Det är 20 år sedan som Annonsbladets chefredaktör Michael Nurmi tillträdde sin post. 

– Pensioneringar var aktuella och det behövdes en efterträdare. Jag hade redan trätt in i tidningsbranschen efter att ha skapat Åbolands Nyheter, numera City & Archipelago News (CA News) och visste således vad det innebar att inneha ansvaret för att publicera en tidning. 

Styrelsens ordförande Folke Lindström tog kontakt med Nurmi, som på den tiden bodde i Åbo. De träffades och Folke Lindström berättade om Annonsbladets planer och hörde sig för om Nurmi var intresserad av chefredaktörskapet. Annonsbladet ägs av Förlags Ab Lindan Kustannus Oy. 

– Efter att ha funderat på saken tackade jag ja. Jag är mycket glad över att arbeta för Annonsbladet, som jag ser att är en ansedd tidning i Kimitoön. 

Under den första tiden som chefredaktör pendlade han mellan Åbo och Kimito, men kom efter ett par år att flytta till Kimitoön. Förutom ett intressant och givande arbete märkte han att Kimitoön hade och än idag har ett brett utbud av fritidsaktiviteter. 

– Jag var tidigare aktiv i bl.a. FC Boda, Rotary och Kimitoöns Företagare. Fotboll spelade jag tidigare i Jäntevä oldboys och sprang halvmaratonlopp. Numera är jag aktiv i Kimitoöns Golfare. 

Trots att han lämnat en del föreningsuppdrag för att fokusera på företaget, tillägger att det är fint att få arbeta med många aktiva föreningar och skapa evenemang. 

– Jag ser positivt på att samhället i Kimitoön och att dess näringsliv utvecklas. Vi skriver gärna om näringslivet.

Liksom andra medier har Annonsbladet moderniserat sig under årens gång. Sedan Nurmi började sitt arbete har framför allt tekniken gått framåt. 

– Datorerna, mobiltelefonerna och molntjänsterna har utvecklats mycket sedan år 2006. Vid den tiden fanns inte ens sociala medier som Facebook och Instagram. Idag har AI kommit.

Förutom att vara chefredaktör är han idag också vd och styrelseordförande sedan nu i maj.

I och med att de modernare datorerna och övriga tekniska hjälpmedlen gör att arbetet kan effektiveras. Han poängterar dock att personalen är företagets viktigaste resurs.

Nurmi tackar ödmjukt också alla tidningens prenumeranter och annonsörer. Han är glad över de många positiva kommentarer som tidningen fått. Han betonar att Annonsbladet satsar på lokal journalistik.

Han anser att Kimitoön är en intressant kommun, där det finns flera orter med säregen historia. Kommunens styrka är mångsidigheten: skärgården, landsbygden och byarna.  

Trots att det finns mycket positivt på gång i Kimitoön har dess näringsliv ändå haft sina utmaningar de senaste två decennierna. Två stora sådana var stängningarna av fabriken i Dalsbruk år 2012 och låsfabriken i Björkboda år 2018.

Kommunen har också sett en negativ befolkningsutveckling i flera år, men trenden ser ut att vända.

– Nu gäller det att se framåt och satsa på framtiden. 

Annonsbladet firade 100 årsjubileum i fjol. Under sin existens har bolaget aldrig gjort ett minusresultat. 

Genom hårt arbete har man kommit till det läge  där man står idag. Till exempel tvekade grundaren Theodor Helmer inte för att cykla till kunderna runt omkring på ön för att samla in annonser och prenumeranter. 

– I ett litet bolag kan man inte vara främmande för ta i där det behövs. Vi står på en stadig grund inför framtiden, men också vi behöver fortsättningsvis utveckla oss på olika sätt, säger Nurmi. 

Han vill också tacka avgående styrelseordförande Folke Lindström för all insats till bolagets bästa samt för det goda samarbetet och förtroendet under alla gemensamma år fram till idag. Nurmi vet att det går att fråga råd även i framtiden.

TEXT & FOTO: John Illman

Generationsskifte  i Annonsbladet

Förlags Ab Lindan Kustannus Oy, som utger Annonsbladet och City&Archipelago News, höll sin bolagsstämma förra veckan. Under sitt hundrade verksamhetsår kunde bolaget igen visa ett överskott trots extra kostnader i samband med 100-årsjubileumsfirandet. Man kan gott säga att jubileumsåret blev en succé i många avseenden.

Bolagsstämman kunde notera att bolagets styrelseordförande, kommerserådet Folke Lindström önskade avgå med ålderns rätt. Han har suttit i bolagets styrelse i 38 år varav de senaste 28 åren som  styrelseordförande.

Bolagets VD Michael Nurmi har, genom olika företagsinterna transaktioner, nu blivit bolagets majoritetsägare och kommer att fungera såväl som styrelseordförande, VD och chefredaktör. Som övriga styrelsemedlemmar fortsätter kusinerna Claus och Mathias Lindström. Familjen Lindströms yngre generationer kvarstår sålunda som ägare med en kvalificerad minoritetsandel om 34%.

