemål!
Miljövänlighet som ledstjärna
I den nya hamnen kommer återvinning och övriga miljöaspekter, exempelvis septictömning, att beaktas och hamnen kommer att bli en av Håll Skärgården Ren accepterad Sälle-hamn. Målsättningen är att hamnens elproduktion ska ske med solpaneler. Dessutom kommer vi att erbjuda laddningsplatser för elbilar och -båtar. Renat dricksvatten kommer inte att användas för båttvätt, utan miljövänligt, används vatten från en närliggande insjö istället.
Dalsbruk – industriromantik i bruksmiljö med goda förbindelser
Dalsbruk är en livlig sommarby som erbjuder en perfekt bas för båtägare. I Dalsbruk finns matbutiker, apotek, bensinstation, post och Matkahuolto samt Alko som betjänar året om. Till Dalsbruk kommer man lätt med bil under en timme från Åbo och ett par timmar från huvudstadsregionen. Det är lätt att komma med båt till Dalsbruk och man kan vid behov dagligen ta buss till Åbo, Salo eller huvudstadsregionen. Dalsbruk har en levande brukshistoria som lever vidare ännu idag. I den vackra och omväxlande naturen kring Dalsbruk finns ypperliga möjligheter till friluftsliv med skogsvandringar, cykel-, kanot- och båtuthyrning, m.m. Under sommarhalvåret livas byn upp av ett flertal olika evenemang, med allt från Baltic Jazz till Festival Norpas och September Open.
DB Marina utvecklar i Dalsbruk ett kluster för båtägare och skärgårdsbor, både fast bosatta och deltidsboende. Under de senaste två åren har DB Marina vuxit med mer än 20 % per år och framtidsutsikterna är positiva. DB Marinas affärsverksamhet handlar om vinterförvaring av båtar, servicetjänster för båtfolket samt vidareutveckling av området. I klustret fungerar redan ett tiotal företag, som erbjuder ett brett utbud av tjänster; D-marin erbjuder omfattande reparations- och servicetjänster till båtägare, DB Trämet renoverar och reparerar träbåtar samt tillverkar måttbeställda dörrar, fönster och möbler och Dalsbruks Byggtjänst - Byggis är ett dynamiskt byggföretag med 25 års erfarenhet av skärgårdsbyggande och framförallt Marineteks betongpontonbryggor.
ABL/MN, Foto: Maria Manelius
Alexandra Lönnström och Sanna Järf är nöjda med årets program.
Då Baltic Jazz bjuder in till presskonferens är det som att förflytta sig till det glada 1920-talet. På väggarna hänger hundra år gamla bilder från Dalsbruk. Ljusen brinner i kandelabrar, kristallkronorna hänger i taket och hela rummet är fyllt med tidstypiska föremål. I sommar får festivalens besökare förflytta sig musikaliskt tillbaka till förbudstiden och uppleva den gyllene jazzåldern med influenser från New Orleans, Chicago och Paris. Baltic Jazz ordnas i år den 3-5 juli.
I år får man en försmak av festivalen redan onsdagen den 1 juli på sommartorget i Dalsbruk under gratiskonserten med Archipelago Small Band. Sedan blir det traditionsenlig tjuvstart i Kasnäs på torsdagskvällen med Antti Sarpila & Baltic Jazz Trio.
UNDER FÖRRA årets festival provade man på konceptet Open Stage, som visade sig vara så populärt att man i år utökat speltiderna. De som vill uppträda på Open Stage på fredag eftermiddag skall förhandsboka sin spelning. Därefter följer den officiella öppningen av festivalen med parad på jazzgatan av Maarian VPK:n soittokunta, följt av en gratiskonsert med Archipelago Sea Jazz All Stars.
Archipelago Sea Jazz är ett nytt samarbete mellan fyra olika jazzfestivaler i skärgården, Baltic Jazz, Korpo Sea Jazz, Turku Sea Jazz och Åland Sea Jazz. Festivalerna marknadsförs gemensamt och hoppas därmed nå ut till allt flera. För den jazzälskande är det möjligt att besöka alla fyra festivaler inom loppet av en sommarmånad.
