Som en nyhet kommer det knappast för någon att plastavfall är ett enormt problem överallt – plast hamnar på avstjälpningsplatser, i vattendrag och hav och skadar djur. I Finland pågår som bäst kampanjen ”Muoviton maaliskuu” (övers. ”Plastfri mars”), där man utmanar folk att leva utan engångsplast i en hel månad.

I en artikel på WWF:s svenska webbsida berättas det att varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven.

– Fortsätter vi att skräpa ner världshaven i den takt som görs nu världen över kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050 – alltså om bara en generation, skriver WWF.

En av bovarna i mängden plastavfall är plastkassen – bara i Finland används (enligt Suomen Luonto)

300 miljoner plastkassar per år (hit räknas dock inte fruktpåsarna). Livstiden för en plastkasse i havet kan uppgå till 30 år. Från EU finns direktiv om att minska antalet plastkassar till 40 stycken per person och år fram till slutet av 2025.

I ETT PRESSMEDDELANDE från S-gruppen konstaterar man att användningen av plastkassar i Finland lever i en brytningstid. I S-gruppens mataffärer sjönk användningen av frukt- och grönsakspåsarna i fjol med en femtedel: jämfört med året innan plockade kunderna åt sig 52 miljoner färre av dessa påsar. Samtidigt ökade användningen av de biologiskt nedbrytbara påsarna med 20 procent.

Också gällande kassarna man packar hem sina varor i görs framsteg. Inom S-gruppen ökade användningen av de biologiskt nedbrytbara kassarna med 60 procent, de hållbara kassarna med 20 procent och papperskassarna med 8 procent.

I Sale i Dalsbruk tycker dock inte butikschef Peter Fromholz att plastkassarna vid kassan skulle ha gått mindre åt det senaste året.

– Visst finns de kunder som har en egen kasse med sig, men största delen av kunderna köper nog en plastkasse, säger Fromholz.

Dock har han märkt att de mer miljövänliga alternativen: kassar i t.ex. papper och tyg, går mer åt.

En nyhet i Dalsbrukbutiken är fruktpåsarna i polyester, som man kan använda fler gånger, och också tvätta.

– Någon större mängd går det inte åt av dem. Det här har kanske inte slagit igenom än, funderar Fromholz.

Frukt- och grönsakspåsar i plast finns i Sale inte längre framsatta vid kassan.

PÅ K-SUPERMARKET Kompass i Kimito går det åt ca 100 000 plastkassar per år.

– Användningen minskar, mer och mer används hållbara kassar gjorda av t.ex. papper, som ju går att använda också till annat. Ytterligare ett alternativ är de biologiskt nedbrytbara kassarna, säger Tobias Eriksson, köpman i Kompassen.

Han säger dock att än så länge är det främst plastkassar som köps vid kassan, de andra alternativen utgör bara en liten bråkdel. Enligt honom finns det nog de kunder som har en egen korg eller kasse med sig, men vanligare är det dock att man inte har det.

Det finns de som försvarar sitt köp av plastkasse med att man behöver dem som soppåsar. Men Eriksson poängterar att de soppåsar som är tänkta för ändamålet och finns att köpa på rulle är gjorda av tunnare plast och således belastar naturen mindre.

– Använder man en soppåse varannan dag blir kostnaden en euro i månaden.

Kunderna i Kompassen den här morgonen verkar vara miljömedvetna: Marita Raita visar upp sin väska med varor och berättar att hon alltid har väskan med sig. Eftersom hon tar sig med cykel till affären är det enda alternativet.

Brita Funck köper sällan plastkassar. Hon har någon gång köpt hållbara kassar, och dem använder hon länge.

I KOMPASSEN FINNS i frukt- och grönsaksavdelningen ett alternativ till plastpåsen, nämligen en påse av papper. Plastpåsen användes det tidigare mycket av i kassan.

– Det sågs som god betjäning att packa in t.ex. frysvaror och små chokladstänger i en extra påse. Men det här är något som fallit bort, vilket också är i enlighet med Keskos linje, säger Eriksson.

Enligt honom sparar man flera rullar i veckan så här.

Anne Barre, som är ansvarig för frukt- och grönsaksavdelningen, säger att det går åt ungefär lika mycket av papperspåsarna som av plastpåsarna.

Text och foto: EMILIA ÖRNMARK KÄÄNNÖS: INGRID SANDMAN

Kaikkihan ovat tietoisia, että muovijäte on suuri ongelma joka paikassa – muovia joutuu kaatopaikoille, vesistöihin ja meriin vahingoittaen eläimiä. Suomessa ”Muoviton maaliskuu” -kampanja on parhaillaan käynnissä. Kampanja kehottaa ihmisiä pärjäämään ilman kertakäyttömuovia kokonaisen kuukauden.