– Jag är väldigt glad och tacksam  för att lokaltidningen har kunnat fortsätta trots mediabranschens stora svårigheter, framhåller avgående ordförande Folke Lindström. Det har handlat om både tur och skickliget!

Vi har genom åren kunnat anpassa oss till ändrade förhållanden både vad gäller teknik och ekonomi. Vår profil är superlokal och den refererande journalistiken passar bra in i ett litet lokalsamhälle som Kimitoön. Tidningens tvåspråkighet har också varit avgörande för tidningens överlevnad.

Folke vill framföra ett tack till alla läsare, annonsörer och den utomordentliga personalen under årens lopp. Med Michael vid rodret och Claus och Mathias som båtsmän styrs skeppet nu vidare i Kimitoöns kända farvatten. 

TEXT: ABL

Nu när solen börjat skina kanske det har börjat klia i fingrarna på många trädgårdsintresserade.

Odlingsträdgårdsmästaren samt floristen Annika Järvinen-Wikström ger tips och råd om hur du bäst väcker din trädgård efter den långa vintern.

När det torkat upp lite kan man börja med att kratta och avlägsna kvistar från marken som fallit ner av blåsten. Det rekommenderas att kratta först, men somliga väljer också att senare klippa över allt med gräsklipparen. Det man bör tänka på om man väljer att endast klippa är att det kan finnas risk för att gräset då blir för kompakt om det funnits mycket löv och sånt, Det gör att gräsmattan blir syrefattig som i sin tur bidrar till att gräset inte orkar växa och det kan uppstå kala fläckar på gräsmattan.

Det gör gott åt gräsmattan att kratta den, det hjälper den att lättare återhämta sig och få syre. En gräsmatta med mycket mossa är ofta för sur och syrefattig.

Det är också bra att sprida kalk och gödsel på gräsmattan, gärna när det lovas regn så att det åker ner i marken och inte blir på ytan och bränner gräset vid sol.

Kvistarna som man plockar bort från tomten kan man använda t.ex. som botten i komposten om man har en sådan, det ger komposten mer luftighet. Det lönar sig också att röra om i komposten och ta bort brunnen mylla, det gör att komposten vaknar snabbare igen efter vintern.

Nu kan man också passa på att beskära buskar och träd, har man inte klippt ner perennerna på hösten kan man klippa ner och putsa upp dem nu.

T.ex. äppelträd och vinbärsbuskar man kan bra beskära, körsbärsträd och plommonträd får man ännu vänta med. Det finns en hel del information på internet att bekanta sig med om man känner sig osäker om vilka växter man vågar beskära. 

Äppelträden bör beskäras ända från start varje år, de äldsta kan man beskära redan i januari, de yngsta tidigast i maj just före blommorna spricker. Den optimala tidpunkten (JAS perioden) för beskärning av äppelträden är i juli, augusti och september.

– Enklaste tipset jag kan ge är att alla kvistar som växer inåt i trädet är bra att klippa bort eftersom dom korsas med andra, även vildskott, alltså sådana som växer rakt upp kan alltid tas bort. Vildskotten tar mycket kraft av äppelträdet. Lämna kvistar som växer utåt samt kvistar som växer i 90-gradig vinkel, det är starka och bra kvistar. Kvistar som växer i form av ett V blir ofta för tunga när det växer frukt vilket gör att grenarna lättare brister. Ett äppelträd ska vara så luftigt att man kan kasta mössan igenom det, berättar Järvinen-Wikström. 

Hon påpekar även att man bör komma ihåg att man ändå inte ska klippa allt för mycket på en gång om det är ett träd som länge varit obeskuret. Vinbärsbuskar kan man föryngringsbeskära, alltså klippa bort det äldsta av busken och ta bort hårda och vedartade kvistar. 

Trädgårdslanden kan man börja förbereda inför sådd genom att rensa bort gammalt och fylla på med ny mylla och gödsel och röra om.

Man kan plantera ut violer och penséer. Hornvioler klarar kallare väder upp till -10 grader, penséer endast -4. Lökväxter kan man också plantera. Vill man kan man piffa upp genom att plantera ut blommor i krukor, t.ex. narcisser, pärlhyacinter och tulpaner.

– Jag gillar att använda mig av ljusa och fräscha färger den här tiden på året, allt är så grått annars ännu, violer är de första vårblommorna vi säljer, säger Järvinen-Wikström.

Hon berättar att det har de senaste 5 åren blivit märkbart mer populärt att odla egna grönsaker, människor gillar att kunna plocka sin egen sallad, tomater och gurkor.

Själv mår hon bra av att vara ute och plantera och berättar att det alltid varit ett intresse för henne.

