Evgeny Bondarenko från Kharkiv i Ukraina spenderar julen på sin nuvarande hemort Dalsbruk.
Julen närmar sig. Hur kommer de ukrainare som bor på Kimitoön att fira jul? Rysslands anfallskrig i Ukraina är ständigt i tankarna trots juletider.
Journalisten Evgeny Bondarenko, 59 år, kommer från Kharkiv i östra Ukraina. Bondarenko är en av hundratals ukrainare på Kimitoön och han bor sedan ett par år tillbaka i Dalsbruk. Han berättar hur han kommer att fira jul i år.
– Tidigare år har jag rest söderut för att träffa släkt och vänner som bor i olika delar av Europa, bland annat i Polen. I år firar jag jul i stället här i Dalsbruk med mina vänner från Helsingfors.
Han säger att många ukrainare på Kimitoön, som flytt kriget, brukar träffas under jultiderna.
Julfirandet i Ukraina skiljer sig från firandet i Finland. Bondarenko berättar att julfirandet i Ukraina vanligtvis inleds med jullovet som informellt den 19 december.
– Då firas S:t Nicholas dag, en mycket populär barnhögtid då föräldrar, och särskilt gudföräldrar, ger sina barn fina små presenter.
S:t Nicholas levde på 200- och 300-talet efter Kristus.
Bondarenko tillägger att den ortodoxa trettondagen (Trettondedag jul), som infaller den 19 januari, kan betraktas som slutet på julsäsongen i Ukraina.
I västra Europa har man sedan 1500-talet successivt alltmer tillämpat den gregorianska kalendern. Den ortodoxa kristendomen fortsatte ändå att följa den gamla julianska kalendern. Även när Sovjetunionen övergick till vad som då kallades den ”nya stilen” och alla ”religiösa datum”, som bolsjevikerna kallade dem, förbjöds, fortsatte människor att fira traditionella högtider som deras förfäder hade gjort, säger Bondarenko.
Under Sovjetunionens tid (åren 1922–1991) firades julen i samband med nyårsfirandet.
– Vid nyår brukade man dela ut gåvor inom familjen och spendera tid tillsammans, säger Bondarenko.
Ukraina, ett till ytan större land än Finland, har ändå lite olika jultraditioner beroende på var man bor i landet. I centrala och östliga Ukraina har befolkningen länge följt den östliga kristna ortodoxa religionsinriktningen. I de västligaste delarna firades jul enligt västeuropeiska traditioner. Här är det den katolska inriktningen som dominerar.
Det ukrainska samhället har ändå gjort sitt slutgiltiga val och firar nu officiellt jul den 25 december, tillsammans med resten av Europa, och inte den 7 januari, som det var fram till nyligen.
Bondarenko trivs bra i Dalsbruk. Ortsborna är sympatiska gentemot honom.
– Finland har ju också har varit i krig mot ryssarna. Krigen och minnen från dem har blivit ett kollektivt minne hos finländarna.
Finland har som bekant fört två krig mot Sovjetunionen. Det handlar alltså om vinterkriget (1939 – 1940) och fortsättningskriget (1941 – 1944). Finländarna stred tappert men tvingades ge ifrån sig områden på Karelska näset, Salla och Petsamo i norra och nordöstra Finland och ön Hogland i Finska viken. Dessutom upprättade Sovjetunionen en militärbas i Porkala-området, endast ett par tio-tal kilometer från Helsingfors centrum.
Bondarenko anser att finländarna känner väl till sin historia. Han ser mycket positivt på Finland och landets vilja att stå upp mot sin stora granne i öst.
– Jag förundras över hur finländare stred och hjälpte varandra frivilligt i krigen mot Sovjetunionen. I Sovjet var situationen en helt annan. Där var stridslusten bland soldaterna inte den samma och ett liv betydde ingenting. Detsamma kan vi se i Rysslands anfallskrig mot Ukraina, säger Evgeny Bondarenko.
TEXT & FOTO: John Illman