WWF:n ruotsinkielinen nettisivu kertoo, että meriin joutuu vuosittain kahdeksan miljoonaa tonnia muovia. Järjestön mukaan samaan tahtiin jatkaminen johtaa siihen, että merissä vuonna 2050, siis yhden sukupolven päästä, on enemmän muovia kuin kalaa.

Muovikassi on eräs roistoista. Suomen Luonnon mukaan maassamme käytetään vuosittain 300 miljoonaa muovikassia (hedelmäpusseja ei lasketaan tähän määrään). Meressä muovikassi ei hajoa kuin vasta 30 vuoden kuluessa. EU:n direktiivin mukaan meidän olisi vähennettävä muovikassien määrää 40:een/henkeä kohden vuoden 2025 loppuun mennessä.

S-RYHMÄN lehtitiedotteessa todetaan, että muovikassit kokevat Suomessa muutoksen aikaa. Ryhmän ruokakaupoissa hedelmä- ja vihannespussien käyttö laski viime vuonna viidenneksen. Asiakkaat ottivat 52 miljoonaa hedelmäpussia edellisvuotta vähemmän. Biologisesti hajoavien muovipussien käyttö kasvoi 20 prosenttia.

Ostoskassienkin kohdalla asiakkaiden käytöksessä nähdään muutosta. S-ryhmän asiakkaat ostivat biohajoavia pusseja 60 prosenttia edellisvuotta enemmän, paperikasseja 8 prosenttia enemmän.

Kauppapäällikkö Peter Fromholz Taalintehtaan Salessa ei ole huomannut muutosta viime vuonna.

– Toki joillakin asiakkailla on oma kassi mukanaan, mutta suurin osa ostaa kassin.

Hän on kuitenkin pannut merkille, että ympäristöystävällisiä paperi- ja kangaskasseja menee entistä enemmän. Taalintehtaan myymälässä on uutuus: polyesteriset hedelmäpussit, joita voi käyttää useita kertoja ja myöskin pestä. Fromholzin mukaan niiden menekki ei ole kovin suurta. Ehkä ne eivät ole vielä kokeneet läpimurtoa. Salen kassalla ei enää ole muovisia hedelmä- ja vihannespusseja.

KEMIÖN K-Supermarketissa muovikassien vuosimenekki on n. 100 000 kappaletta. Kauppias Tobias Eriksson kertoo, että niiden käyttö on vähenemässä. Asiakkaat siirtyvät yhä enemmän kestokasseihin, esim. paperisiin, jotka kelpaavat muuhunkin käyttöön. Vaihtoehtona ovat myös biohajoavat kassit.

Hän toteaa, että kassalla muovikasseja ostetaan eniten. Muut vaihtoehdot muodostavat hyvin pienen osan. Hän kertoo, että jotkut asiakkaat tulevat kauppaan oman korin tai kassin kanssa; suurin osa ei.

Jotkut puolustelevat muovikassiostamisensa sillä, että kassi hyödynnetään roskapussina. Eriksson korostaa, että roskakasseiksi tarkoitettuja kasseja on saatavana rullissa ja ne on tehty ohuemmasta muovista. Täten ne kuormittavat luontoa paksuja kasseja vähemmän.

– Roskakassi joka toisena päivänä maksaa euron kuukaudessa.

Kompassin asiakkaat tuntuvat olevan ympäristötietoisia tänä päivänä. Marita Raita esittelee tavaralaukkuaan ja kertoo, että hänellä on se mukanaan aina ostoksilla käydessään. Koska hän menee kauppaan pyörällä se on ainoa vaihtoehto.

Brita Funck ostaa muovikasseja aniharvoin. Hän on aikanaan hankkinut itselleen kestävät kassit ja niitä hän käyttää pitkään.

KOMPASSIN hedelmä- ja vihannesosastolta löytyy muovipussille vaihtoehto: paperipussi. Ennen muovisia hedelmäpusseja meni kassalla runsaasti.

Eriksson kertoo, että silloin hyvään palveluun katsottiin kuuluvan esim. pakasteiden tai suklaapatukoiden pakkaaminen pussiin. Tätä tapaa ei enää noudateta. Erikssonin mukaan se on Keskon linjan mukaista. Näin säästyy useita rullia viikottain.

Hedelmä- ja vihannesosastosta vastaava Anne Barre kertoo, että paperipussien menekki on melkein samansuuruista kuin muovipussien.

Teksti & kuva: EMILIA ÖRNMARK KÄÄNNÖS: INGRID SANDMAN