– Små plantor är härliga att hålla på med, det är så fascinerande att se hur ett litet frö kan växa till en jättestor planta. Det har alltid varit min grej, oavsett växt så intressant att följa med hur det växer. Jag har ingen personlig favoritväxt, det varierar mycket enligt dagskänsla. Jag älskar alla blommor och växter. Färgkombinationer av rosa, lila, vitt, pastellika färger, persika och lime är härliga, berättar Järvinen-Wikström.

Våren är en härlig tid med mycket att göra utomhus som bidrar till både motion och frisk luft.

TEXT & FOTO: Heidi Lindberg

Janne Ollila och Laura Ullman, som driver företaget Ullman’s Villa i Dalsbruk premieras med årets Axelpris. I motiveringarna räknas bl.a. upp att paret med sin starka vision bidrar med att göra kommunen känd långt utöver dess gränser. Ullman’s Villa med restaurang och inkvartering finns i den stiliga villan som i tiden fungerade som representationsvilla för stålverket. 

I motiveringarna sägs också, att paret med sitt nytänkande har öppnat dörrar för människor som överväger att flytta till ön. Dessutom har Ollila och Ullman anpassat sig till lokalsamhället, där de bidrar till gemenskapen.

Ullman’s Villa har ju faktiskt blivit något av ett vardagsrum där kreativa människor, t.ex. Spelmän Ohoj! samlas varje vecka för att musicera och umgås.

AXELPRISET delades ut på ett annorlunda sätt i år:  platsen var utsiktspunkten på berget i Bruksparken. Kommunens representanter, kommundirektör Erika Strandberg, fullmäktigeordförande Kalevi Kallonen och näringslivschef Erik Lund överräckte ett glaskonstverk, diplomtavlan och blommor till pristagarna.

De i sin tur tackade med att duka upp bubbel och kaffe. Alla kunde njuta av den betagande utsikten från det höga berget över Dalsbruk, havet och det strålande solskenet. Samtidigt gavs det förstås möjlighet att samtala om hur de f.d. Tammerforsarna finner sig tillrätta i Dalsbruk. Ollila stortrivs både med miljö och människor. Han uppskattar den familjära stämningen och gemenskapen som enligt honom totalt kontrasterar mot dagens Tammerfors, där människor inte bryr sig om att hålla kontakt. Ollila hör till dem som förstår att uppskatta den historiska miljön och han har gjort sig väl bekant med de spännande namnen på de historiska byggnaderna.

Paret räds inte skiftande ekonomiska förhållanden; sådana har Dalsbruk genom århundradena utsatts för. Nu anpassar orten sig till förändringen från industriort till en ort som erbjuder service och Ollila räds inte för att satsa på det egna företaget eller för att rekommendera orten för andra företagare.

TEXT & FOTO: Ingrid Sandman

Tidigare i år stod det klart att äldreboendet Almahemmet i Kimito får en ny enhetschef. Den nya chefen, Kimitobon Sofia Bärling, inledde sitt arbete vid månadsskiftet mars–april.

Bärling är sedan tidigare bekant med Almahemmet, där hon har arbetat som ansvarig sjukskötare under de senaste åren. Hon hoppas att enheten kan upprätthålla en god servicenivå.

– Jag ser att vi gör mycket rätt för tillfället. Vi ger våra boende en god vård och har en bra gemenskap bland personalen.

Under sensommaren och hösten kommer Bärling att delta i chefskolning som Esperi erbjuder alla enhetschefer.

För tillfället arbetar cirka 20 personer vid enheten på Mästarvägen, vilket Bärling anser vara en tillräcklig bemanning. Det finns också flera inhoppare. 

En annan förändring som berört Almahemmet är att ansvaret för vårdproduktionen har flyttats från Egentliga Finlands välfärdsområde Varha till bolaget Esperi Care. Varha köper vårdplatser åt klienterna på Almahemmet genom befintligt ramavtal.

Inför övergången till Esperi Care blev det känt att flera i personalen hade sagt upp sig. Bolagets områdeschef Patrik Ekström säger att situationen i enheten nu är mer stabil än då enheten övergick till Esperi och rekrytering av ny personal har gått bra.

– Vi har dessutom sett att vissa av dem som tidigare sade upp sig nu har återvänt till oss.

Almahemmet är också integrerat i Esperi Cares system (klientdokumenteringsprogram, personalregisterprogram med mera). 

Han tillägger att personalen vid enheten behärskar både svenska och finska. I slutet av maj börjar en ny teamansvarig sjukskötare.

Både Bärling och Ekström betonar att verksamheten i stort sett är densamma som tidigare, trots att ansvaret för tjänsteproduktionen nu ligger hos en privat aktör. Vården av de 28 personer som bor på Almahemmet har inte förändrats, framhåller Bärling.

– Vi vill erbjuda våra boende mer än bara mat och vård. Vi ordnar till exempel gemensamma stunder och aktiviteter för dem som är intresserade. Vi har en bra och fungerande verksamhet nu och härifrån vill vi fortsätta utvecklas, säger Sofia Bärling.