ENLIGT PUBLIKENS önskemål ordnas under årets festival flera uppträdanden på jazzgatan. Ett nytt koncept är Baltic Jazz Teaser, då man får en försmak på kommande konserter. Det gamla tackjärnsgjuteriet, där Glashyttan numera håller hus, är en ny konsertplats. Under fredagskvällen utlovas jamsession och glasblåsarshow med glasblåsare Jarl Hohenthal under konserten. På samma plats har man möjlighet att lyssna på blues med SeglarJerrys Ånger och Agneta Falck på lördagskvällen.
- Tackjärnsgjuteriet är festivalens lönnkrog, säger jazzföreningens ordförande Sanna Järf.
Kören Baltic Gospel Singers, som hängt med nästan från festivalens begynnelse, håller en konsert i Dalsbruks kyrka på fredagen. Publikens jazzfavoriter med Seppo Hovi och Uusi Radion Rytmi-Pojat blir det i verkstan på fredagen. Där får man lyssna till de mest önskade jazzlåtarna blandat med prat och historier.
BALTIC JAZZ KIDS var omtyckt under förra årets festival och får nu en fortsättning. Man inleder med cirkusparty, följt av Benny Törnroos och mumintrollen. Baltic Jazz vill gärna vara med och fira mumins 75-års jubileum. Sen blir det dansande sagostund med Marianne Petters och Melissa Taanila. Direkt efter barnens jazzprogram ordnas en dansworkshop i verkstan för alla åldrar.
Lördagen fortsätter med picknick konsert i parken med Military Goes jazz, där marschmusik omvandlas till jazz. Under konserten uppmärksammas även Charlie Parkers 100-års jubileum med Jukka Perko Trio, en höjdpunkt för jazzentusiaster. Som avslutning får publiken höra franska Hot Sugar Band tillsammans med den amerikanska skådesspelaren och sångaren Nicolle Rochelle.
VERKSAMHETSLEDAREN Alexandra Lönnström ser speciellt fram emot lördagens 20-tals glamourfest i verkstan. Det blir fransar som fladdrar, skumvin som sprudlar, guld som glimmar och ljudet av Charleston-klackar, enligt pressmeddelandet. Järf väntar med spänning på Charlie Chaplin stumfilmerna, som visas i Bio Pony på söndagen, ackompanjerat av Antti Sarpila på piano. Sarpila är även festivalens konstnärliga ledare som till stor del har planerat årets program och sytt ihop det tillsammans med Lönnström och Järf. Det har varit ett tacksamt arbete, eftersom det finns så mycket bra från 20-talet.
SÖNDAGEN BÖRJAR enligt tradition med jazzgudstjänst i parken i samarbete med Kimitoöns församling. Under dagens parkkonsert samlas festivalens bästa artister i konserten The Roaring 20´s-Jazz from New Orleans to Chicago. Avslutningskonserten hålls i Söderlångvik och festivalen avslutas som vanligt med jatkot i verkstan, då man igen tagit in det populära partybandet TrrTrrTrr som huvudartist. Innan jatkot kan man höra Pargasbandet She´s leaving Home spela Beatles låtar på jazzgatan.
Baltic Jazz ordnas med hjälp av alla de över hundra frivilliga som år efter år ställer upp med att arbeta under festivalen. Under förra årets festival såldes ungefär 2000 biljetter och man hoppas öka biljettförsäljningen i år med hjälp av det nya marknadsföringssamarbetet. Baltic Jazz står för den glada och lättillgängliga jazzen och är först ut av skärgårdens fyra jazzfestivaler. Biljetter till årets festival finns att köpa redan nu. Följ med till det glada 20-talet!
