Äppeldagen ordnas för 14:e gången.

På lördag blir det skördefest med äpplet i fokus, när Äppeldagen äger rum på Söderlångvik Gård. Tillika bjuds det på mycket annat gott och roligt för hela familjen. Evenemanget ordnas för fjortonde gången, och fortsättningsvis handlar den grundläggande tanken om att få nya målgrupper att uppskatta den hälsosamma frukten.

– Våra fina inhemska äpplen är värda att firas varje år, tycker Söderlångvik Gårds trädgårdsmästare Karin Arfman. Hon lovar provsmakning på nästan tio olika äppelsorter och tips om vilka äpplen som lämpar sig bäst både för lagring och äppelpaj.

Pomologen Leif Blomqvist är på plats och kan svara på frågor om olika äppelträd. Det är fritt fram att fråga om äppelsorter som finns hemma i den egna trädgården. Det kan underlätta om man tar med sig t.ex. ett äpple från trädet, tipsar Arfman.

TILL Äppeldagen hör sedan några år tillbaka ett konstverk, som passar in i gårdens miljö. I år kommer konstverket Hanami – Vackra tankar av bild- och samhällskonstnär Sara Ilveskorpi att få sin start just på Äppeldagen. Hanami är japanska och betyder ”att beskåda blommor”, upplyser programassistent Kerttu Raittila.

Konstverket är interaktivt och långsiktigt. Äppeldagsbesökarna har möjlighet att plantera sin egen blomlök i ett vackert mönster, som bildar formen av en äppelblomma. Blomlökarna tillönskas goda tankar, som förhoppningsvis gynnar både planteraren och blomlöken.

MUSIK ska det bli hela eftermiddagen med KIBB (Kimito Island Big Band) kl.12–13, Kake & co kl.13–14, och avslutningsvis barngruppen Arne Alligator.

Utöver musiken kan man gratis ta del av bland annat demonstration i trädskötsel av arborist Antti Erola, hästridning och traktorsafari, samt konstworkshop. Hedda Kainz berättar om sin nya bok Stanna en stund i Kärra. Förutom äpplen finns det möjlighet att köpa hem delikatesser och hantverk av lokala aktörer.

MUSEET genomgår en omfattande grundrenovering och är inte öppet. Man kan dock bekanta sig med renoveringen av karaktärsbyggnaden under en guidad tur med projektskötare och -övervakare Lilian Karlsson på svenska kl. 11.30 och en timme senare på finska, hälsar förvaltare Mikael Jensen. (Abl)

Pasi Tamminen säljer, Max Andesson tycker att fastiheten skulle passa en företagare inom båtbranschen, gärna så att området kommer till allmän nytta. Enligt Västanfjärds byaråds byaplan kunde området, dit fastigheten hör, utvecklas till ett maritimt centrum.

Bed and breakfast Kansakoulus drivande kraft Pasi Tamminen lämnar projektet med båtvarvs- och cafébyggnaden på Kalkholmen. Diskussioner om en affär har redan förts med en spekulant, och nu kommer fastigheten till försäljning via en bostadsmäklare. Diskussioner om att kommunen, som sålde fastigheten till Tamminen och hans fru, skulle lösa tillbaka fastigheten har enligt Tamminen inte förts.

– Vi kom en bit på väg med den första spekulanten, men anbudet vi fick var ändå så pass lågt att vi inte gjorde affär, berättar Tamminen.

Det är samma bolag som driver både Kansakoulu och Kalkholmsfastigheten.

– Kalkholmsfastigheten blivit en ekonomisk börda för Kansakoulus verksamhet, och därför är det bäst att bryta trenden och sälja fastigheten vidare. Caféet vi haft på Kalkholmen hade bara hälften så mycket kunder som året innan, och gindestilleriet som vi planerade dit kom på grund av flera orsaker inte i gång som tänkt. På det ekonomiska planet har det varit så att det vi förtjänat via Kansakoulu, har gått åt till att lappa ihop Kalkholmens utgifter, förklarar Tamminen.

Han säger att ett hyggligt försäljningspris räcker för att bolaget bakom Kansakoulu får sina skulder betalda. Turun Sanomat rapporterade tidigare i veckan att bolaget har en del obetalda räkningar, av vilka en räkning på 8500 € är den största enskilda.

SOMMAREN har i övrigt löpt fint i Kansakoulu, enligt Tamminen.

– På tisdag hade vi 43 matgäster, vilket för oss är ett riktigt hyggligt antal. Inkvarteringen har varit fullbokad i över 40 dygn, och tillväxtsiffrorna för sommarmånaderna ligger kring 30 % per månad, så här i Brännboda har sommaren gått bra för oss. Även frånsett ekonomin tycker vi att Kansakoulu har positiva vindar i seglen.

Tamminen tillägger att Kansakoulu sedan starten alltid uppvisat positivt resultat i boksluten.

 

FASTIGHETEN på Kalkholmen har ett gott läge i och med strandlinjen som ingår, och torde vara attraktiv för intressenter olika branscher. I byaplanen, som Västanfjärds Byaråd lät göra strax efter kommunsammanslagningen, kunde området utvecklas till ett maritimt centrum för ortsbor och turister. I den kommunala detaljplanen ligger den största delen av fastigheten på ett område för verksamhetsbyggnader. Enligt planen lämpar sig området för det mesta som har med företagsverksamhet att göra (kontorsbyggnader samt industri- och lagerbyggnader eller kombinationer av sådana, som inte orsakar miljöolägenheter, samt servicefunktioner).