TEXT & FOTO: John illman

K-Rauta i Kimito firar sitt ettårsjubileum lördagen den 2 maj. Enligt köpmännen Essi och Heikki Niskakangas har det första året gått mycket snabbt.

– Vi har blivit väldigt väl mottagna. Till exempel när det gäller det lokala sortimentet har vi fått många produktförslag och mycket hjälp av våra kunder, säger de tacksamt.

Under året har sortimentet utökats enligt kundernas önskemål, bland annat med Weber-grillar samt ett bredare utbud av tryckimpregnerat trä. Särskild satsning har också gjorts på utomhusmålning med hänsyn till skärgårdens förhållanden. I sortimentet finns även Cello-kök, där tydlig prissättning, mångsidighet och snabb leverans står i fokus.

– Vi fortsätter att satsa på trädgård och utvecklingen av utemiljön. Till denna sommar får vi en efterlängtad egen kassa på trädgårdsavdelningen, berättar Essi.

I lagret finns numera cirka 10 000 artiklar. Ett brett lager är enligt Essi och Heikki en viktig del av god service. För dem båda är även butikens trivsel viktig.

– Hos oss får man gärna komma in, titta runt och tillbringa tid, även om man inte har några direkta köp-

planer, tillägger Heikki.

Kunderna får hjälp med att välja produkter och hitta rätt lösningar. Vid behov kan produkter beställas från K-Rautas bredare sortiment.

– Vi har en mycket kunnig personal. Våra färg- och inredningsplanerare hjälper till med val av produkter och nyanser – det är en del av servicen, säger Essi, som själv är utbildad inom inrednings- och köksplanering.

Största delen av produkterna finns synliga i K-Rautas webbutik, där man kan kontrollera lagersaldo och hyllplats i butiken.

– Många kunder har redan valt ut produkterna på nätet. Då går besöket i butiken snabbt och smidigt vid behov, säger Heikki.

Under året har mycket hänt – Niskakangas har också blivit Kimitoöbor. De har hittat ett eget hem mitt på ön.

– Det är ett alldeles underbart hundraårigt timmerhus där vi får förverkliga våra egna renoveringsdrömmar, berättar Essi.

Som tack till kunderna satsar man ordentligt på ettårsjubiléet i maj. Program erbjuds hela dagen.

– Vi har många produktpresentationer och representanter för olika varumärken finns på plats, säger Essi.

– Det blir också olika tävlingar samt förstås korvservering och bra erbjudanden, tillägger Heikki.

Essi och Heikki Niskakangas vill tacka både kunder och personal för det första året.

– En kunnig och glad personal skapar en alldeles egen stämning i butiken. De möjliggjorde en snabb öppning för ett år sedan och har erbjudit god service ända från början, säger Essi.

TEKSTI & KUVA: Jerker Jokiniemi, ÖVERSÄTTNING: AI

Trävaruaffären Kemiön Puu ja Levy har sedan den 13 april betjänat kunder i Genböle. Det berättar företagets vd Tomi Meller.

Företaget verkar i samma lokaler där Varu-Tjänst tidigare hade sin verksamhet. Annonsbladet rapporterade tidigare i år att förändringar var på kommande i utrymmet i Genböle.

Meller, som är bosatt i Salo och har en sommarstuga i Kila på Kimitoön, berättar att Kemiön Puu ja Levy hyr lokalerna av Varu-Tjänsts ägare Kjell Heinonen. Någon forcerad övergång har det ändå inte varit tal om.

– Vi har i stället valt en mjukstart här i Genböle. Det har varit viktigt för mig att ha en god dialog med Kjell kring övergången, säger Meller.

Heinonen har fortfarande en del varor kvar i lokalen. En mindre del av utrymmet kommer att avskiljas från Kemiön Puu ja Levys försäljningsyta, där Heinonen tills vidare bedriver en tillfällig utförsäljning.

– På sikt är planen att hyra ut utrymmet till en extern aktör som vill bedriva verksamhet där, säger Meller.

Lokalen har målats om i moderföretaget Salon Puu ja Levys grönsvarta färger, och den stora Varu-Tjänst-skylten ska tas bort.

Förutom Meller arbetar också Frida Söderström, Roland Lindholm och Niklas Lindberg i butiken. Söderström och Lindholm är på plats och betjänar kunder när tidningens reporter besöker lokalen.

– God morgon, hur kan jag hjälpa dig? säger Lindholm när en kund stiger in.

Meller är mycket nöjd med sitt team och lyfter fram deras erfarenhet och lokalkännedom.

– De känner Kimitoön bättre än jag och kan betjäna kunder på både finska och svenska, säger han och tillägger att han själv kommer att vistas mer i Genbölebutiken under sommaren.

Även Mellers son kommer att arbeta i butiken under sommaren.

Meller ser stor potential i verksamheten. Kundkretsen är bred och butiken betjänar året runt.

– Redan nu kommer många deltidsboende till sina fritidshus på Kimitoön. Många söker sig hit för att köpa byggmaterial och verktyg.