Festivalens hemsida: www.balticjazz.fi
Text och foto: Maria Manelius/IS
Annonsbladets chefredaktör och vd Michael Nurmi har under sina fjorton år vid spakarna fått uppleva öns samhällsutveckling på nära håll: tre kommuner har blivit en, metallindustrin har flyttat ut och med den många av öns invånare.
– Litet orolig blir man när man ser befolkningsutvecklingen och prognoserna, men om man vänder på steken kan man fråga sig vad som kan göras. Vi befinner oss i en situation där alla vet att fler invånare skulle behövas – för ett år sedan räknade jag att det skulle behövas ca 200 invånare till för att kommunens skatteunderlag skulle hålla och för att nuvarande servicenivå kunde kvarstå – men hur ska man få folk att flytta hit? Arbetstillfällen är nära nog en förutsättning för inflyttning. Det finns alltså en hel del att göra för att öka företagsamheten, framför allt att skapa en miljö där företagen är villiga att satsa på tillväxt och därigenom anställa fler. När det gäller praktiska förutsättningar såsom fibernät håller vi redan god nationell nivå.
Tror du att öns debattklimat kan skrämma bort inflyttare?
– Det behövs en viss debatt i samhället och då man pratar politik hör det till att det finns lite motsättningar. Meningsskiljaktigheterna har visserligen varit stora sedan kommunsammanslagningen, både geografiskt och politiskt, och naturligtvis borde vi tillsammans arbeta för hela öns bästa – och komma ihåg att olika delar av ön kompletterar varandra med sina egna styrkor. Beträffande debattklimatet tror jag att vi nog redan är inne på samarbetets väg, emellanåt kräver framstegen bara så mycket tålamod att debatten hettar till.
Är attityderna gentemot företagsamhet tillräckligt positiva?
– Attityderna gentemot företagsamhet har hela tiden gått mot det bättre. Det startas många nya företag på orten, till stor del för att det är det enda sättet för att kunna fortsätta bo här och ha något att leva av. Om man tänker tillbaka var det inte för så länge sedan som man kunde få jobb i låsfabriken eller stålverket, till och med så att man direkt efter studierna kunde arbeta för samma bolag ända till pensionen. De är borta nu, och insikten är att småföretagsamhet inte hotar någon.
Den största delen möjliga inflyttare är troligen finskspråkiga när man ser på språkgruppernas storlek. Vad har ön att vinna på levande tvåspråkighet?
– För det första ser jag det som viktigt att båda språkgrupperna kommer överens på ön. Det intressanta är att kontakten mellan svensk- och finskspråkiga barn är spontan och naturlig när de går i dagis, men sedan när de kommer i skolåldern sker det en uppdelning. Det gynnar inte ön eller dess utveckling.
– En finskspråkig familj som planerar att flytta till ön kontrollerar säkert om barnet kan gå i gymnasiet här på orten. Att få till stånd ett finskt gymnasium kan vara svårt, men kanske det kunde gå att få till stånd ett försök med ett tvåspråkigt gymnasium? Om heller det inte låter sig göras kunde åtminstone busstidtabellerna anpassas så, att de bättre tillgodoser barnen och studerandena som går i omnejdens skolor i bl.a. Salo och Bjärnå. Det kunde hålla de här ungdomarna på orten en längre tid, och i bästa fall få dem att stanna.
– Vad är tvåspråkighet i praktiken? För mig handlar det om funktionell tvåspråkighet, där bägge parter kan lite av varandras språk, så det går att kommunicera. Annonsbladets förlag har en lång tid arbetat för tvåspråkighet genom att ge ut tidningar på två språk. Syftet är enkelt: att betjäna läsarna på båda språken.
– När det kommer till svenskan är det viktigt att värna om de skolor som finns på orten, Axxell Brusaby och gymnasiet medräknade. Alternativet är ett samhälle utan ungdomar och ett sådant är ett fattigt samhälle. Även föreningsverksamheten inom idrott och kultur behöver sina ungdomar, både de svenska och finska.