 

 

”Lämplig för båtrelaterad verksamhet”

 

Max Andersson, ordförande för Västanfjärds Byaråd, tror att Tamminens fastighet allra bäst skulle passa en företagare inom båtbranschen, gärna så att området kommer till allmän nytta.

– Det är bra att se området som en helhet, så att Tamminens fastighet skulle ingå i något som kunde utvecklas till en fungerande gästhamn. De befintliga bryggorna kunde hyras av en sådan entreprenör, en husvagnsparkering finns redan, med mera. Jag tror att många ortsbor och sommargäster skulle vara nöjda om vi fick en gästhamn till Kalkholmen.

Andersson säger att byarådet inte diskuterat fastighetsförsäljningen, även om rykten om den rört sig på byn ett tag.

– Det som i alla fall är klart är att byarådet inte har några resurser att köpa området. Däremot deltar rådet naturligtvis gärna som diskuterande- och rådgivande part.

 

Text: Sam Cygnel, grafik och foto: arkiv

 

Bjärkas Golf sällar sig till flertalet företag på ön som installerat solpaneler. Här handlar det om 236 paneler med en sammanlagd effekt på 70 kW. Panelerna är utplacerade på fyra byggnaders tak.

Magnus Bergholm, intresserad av energilösningar sedan länge, visar wattmätaren i vilken det går att se produktionen.

– Det fascinerande är att det inte behöver vara soligt för att det ska bli siffror, funderar han.

En del av den producerade energin lagras i en sex kubikmeter stor ackumulatortank, som sedan tidigare funnits på gården, samt med golvvärmeslingor i betonggolv.

– Det mesta av energin behövs på gården, men troligen måste en del överskottsenergi säljas under riktigt soliga dagar, vilket inte är någon vidare bra affär, tror Bergholm.

Gårdens inkvarteringsverksamhet och restaurangfaciliteter behöver under sommaren energi till bland annat kylskåp och frysar.

– Den ekonomiska biten är en sak, vi räknar med att ha panelerna inbetalda långt innan garantitiden gått ut, men även miljöaspekten är viktig. Att det handlar om en miljövänlig lösning känns viktigt för oss på gården och förhoppningsvis också för dem som besöker oss.

Bjärkas Golf drivs att Fredrik och Linda Bergholm. Fredriks far Magnus var på plats när Annonsbladet tittade in.

Text och foto: Sam Cygnel/IS

Rohan Tallit uppträder för sista gången denna säsong kl. 16. Detta är den sista föreställningen inspirerad av tornering till häst under Johan III:s tid. Föreställningen har visats på medeltidsevenemnag i olika länder i fjol och i år.

Föreställningen bjuder på mycken eld och dramatik men också på en tidsenlig bild av 1500-talet. Kläder, vapen och annan rekvisita följer noga förebilderna från för 400 år sedan. Man får en föreställning om tornérspelen vid Åbo slott på Johan III:s tid, om förbindelserna och spänningarna mellan deltagarna, själva spelet och stämningen. Uppvisningen bygger på samtida historiska personer.

Rohan Tallit marknadsför spelet med att berätta om intrigen, som utspelar sig i mitten av 1500-talet. Hertigdömet Finland söker sin form. Gustav Wasas son Johan III med gemål håller landet i ett järngrepp. Adelsmännen vänder kappan efter vinden. Skärmytslingar och rövartåg splittrar hertigdömet då Wasabröderna strider om makten. Det är tid att ordna tornérspel. I tur och ordning riskerar de livet såväl i strider som i hemlig kärlek.

 

JAAKKO NUOTIO från Rohan Tallit berättar att det är ganska lätt att följa med tornérspelets intrig fast man befinner sig under bar himmel och ser spelet stående. Föreställningen har fått ett gott mottagande överallt. Han berättar att många har berömt den och sagt att den är den bästa hittills. Det känns förstås bra.

Föreställningen räcker ca 50 minuter och passar hela familjen. En berättare deltar.

 

TORNÉRSPELET visar autentisk stridsteknik. De stridande riddarna är klädda i harnesk och annan medeltida skyddsutrustning av metall. Också hästarna har skydd och är specialskolade för uppgiften. Ekipagen rusar fram mot varandra längs skyddstaketet. Farten uppgår till ca 80 km/h då lansen träffar motståndaren. Stöten är så hård att lansens rödmålade ände brister vid en bra stöt.

 

ROHAN TALLIT är en hästgård i Västanfjärd. Gården har specialiserat sig på historisk ridning. Utöver tornérspel erbjuder gården undervisning i historisk hästhantering. Man bygger på historiska källor och egen forskning.

Gården förmedlar och skolar hästar, ryttare, stuntpersoner och autentisk utrustning för teve- och filmproduktion.

Tornéruppvisningarna förnyas med två års mellanrum. Nästa år kan man erbjuda något alldeles nytt. Nuotio avslöjar ännu inga detaljer men berättar att man finslipar manuset under vintern liksom också själva uppvisningen.

- Man måste gå igenom tricken noga och pröva vilka som kan genomföras tryggt.

 

Läs mera om September Open evenemangtidningen.

 

Teksti: Sam Cygnel översättning: Ingrid Sandman foto/kuva: Rohan Tallit