Han ser inte andra aktörer i branschen som konkurrenter, utan snarare som en tillgång.

– Att det finns flera företag i samma bransch gör det lättare för kunderna att hitta det de söker här på Kimitoön, i stället för att åka till Salo eller Åbo, säger Tomi Meller.

I sortimentet finns bland annat verktyg, färg, olja, trävirke, träskivor och fönster. Enligt Meller köper företaget in allt virke direkt, utan mellanhänder.

Kemiön Puu ja Levy planerar att ordna en officiell invigning senare under våren.

TEXT & FOTO: John Illman

De Kimbalot som ordnades i Kimito i lördags syntes tydligt i områdets butiker. Tokmanni öppnade kassan i sin utomhusförsäljning för dagen.

– Vi hade undantagsvis öppet i utomhusförsäljningen under Kimbalot, och trädgårdsjord har varit en riktig storsäljare, berättar man på Tokmanni.

Det fanns gott om besökare under hela dagen.

– Vi har haft väldigt mycket kunder och enligt uppgift har det också varit fullt på torget hela dagen, fortsätter man på Tokmanni.

Utomhusförsäljningen öppnar officiellt först senare under våren.

Hos Veikon Kone var storsäljaren hotdogs, och lyckohjulet snurrade över trehundra gånger. Evenemanget, som ordnades för första gången en lördag, får beröm.

– Det har varit mycket mer folk i rörelse än under tidigare Kimbalot. Det är verkligen bra att sådana här evenemang ordnas, sammanfattar Mika Lindgren från Veikon Kone.

Förutom hotdogs var även mobilabonnemang efterfrågade.

– Vi ville tydligt lyfta fram att vi till exempel erbjuder svenskspråkig kundservice för DNA-abonnemang, enkelt och ofta utan kö, berättar Lindgren.

Kimbalot är ett bra tillfälle att öka synligheten. Förutom Veikon Kone deltog även Rantalainen för att synas.

– Med ett sådant här evenemang får man bra synlighet, säger man från Rantalainen.

Företaget, som erbjuder ekonomiförvaltningstjänster, firar i år sitt tioårsjubileum på Kimitoön. Kundbasen är bred – Rantalainen erbjuder bokföring, HR-tjänster, hållbarhetsrapportering, rådgivning inom företagsbeskattning samt löneräkning.

– För många kommer det ändå som en överraskning att vi finns här, därför ville vi delta i Kimbalot, berättar man från kontoret.

Kunderna består av både lokala och internationella företag. Svenskspråkigheten lockar också kunder till Kimitoön, till exempel från de nordiska länderna.

– Vi är föregångare inom digital bokföring, säger man på Rantalainen.

Lokal kännedom är en fördel på Kimitoön. Enligt Rantalainen lönar det sig att ta kontakt med en redovisningsbyrå redan när man startar ett företag.

– De flesta av våra kunder på Kimitoön är små eller medelstora företag med färre än 20 anställda.

Kimbalot och vårfesten förde tydligt med sig vårkänsla och liv till Kimito. Många av områdets företagare hoppas att liknande vår-evenemang fortsätter även nästa år.

TEXT: AI

Våryran blev lyckat

Evenemanget Våryran i Kimito som ägde rum lördagen 18 april lockade ett tusental besökare till torget i ortens centrum. Jill Karlsson från Kimito centrum byalag beskriver evenemanget som mycket lyckat.

– Ja, vi får helt enkelt vara helt otroligt nöjda med dagen. Solen strålade, folk strömmade till och bara glada miner sågs vart än man blickade. 

Karlsson tillägger att tivolit var uppskattat och i flitig användning. Besökarna var betydligt fler än vad arrangörerna hade beräknat med på förhand.

TEXT: John Illman

Seidi Lindroos, ordförande för Kimitoöns Företagare r.f., säger att föreningen arbetar för att förnya den digitala plattformen Kimitoöns Serviceguide. I guiden finns alla företag på Kimitoön samlade på ett ställe.

– Alla invånare, fritidsboende och besökare har således lätt att hitta information om företag samt deras tjänster och produkter.

Hon tillägger att arbetet med uppdateringen av guiden inleddes i början av det här året. Dess arbetsnamn har varit KSG 2.0.

Kimitoöns Företagare r.f. arbetar för att hålla Kimitoön livskraftigt. Föreningen tror på företagsamhet och vill skapa bästa möjliga verksamhetsförutsättningar för Kimitoöns företag.

– I föreningen vill vi lyfta fram företagarnas roll för ett livskraftigt Kimitoön och därför upprätthåller vi bland annat det för företagen kostnadsfria företagsregistret, där alla företag på Kimitoön är välkomna.

Lindroos tillägger att föreningen ser att Kimitoöns Serviceguide är viktig av flera orsaker. Den ökar synligheten för hela Kimitoöns näringsliv (inte endast enskilda företag), plattformen är öppen för alla företag på Kimitoön på likvärdiga villkor och det underlättar för konsumenter att hitta lokala tjänster och produkter.