– För att ön ska vara attraktiv behövs ett stort kulturutbud och möjlighet till idrott och aktiviteter. De stora festivalerna och händelserna är viktiga inkörsportar för nya besökare, och som lyfter fram bygden regionalt och i bästa fall nationellt. Här kan en tvåspråkig lokaltidning ha en aktiv och unik roll för att kommunicera ut vad som är på gång. På det personliga planet har jag dessutom själv deltagit i att driva olika händelser och skapa nya.
Åland har rederier och Hangö ett nytt spahotell: behöver vi liknande stora företag på ön för att möjliggöra fler nya arbetstillfällen?
– Orten behöver investeringar på alla delområden. Sett till turismen behövs det fler olika slags inkvarteringar, t.ex. – jämför man skären med Lappland är vi fortfarande pyttesmå. Om vi sedan borde bjuda in stora kedjor vet jag inte. Jag har länge väntat på att någon får upp ögonen för vår del av skärgården, men som vi vet har varken Kimitoön eller Pargas varit tillräckligt intressanta för större aktörer. Den lokala skärgårdsturismen har hittills vilat på de lokala företagens egna investeringar. Lyckligtvis finns det några starka entreprenörer här som gjort storverk.
Annonsbladets chefredaktör och vd Michael Nurmi firar sin 50-årsdag idag, fredag, med kaffe och tårta på redaktionen kl. 14-17.
Huset är öppet för alla: både läsare och samarbetspartners samt vänner och bekanta.
- Välkomna allihop! Jag firar i arbetets tecken, så vi ställer inte igång med något märkvärdigt, men jag ser framemot att få träffa bekanta och nya ansikten, hälsar Nurmi.
Text och foto: Sam Cygnel/IS
Den 95-åriga lokaltidningen på Kimitoön har nyligen genomfört ett partiellt generationsskifte. Familjen Lindström, som varit Annonsbladets ägare i över femtio år har under de senaste två åren, genom olika arrangemang successivt minskat sitt aktieinnehav.
Den största enskilda ägaren i Förlags Ab Lindan Kustannus Oy är nu bolagets VD och chefredaktör Michael Nurmi, som innehar hälften av aktierna då generationsskiftet är slutfört. Återstoden av aktierna ägs fortsättningsvis av några inom familjen Lindström.
– Syskonen Lindström har under några års tid systematiskt minskat sitt innehav, framhåller Folke Lindström. Vi anser det väldigt viktigt att lokaltidningen förblir i lokala ägares händer och Michael har genom sitt engagemang i bolaget under närmare fjorton år visat sig vara den rätta ägaren med ett brinnande intresse för Kimitoön.
– En lokaltidning skall ägas lokalt eftersom dess betydelse i bygden och ansvar för bygden är sällsynt stort. Tidigare trodde man att det var en uppgift också för banker och posten, men det blev tyvärr helt annorlunda, framhåller Lindström.
Nurmi tillägger att han som största enskilda ägare fortsätter värna om det lokala då det gäller tidningens innehåll, men också beträffande ägarbolagets verksamhet.
– Vi breddar gärna verksamheten genom företagsförvärv så att vi får fler ben att stå på. För ett par år sedan köpte vi en andel i bokföringsbyrån Saldare, och i fortsättningen kan vi köpa in oss i liknande objekt, om det skulle uppenbara sig sådana. Samhälleligt sett är lokalt ägande det bästa sättet att hålla arbetsplatserna på ön eller skapa nya arbetstillfällen.
Bolagets styrelse fortsätter
Kommerserådet Folke Lindström fortsätter tillsvidare som Lindans styrelseordförande, övriga styrelsemedlemmar är Michael Nurmi, Claus Lindström och Mathias Lindström. Förlags Ab Lindan sysselsätter fyra fastanställda samt många freelansare och projektarbetare och har aldrig ännu behövt visa något förlustår, trots att branschen knäar. Bolaget är skuldfritt och har en hög solvensgrad.
– Det gäller att hela tiden anpassa verksamheten och kostnaderna och det har Michael visat att han är väldigt bra på, säger en nöjd styrelseordförande som själv sålde ut en del av sina aktier.
