28.3.2018
En arbetsolycka hände i Dalsbruk förra veckan, då en arbetstagare vid Byggis fick en fallande bit av en bjälke i ögat. Man kunde tycka att det är tur i oturen att Dalsbruks hälsostation låg alldeles intill (100 meter), men tyvärr hjälpte det inte den här gången. Enligt Leif Nordgren från Byggis vägrade man vid hälsostationen att ta emot ett olycksfall, med motiveringen att läkaren hade bråttom. Man fick order om att åka vidare till hälsostationen i Kimito. Där följde en väntan på nästan två timmar, efter vilket patienten fick en remiss till Åbo Universitetssjukhus. Nordgren berättar att skadan har skötts smidigt och omsorgsfullt vid sjukhuset i Åbo.
- Vad är det för sjukvård vi har på ön? Varför finns det läkare här, om de inte kan ta emot olycksfall? Kan de verkligen ha så bråttom? frågar sig Nordgren.
Han poängterar dock att han inte beskyller personalen på hälsostationen, utan är bitter på de beslut som fattats högre upp.
- Som bruksare är jag inte nöjd med hur det har gått. Det hela började med röntgenapparaten som donerats till Dalsbruk. Då den skulle förnyas placerades den i Kimito. Efter det har allting gått samma väg, tycker han.
Norgren uttrycker i sammanhanget sitt missnöje med beslutet att stänga Dalsbruks hälsostation under två månader i sommar, då det finns som mest folk på orten. Nordgren är beroende av den närliggande hälsostationen, för sin handikappade son. Sommaren ställer till problem – för att få det han behöver till sonens vård måste han lämna in en lång lista på förhand.
ANNONSBLADET KONTAKTAR omsorgschef Maria Wallin och omsorgsnämndens ordförande Niklas Guseff, för att försöka reda ut orsaken bakom det här. Ingen av dem tar förstås ställning till det här enskilda fallet. Men detta hänger ihop med ett beslut från kommunen om de två hälsostationernas olika roller. Dalsbruk är till för icke brådskande läkarvård och Kimito för brådskande läkarvård – så här har det fungerat redan i några år. I Kimito finns alltså beredskap att sköta akut sjuka, medan Dalbruksmottagningen är en tidsbeställningsmottagning.
- Är man akut sjuk kan det hända att man behöver röntgen, vilket finns enbart i Kimito. Måste man åka vidare till sjukhus är det kortare väg att därifrån åka vidare, sade Wallin i en tidigare artikel i Annonsbladet.
Hon konkretiserar nu att personalen i Dalsbruk ofta har dagarna fullbokade med patienter, och de som jobbar där är så få, att det faktiskt inte finns tid för akutfall.
Beslutet om den här klassificeringen fattades i samband med behandling av budget och ekonomiplan för några år sedan. Det betyder alltså att det här har godkänts av politikerna som under förra valperioden satt i kommunstyrelsen och i fullmäktige.
GUSEFF HÅLLER MED OM att linjedragningen här är tydlig och att invånarna måste inse att man inte kan få akut läkarvård vid Dalsbruks hälsostation.
- Visst har alla en plikt att hjälpa ifall någon håller på att dö. Men behöver man akut hjälp i dag fungerar det inte längre så att man då kommer till hälsovårdscentralen. Händer det något akut ringer man efter ambulans. Till Dalsbruks hälsostation ska man inte komma om man inte har en tidsbokning, säger Guseff.
Text: Emilia Örnmark, Foto: ABL-arkiv
Åbo Svenska Teaters ”Honey” hade premiär i Åbo på torsdagen. Kajsa Ek tolkar nio roller i en strålande enmansshow. Texten är av ÅST-dramaturgen Tove Appelgren, som också har regisserat.
Teatern kallar Honey för en feelgod-komedi och visst, publiken kan inte låta bli att dra på mun och fnissa högt år de träffande replikerna och åt Eks dråpliga kroppsspråk. Ek har inte jättemånga år i branschen på nacken. Hon gick ut Teaterhögskolan 2013.
Nu får hon visa framfötterna och lyckas verkligen skapa illusionen av allt från småfräck och skarpögd tonåring som gillar att reta gallfeber på morsan, lojala väninnor med finsk accent och superkonventionell golfspelande kräftskivemamma, något av en finlandssvensk stereotyp, till de tre exen: en trist tråkmåns, en med avvikande preferenser och en riktig äventyrare.
I en hellång föreställning, praktiskt taget utan rekvisita, målas egentligen tragiska livsöden upp. Igenkänningsfaktorn är (obehagligt) hög. Träffsäkra porträtt: en sådan där har man ju faktiskt mött i verkliga livet! Beteenden och repliken är kusligt välbekanta trots karrikeringen. Så fnisset stannar ibland i halsen och man tvingas kanske gå till doms med sig själv. Det där med generationer, relationer till det motsatta könet och vänskap har aldrig varit – och är inte heller nu – så enkelt. ”Det är nu bara som det är”, säger huvudpersoner Honey.