– Guiden stärker Kimitoöns attraktionskraft som plats att bo och verka.

Föreningens målsättning är alltså att förnya och vidareutveckla Kimitoöns Serviceguide, eftersom den nuvarande guiden har blivit föråldrad. Informationen från den nuvarande guiden kan användas för att bygga upp den nya plattformen. 

I den nya versionen av Kimitoöns Serviceguide kommer varje företag att ha en egen profilsida med kort presentation, kontaktuppgifter, länk till egen webbplats och sociala medier samt foto. I den nuvarande versionen av guiden finns inte möjlighet att ha bilder och referenser till social media.

– I den uppdaterade versionen kan informationen uppdateras kontinuerligt av företagen själv via enkel inloggning. På det här sättet får vi en levande sida med uppdaterad information där varje företag har ansvar för sin egen information, säger hon.

Utöver det kan besökaren söka på namn, bransch, tjänst, ort eller by med mera. Guiden är möjligast användarvänlig.

– Guidens plattform kommer att vara anpassad för mobilanvändning och ge en god användarupplevelse även på mobila enheter, säger Seidi Lindroos.

Kimitoöns Företagare r.f. kommer att presentera den första versionen av den uppdaterade guiden idag torsdag på föreningens AfterWork-tillfälle i Road Cafe Yttis kl. 17.30. Arbetet för uppdateringen av guiden har fått finansiering av Kimitoöns kommun. 

TEXT & FOTO: John Illman

De stora förväntningarna man kunde ana då publiken löste ut sina biljetter inför premiären på Bruksteaterns barngrupps uppsättning av Alice i Underlandet förverkligades. Den fullsatta salongen med både anhöriga till skådisarna och andra intresserade bjöds förra veckan på en färgsprakande och rolig föreställning, som passar publik i alla åldrar.

Bruksteaterns barn- och ungdomsgrupp har verkat i många år. Ungdomsgruppen kom till 1998 på Ulla Vääräs (skolkurator) initiativ och följande år regisserade hon tillsammans med Hans Ginlund ungdomspjäsen Patte och Ellarock. Barnteater har de regisserat sedermera i alla år och Alice i Underlandet satte de upp första gången år 2003. Det blev en sensation med inte färre än 40 barnskådisar på scenen!

DEN HÄR gången ser vi ett trettiotal på scenen. Den stora huvudrollen som Alice spelas av Livia Rehn och Lina Malm och som Haren ser vi Liina Bruun och Tekla Grönroos. Regissörerna Ginlund och Väärä har alltsedan hösten jobbat med att få den stora skaran av allt från förstaklassister till nior att samspela och detta har lyckats. Också de yngsta, som i höstas kanske ännu höll på att lära sig läsa, spelar sina roller med inlevelse och man ser att hela ensemblen upplever gemenskap.

Med Emmi Väärä vid pianot sjunger de uppträdande sina sånger, som också bidrar till att de olika episoderna avgränsas utan att helheten bryts sönder. Ginlunds scenografi är sparsam med ytterst lite rekvisita och Lasse Harkkalas bakfond ger sagostämning, men konkurrerar inte med kostymerna.

Bruksteaterns kostymör genom alla år, Pia Nyman, har igen överträffat sig själv. De sagolika figurerna i Underlandet är fiffigt utstyrda och färgprakten överväldigande.

Pjäsen, som är Gunvor Ponténs och Ingvar Danielssons dramatisering av Lewis Carrolls berättelse från 1865, är inte lika skrämmande som boken. Fast den elaka drottningen hotar med halshuggning och Alice själv beskriver sin osäkerhet – våga eller inte våga – besparas publiken de funderingar som i tiden gjorde att boken rentav förbjöds på sina håll.

ALLA, som har medverkat, avtackades och Otto Bruun påminde om hur stor glädje de unga har upplevat under hela övningsperioden. Barnteaterverksamheten innebär också att unga från olika delar av kommunen träffas, blir bekanta och bildar en gemenskap.

– Utan teatern skulle vi vara mycket fattigare! sade han när han uppvaktade de två eldsjälarna, som möjliggör verksamheten.

En förutsättning för verksamheten är föräldrarnas medverkan, om möjligt ännu mer än vid andra hobbyer. Det gäller inte bara transport utan också exempelvis mellanmål. Att föräldrarna ställer upp visar, att de har insett att barnen och de unga utvecklas då de lever sig in i scengestalterna.

Det gäller att passa på om man vill uppleva uppsättningen. Allålderspjäsen spelas denna vecka onsdag kl. 18, fredag kl. 18 och om lördag kl. 15.

TEXT: Ingrid Sandman

Våryran är ett nytt och ambitiöst evenemang som ska äga rum i Kimito lördagen 18 april. Flera föreningar i Kimito – Folkhälsan, Kimito ungdomsförening, Kimito centrum byalag, FBK, Lions med flera – samarbetar för att förverkliga evenemanget, vilket Annonsbladet skrev om tidigare i år.