Annonsbladets totala upplaga, både som papperstidning och digitalt, uppgick vid årsskiftet till 4525. (Abl)
Ambassadörer. I fjol fick Kimitoöns turistföretagare berätta allt om sin ö och vad den har att erbjuda för en besökare.
Resemässan i Helsingfors mässcentrum inspirerar den här helgen till resor både när och fjärran. Årets tema för mässan är hållbart och ansvarsfullt resande.
– Ett sådant tema passar fint ihop med den småskaliga profilering som Kimitoöns turistnäring och närmatsproducenter har, säger Kimitoöns turistchef Benjamin Donner, som har med sig en snygg miniatyr av Bengtskärs fyr som diskussionsöppnare och blickfång.
De lokala företagen som ställer ut på mässan är Kasnäs badhotell, Wilson Charter (som samtidigt företräder Bengtskär och Rosala Vikingacentrum), Dalsbruks bruksby (ett samarbete mellan ortens företag inom ramarna för Dalsbruk 2020), och Storfinnhova Gård.
Resemässans besökare kan också bekanta sig med Kimitoön genom lokala närmatsdelikatesser, hantverksprodukter eller genom att ta en pratstund med några av ortens guider. Även Annonsbladet drar sitt strå till stacken genom att dela ut sin mässtidning till alla besökare. Numret innehåller tips till den som besöker ön och dess skärgårdsdelar, inklusive kartor och plock bland olika evenemang.
Mässan är öppen för allmänheten från fredag till söndag. (SC)
Info om resemässan: https://matka.messukeskus.com/?gclid=Cj0KCQiAjfvwBRCkARIsAIqSWlMP3k0tthJrocyHzMP4X44HqGXBkf2Di220kvSsmCWPmMkaAW_e3HgaAl14EALw_wcB
Läs Annonsbladets mässtidning: https://www.lehtiluukku.fi/lehdet/canews/14.1.2020/234729.html
Peter Nabb och Ann Laurén vid Egnahemsföreningen på Kimitoön rf hoppas att föreningens nya namn faller alla öbor i smaken.
Den 55-åriga egnahemsföreningen Egnahemsföreningen i Dragsfjärd heter härefter Egnahemsföreningen på Kimitoön rf. Ann Laurén i föreningen säger att det nya namnet bättre beskriver var föreningen verkar.
– Vi har redan tidigare betjänat många som bor på Kimitoön och i dess skärgård, så därför känns det nya namnet mer rätt. När vi de senaste åren haft olika medlemskampanjer i Västanfjärd och Kimito har det gamla namnet känts lite snopet.
Även inom föreningen har man en längre tid betraktat ön som en helhet.
– Föreningens ordförande Peter Nabb är från Västanfjärd och andra styrelsemedlemmar från Björkboda, Dragsfjärd och Dalsbruk. Kimito finns representerat i och med att talkkari-koordinatorn bor där, berättar Laurén.
Hon tillägger att man i föreningen hoppas att alla öbor nu kan känna föreningen som sin och att tröskeln att bli medlem härefter är ännu lägre än förut.
FÖRENINGENS talkkari-tjänster får en fortsättning i år, när föreningen får ekonomiskt stöd för åtta månaders anställning av en gårdskarl, med möjlighet till fyra månaders förlängning.
– Antagligen kommer vi att ha en förlängning som mål redan från första början, eftersom medlemmarna så bra lärt sig att använda gårdskarlens tjänster. År 2018 hade gårdskarlen 198 uppdrag, medan de i fjol hade stigit till 500. Det är mer än troligt att gårdskarlen får minst lika många uppdrag i år igen, gissar Laurén.
Talkkari-tjänsterna går ut på att föreningens medlemmar för en lite slant kan få vardagliga sysslor utförda av en ambulerande gårdskarl.
Text: Sam Cygnel Käännös: Ingrid Sandman, arkivfoto/arkistokuva