Sin turnépremiär har Honey på lördagen den 24 mars kl.15 i Folkets hus i Dalsbruk.
Text: Ingrid Sandman
Foto: pressbild/Pette Rissanen
Arrangörer: Fr.v. Hasse Ginlund, Michael Nurmi och Ole Sjöblom.
Broloppet är en årligen återkommande halvmaraton från Dalsbruk till Kasnäs. Det första Broloppet arrangerades år 2011 för att fira den nya Lövöbron. I år arrangeras det åttonde loppet i förnyad form som ett hela familjens motionsjippo. Utöver halvmaraton blir det Bropromenad och Knattelopp.
Bropromenaden är ca 13 km lång och startar i Söderlångvikvägens och Kasnäsvägens vägskäl med målgång i Kasnäs. Busstransport för deltagarna från Dalsbruks sportplan och retur från Kasnäs till Dalsbruk. Knatteloppet är ett lekfullt motionslopp på ca en km för under 13-åringar. Knatteloppet löps vid sportplanen i Dalsbruk. Både när det gäller promenaden och Knatteloppet betonar man särskilt glädjen i att röra på sig.
Begivenheten börjar den 16 juni med start kl. 11.30 på sportplanen. Arrangörer är Annonsbladet, Jäntevä, Actiwell och FC Boda i samarbete med Kasnäsudden Ab/Hotel Kasnäs. Anmäla sig kan man på nätet på adressen www.siltajuoksu.com.
Annonsbladets chefredaktör Michael Nurmi berättar att man vill arrangera en begivenhet som hela familjen kan delta i. Under de senaste åren har Broloppets deltagarantal sjunkit. Nu har man sänkt deltagaravgiften för att locka fler. Nurmi säger att begivenheten är unik för deltagarna får utöver motionen också uppleva fin bruks- och skärgårdsmiljö. Efter målgång väntar badhus och mat.
– Sådan service är inte vanlig i sådana här sammanhang, påpekar han.
Man kan också utmana en kompis att delta eller delta som större grupp och varför inte klä ut sig enligt något tema. Det ska vara roligt. Begivenheten är försäsongens första stora evenemang på ön och kunde t.o.m. betraktas som säsongöppning.
Ole Sjöblom från Jäntevä berättar att man den här gången också kan anmäla sig på blankett.
– I samband med påskmarknaden i Dalsbruk finns det blanketter att fylla i. Betalar gör man kontant. Vi hoppas på många lokala deltagare, säger han.
Anmälan och mera info: www.siltajuoksu.com
Facebook: Broloppet-Siltajuoksu
I Actiwell i Kimito kan man nu anmäla sig och betala anmälan till Broloppets tre olika evenemang. Betalningen sker kontant, deltagaravgifterna höjs en aning inför loppet, nu tills 31.3 är deltagaravgiften till Brolopet 45 euro och Bropromenaden 20 euro, Knatteloppet är 10 euro.
Enligt Anne Barre går det på frukt- och grönsaksavdelningen åt en hel del papperspåsar istället för plastpåsar.
Som en nyhet kommer det knappast för någon att plastavfall är ett enormt problem överallt – plast hamnar på avstjälpningsplatser, i vattendrag och hav och skadar djur. I Finland pågår som bäst kampanjen ”Muoviton maaliskuu” (övers. ”Plastfri mars”), där man utmanar folk att leva utan engångsplast i en hel månad.
I en artikel på WWF:s svenska webbsida berättas det att varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven.
- Fortsätter vi att skräpa ner världshaven i den takt som görs nu världen över kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050 – alltså om bara en generation, skriver WWF.
En av bovarna i mängden plastavfall är plastkassen – bara i Finland används (enligt Suomen Luonto)
300 miljoner plastkassar per år (hit räknas dock inte fruktpåsarna). Livstiden för en plastkasse i havet kan uppgå till 30 år. Från EU finns direktiv om att minska antalet plastkassar till 40 stycken per person och år fram till slutet av 2025.
I ETT PRESSMEDDELANDE från S-gruppen konstaterar man att användningen av plastkassar i Finland lever i en brytningstid. I S-gruppens mataffärer sjönk användningen av frukt- och grönsakspåsarna i fjol med en femtedel: jämfört med året innan plockade kunderna åt sig 52 miljoner färre av dessa påsar. Samtidigt ökade användningen av de biologiskt nedbrytbara påsarna med 20 procent.
Också gällande kassarna man packar hem sina varor i görs framsteg. Inom S-gruppen ökade användningen av de biologiskt nedbrytbara kassarna med 60 procent, de hållbara kassarna med 20 procent och papperskassarna med 8 procent.
I Sale i Dalsbruk tycker dock inte butikschef Peter Fromholz att plastkassarna vid kassan skulle ha gått mindre åt det senaste året.
- Visst finns de kunder som har en egen kasse med sig, men största delen av kunderna köper nog en plastkasse, säger Fromholz.