Jill Karlsson från Kimito centrum byalag säger att tivolit, som äger rum under evenemanget, är öppet från klockan 10 till 18. Marknaden och bakluckeloppiset är öppet mellan 10 och 16.

– För mindre barn finns en karusell, en aktivitetsbana och en hoppborg. 

Hon tillägger att för lite äldre barn finns en bungytrampolin. För dem som är äventyrslystna finns en rodeooxe.

– Det finns också popcorn och sockervadd till salu på tivolit. Smått ätbart finns också, säger Karlsson.

De som vill sälja produkter under bakluckeloppiset kan ännu anmäla sig till evenemanget via kommunens evenemangskalender. Länk till anmälan finns i kalendern. 

Under våryran ordnar Kimito frivilliga brandkår en aktivitetsbana. Lions säljer ballonger. Kimitoöns gymnasium klass två är också en samarbetspart.

TEXT: John Illman

I Kimitoön är sporten backhoppning mindre populär, men Aaro Storberg från Gammelby har tagit backhoppning med storm. Storberg, som är elva år och går i Amosparkens skola, har redan hållit på med backhoppning i flera år och har vunnit ett gäng medaljer.

Storbergs intresse för sporten väcktes efter att ha sett en tävling i tv.

– Jag pratade med mina föräldrar om sporten och de frågade sedan om jag själv ville prova på. Det ville jag.

Efter att ha medverkat i en så kallad backskola anslöt sig Storberg till föreningen Paimion Urheilijat i Pemar. Där tränar han tillsammans med 15–20 andra juniorer två till tre gånger i veckan.

Det är inte endast backhoppning som Storberg utövar. Han är även framgångsrik inom längdskidåkning. Då dessa sporter kombineras i samma tävling kallar man det för nordisk kombination.

Storberg tycker att det är roligt att träna tillsammans med andra i Pemar och medverka i tävlingar. 

– I backhoppningstävlingarna får man också träffa andra deltagare från alla delar av Finland. 

Storberg har under årens lopp haft tävlingar i exempelvis Rovaniemi, Kides, Lahtis och Taivalkoski. Som intensivast tävlar Storberg varannan vecka och han deltar i cirka 20 tävlingar per år. 

Som exempel på Storbergs framgångar är hans placering som femte i tävlingen Hopeasompa i Kides i slutet av februari. I samma tävling blev han tredje i nordisk kombination.

Under träningarna i Pemar fokuserar gruppen mycket på att hoppa och skida. Storberg skidar ofta i skidtunneln i Paippi. Backhoppning hoppar han året om eftersom anläggningen i Pemar är plastad.

För den som aldrig hoppat backhoppning kan ett hopp kännas mycket nervöst. Som utövare är man ju högt uppe.

– Visst kan det kännas nervöst då man sitter på bommen vid starten. Men bara man är fokuserad så går det bra. Det är många små detaljer som ska gå rätt för att hoppet ska bli bra. svåraste är att veta när exakt man ska landa, att inte landa för tidigt eller för sent, säger Aaro Storberg.

TEXT & FOTO: John Illman

Den spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) är en skadlig invasiv art, som har kommit till Finland med plantor utomlands ifrån. Den har spritt sig t.ex. i Vreta och är ett problem i friluftsmuseet Sagalunds trädgård. Nu börjar man agera för att få bort den, men detta är inte lätt eftersom snigeln förökar sig med rekordfart. Den kan lägga 600 ägg per sommar.

Förra veckan samlades man i Sagalundgården för att få information av Anna Kamara från Fiskars museum. Hon har stor erfarenhet av hur man i samråd med invånare och aktiva i tredje sektorn kan bekämpa skadedjuret, som stör ortens ekologi.

Arten känns igen på att den är enfärgad, mörkare eller ljusare brun. Den övervintrar under jord och vaknar upp då det blir några plusgrader. Den är tvåkönad. Från ägg till snigel utvecklas den på 4 veckor.

– Förstör dess livsmiljö genom att inte vattna mer än växterna behöver, granska plantorna och håll gräset kort, rådde Kamara.

Man kan locka sniglarna t.ex. genom att lägga ut en presenning som de söker sig till för skydd och fukt eller gillra en ölfälla. Snigeln dödas t.ex. genom att man klipper av den, med kokhett vatten eller i frysen. Gift ska undvikas för det drabbar ju alla insekter och kan förorena vatten.

I Fiskars har man prövat på ett sätt som har glatt många: en grupp ankor, som gärna kalasar på sniglarna. Kanske kunde man ta efter i Sagalund? Museet värnar naturligtvis om trädgården, som har anor från grundaren Nils Oskar Janssons tid, men alla Vretabor med trädgård har också intresse av att vidta åtgärder mot mördarsniglarna, som har observerats i hundratal under de senaste åren.

TEXT & FOTO: Ingrid Sandman

Polisen planerar att stänga upp till 21 verksamhetsställen eller polisstationer i Finland, rapporterar flera medier.

