Enligt Anne Barre går det på frukt- och grönsaksavdelningen åt en hel del papperspåsar istället för plastpåsar.
Som en nyhet kommer det knappast för någon att plastavfall är ett enormt problem överallt – plast hamnar på avstjälpningsplatser, i vattendrag och hav och skadar djur. I Finland pågår som bäst kampanjen ”Muoviton maaliskuu” (övers. ”Plastfri mars”), där man utmanar folk att leva utan engångsplast i en hel månad.
I en artikel på WWF:s svenska webbsida berättas det att varje år hamnar åtta miljoner ton plast i haven.
- Fortsätter vi att skräpa ner världshaven i den takt som görs nu världen över kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050 – alltså om bara en generation, skriver WWF.
En av bovarna i mängden plastavfall är plastkassen – bara i Finland används (enligt Suomen Luonto)
300 miljoner plastkassar per år (hit räknas dock inte fruktpåsarna). Livstiden för en plastkasse i havet kan uppgå till 30 år. Från EU finns direktiv om att minska antalet plastkassar till 40 stycken per person och år fram till slutet av 2025.
I ETT PRESSMEDDELANDE från S-gruppen konstaterar man att användningen av plastkassar i Finland lever i en brytningstid. I S-gruppens mataffärer sjönk användningen av frukt- och grönsakspåsarna i fjol med en femtedel: jämfört med året innan plockade kunderna åt sig 52 miljoner färre av dessa påsar. Samtidigt ökade användningen av de biologiskt nedbrytbara påsarna med 20 procent.
Också gällande kassarna man packar hem sina varor i görs framsteg. Inom S-gruppen ökade användningen av de biologiskt nedbrytbara kassarna med 60 procent, de hållbara kassarna med 20 procent och papperskassarna med 8 procent.
I Sale i Dalsbruk tycker dock inte butikschef Peter Fromholz att plastkassarna vid kassan skulle ha gått mindre åt det senaste året.
- Visst finns de kunder som har en egen kasse med sig, men största delen av kunderna köper nog en plastkasse, säger Fromholz.
Dock har han märkt att de mer miljövänliga alternativen: kassar i t.ex. papper och tyg, går mer åt.
En nyhet i Dalsbrukbutiken är fruktpåsarna i polyester, som man kan använda fler gånger, och också tvätta.
- Någon större mängd går det inte åt av dem. Det här har kanske inte slagit igenom än, funderar Fromholz.
Frukt- och grönsakspåsar i plast finns i Sale inte längre framsatta vid kassan.
PÅ K-SUPERMARKET Kompass i Kimito går det åt ca 100 000 plastkassar per år.
- Användningen minskar, mer och mer används hållbara kassar gjorda av t.ex. papper, som ju går att använda också till annat. Ytterligare ett alternativ är de biologiskt nedbrytbara kassarna, säger Tobias Eriksson, köpman i Kompassen.
Han säger dock att än så länge är det främst plastkassar som köps vid kassan, de andra alternativen utgör bara en liten bråkdel. Enligt honom finns det nog de kunder som har en egen korg eller kasse med sig, men vanligare är det dock att man inte har det.
Det finns de som försvarar sitt köp av plastkasse med att man behöver dem som soppåsar. Men Eriksson poängterar att de soppåsar som är tänkta för ändamålet och finns att köpa på rulle är gjorda av tunnare plast och således belastar naturen mindre.
- Använder man en soppåse varannan dag blir kostnaden en euro i månaden.
Kunderna i Kompassen den här morgonen verkar vara miljömedvetna: Marita Raita visar upp sin väska med varor och berättar att hon alltid har väskan med sig. Eftersom hon tar sig med cykel till affären är det enda alternativet.
Brita Funck köper sällan plastkassar. Hon har någon gång köpt hållbara kassar, och dem använder hon länge.
I KOMPASSEN FINNS i frukt- och grönsaksavdelningen ett alternativ till plastpåsen, nämligen en påse av papper. Plastpåsen användes det tidigare mycket av i kassan.
- Det sågs som god betjäning att packa in t.ex. frysvaror och små chokladstänger i en extra påse. Men det här är något som fallit bort, vilket också är i enlighet med Keskos linje, säger Eriksson.
Enligt honom sparar man flera rullar i veckan så här.
Anne Barre, som är ansvarig för frukt- och grönsaksavdelningen, säger att det går åt ungefär lika mycket av papperspåsarna som av plastpåsarna.
Text och foto: EMILIA ÖRNMARK KÄÄNNÖS: INGRID SANDMAN