Dock har han märkt att de mer miljövänliga alternativen: kassar i t.ex. papper och tyg, går mer åt.
En nyhet i Dalsbrukbutiken är fruktpåsarna i polyester, som man kan använda fler gånger, och också tvätta.
- Någon större mängd går det inte åt av dem. Det här har kanske inte slagit igenom än, funderar Fromholz.
Frukt- och grönsakspåsar i plast finns i Sale inte längre framsatta vid kassan.
PÅ K-SUPERMARKET Kompass i Kimito går det åt ca 100 000 plastkassar per år.
- Användningen minskar, mer och mer används hållbara kassar gjorda av t.ex. papper, som ju går att använda också till annat. Ytterligare ett alternativ är de biologiskt nedbrytbara kassarna, säger Tobias Eriksson, köpman i Kompassen.
Han säger dock att än så länge är det främst plastkassar som köps vid kassan, de andra alternativen utgör bara en liten bråkdel. Enligt honom finns det nog de kunder som har en egen korg eller kasse med sig, men vanligare är det dock att man inte har det.
Det finns de som försvarar sitt köp av plastkasse med att man behöver dem som soppåsar. Men Eriksson poängterar att de soppåsar som är tänkta för ändamålet och finns att köpa på rulle är gjorda av tunnare plast och således belastar naturen mindre.
- Använder man en soppåse varannan dag blir kostnaden en euro i månaden.
Kunderna i Kompassen den här morgonen verkar vara miljömedvetna: Marita Raita visar upp sin väska med varor och berättar att hon alltid har väskan med sig. Eftersom hon tar sig med cykel till affären är det enda alternativet.
Brita Funck köper sällan plastkassar. Hon har någon gång köpt hållbara kassar, och dem använder hon länge.
I KOMPASSEN FINNS i frukt- och grönsaksavdelningen ett alternativ till plastpåsen, nämligen en påse av papper. Plastpåsen användes det tidigare mycket av i kassan.
- Det sågs som god betjäning att packa in t.ex. frysvaror och små chokladstänger i en extra påse. Men det här är något som fallit bort, vilket också är i enlighet med Keskos linje, säger Eriksson.
Enligt honom sparar man flera rullar i veckan så här.
Anne Barre, som är ansvarig för frukt- och grönsaksavdelningen, säger att det går åt ungefär lika mycket av papperspåsarna som av plastpåsarna.
Text och foto: EMILIA ÖRNMARK KÄÄNNÖS: INGRID SANDMAN
Artisterna Thomas Lundin och Calle Pettersson bjuder in till kvinnodagsallsång i Bio Pony i Dalsbruk på fredagen. Samtliga allsånger handlar om kvinnor, på ett eller annat sätt. Allt från Everts Taubes visor om Rosa, Carmencita och Pepita via Drömmen om Elin och Jag vill vara din Margareta, till Proud Mary och Paul Ankas hit Diana.
– Oftast sjunger vi sommarallsånger under mer eller mindre soliga sommarkvällar. Och i juletid brukar det bli julallsång med klassiska julsånger. Men vi sjunger gärna allsång också däremellan. Att sjunga tillsammans är rena medicinen och det kan ju behövas i dessa flunsatider när fjolsommarens vitaminer börjar sina i kroppen, funderar Lundin och Pettersson.
Därför blir det kvinnodagsallsång på kvinnodagen.
Artisterna understryker att både kvinnor och män är hjärtligt välkomna.
– Vi tycker att det här är ett perfekt och glatt sätt att fira kvinnodagen tillsammans.
Allsången i Bio Pony börjar klockan 19 fredagen den 9 mars. Biljetter (20 e) kan köpas vid dörren.
Text ABL/IS, Foto Mikko Puttonen
Markus Lindström i farten.
Bilserviceverkstaden Autoasi i Kimito firar den internationella kvinnodagen, som egentligen är den 8 mars, genom att bjuda på specialerbjudanden och en överraskningspresent till alla kvinnokunder lördagen den 3 mars kl. 10-14. Man lottar också ut ett besök för ansiktsvård hos skönhetssalongen Unik.
Rasmus Näsman berättar att han fick idén till begivenheten som merkonomstuderande vid Autoasi. Eleverna fick en uppgift som gick ut på att planera, marknadsföra och förverkliga en begivenhet. En av Autoasis övriga studerande är från Joensuu och det var han som berättade att man hade arrangerat en liknande tillställning där.
- Jag tyckte det lät som en bra idé och ville förverkliga något liknande här, berättar Näsman.
Att beakta kvinnodagen passade bra in. Näsman menar att många kvinnor verkar vara lite främmande för en bilserviceverkstad. På det här sättet kunde man kanske sänka tröskeln lite. Näsman hoppas förstås att så många damer som möjligt ska vara modiga och komma på besök, bekanta sig med verkstaden och arbetet där.
Teksti ja kuva: Kati Lönnqvist, Översättning: Ingrid Sandman