Det framgår av ett brev som Polisstyrelsen har sänt till polisinrättningarna.

Enligt uppgifter som tidningen Aamulehti uppger är bland annat följande polisstationer hotade av nedläggning: Kyrkslätt, Nurmijärvi, Kimitoön, Kides, Outokumpu, Laihela, Lappo, Sotkamo, Enontekis och Utsjoki.

Enligt Aamulehti motiverar Polisstyrelsen sina planer med att Finland under de senaste årtiondena har upplevt en betydande flyttning från landsbygden till tillväxtcentrum. Glesbygdsområdena samtidigt har blivit ännu glesare.

Det nuvarande nätverket av polisstationer motsvarar därför inte behoven för dagens eller framtidens operativa polisverksamhet, enligt Aamulehti.

Avsikten är att koncentrera polisens verksamhet till större enheter i de områden där efterfrågan på polisens tjänster är som störst, skriver Aamulehti.

Planen hänger enligt Polisstyrelsens brev samman med den granskning av polisnätverket som gjorts under ledning av Inrikesministeriet åren 2022–2025.

TEXT: John Illman

Västanfjärds FBK är en viktig förening i kommunen. De frivilliga brandkårernas främsta uppdrag är att rycka ut vid olyckor och nödsituationer. Men verksamheten omfattar betydligt mer än utryckningar – regelbundna övningar och förebyggande säkerhetsarbete är en central del.

Kårchef Robert Korsström och ordförande Niklas Gustafsson hoppas nu att fler ska engagera sig i verksamheten. I dag har föreningen ett tiotal aktiva i alarmgruppen, drygt tio juniorer samt en veterangrupp på tolv personer.

– Men vi behöver fler aktiva, framför allt till alarmgruppen, säger Gustafsson.

Föreningen har försökt rekrytera nya medlemmar genom den så kallade djungeltrumman. Korsström berättar att FBK också regelbundet besöker Västanfjärds skola och daghemmet Sofia för att informera om verksamheten.

Ett större antal aktiva gör det möjligt att upprätthålla en hög servicenivå. Samtidigt har förändringar skett i regionen.

– Välfärdsområdet har nyligen avslutat samarbetet med flera frivilliga kårer här i regionen, säger Gustafsson.

I höstas meddelade Egentliga Finlands välfärdsområde att nätverket av avtalsbrandkårer skulle ses över. Efter granskningen sades avtalen upp med sju FBK-föreningar, samtliga utanför Kimitoön.

I Kimitoön finns fem frivilliga brandkårer: Dragsfjärd, Hitis, Kimito, Rosala och Västanfjärd. Alla fyller en viktig funktion.

– Västanfjärd är ett stort område med en vidsträckt skärgård, påminner Gustafsson.

Föreningen har också beredskap att rycka ut till sjöss. För några år sedan skaffade räddningsverket en helt ny utryckningsbåt, för bland annat oljeskyddsarbete.

Samtidigt står förändringar för dörren som kan göra verksamheten mer attraktiv. Västanfjärds FBK ska få nya utrymmen.

En ny brandstation byggs vid Sirnäsvägen, i närheten av föreningshuset Vårdkasen. Den blir större och mer ändamålsenlig än den nuvarande stationen.

– Brandstationen i Lammala byggdes på 1950-talet. Vi behöver moderna utrymmen som motsvarar dagens kriterier och behov, säger Korsström.

Alarmavdelningen träffas i brandstationen varje torsdag för övningar och gemenskap. Där finns också ett gym som ägs av föreningen.

Korsström hoppas att fler invånare i byarna i norra Västanfjärd – särskilt Nivelax och Östanå – ska intressera sig för verksamheten när den nya stationen står klar, vilket väntas ske nästa år. Invånare i dessa byar har närmare till den nya stationen.

– Den som är intresserad kan ta kontakt med låg tröskel. Alla är välkomna, säger Niklas Gustafsson.

TEXT & FOTO: John Illman

Antalet dagar med snö på marken i Kimitoön har minskat sedan kommunsammanslagningen år 2009. Det säger Eveliina Tuovinen vid Meteorologiska institutet.

Mellan år 2009 och 2019 översteg antalet snötäckdagar 100 under nästan hälften av åren. Under de senaste tio åren har däremot bara två vintrar haft fler än 100 snötäckdagar.

Uppgifterna bygger på observationer från mätstationen i kommunen. I tabellen intill framgår det årliga antalet snötäckdagar sedan år 2009. Som snötäckdag räknas varje dag då snödjupet klockan åtta på morgonen är större än noll.

– Numera är det typiskt för Kimitoön att ett varaktigt snötäcke lägger sig först i början av januari. Det brukar smälta bort i mars, säger Tuovinen.

Den pågående snösäsongen är naturligtvis ännu inte avslutad, men den ser ut att bli en av de svagare sedan mätningarna inleddes. 

TEXT: John Illman