Våryran är ett nytt och ambitiöst evenemang som ska äga rum i Kimito lördagen 18 april. Flera föreningar i Kimito – Folkhälsan, Kimito ungdomsförening, Kimito centrum byalag, FBK, Lions med flera – samarbetar för att förverkliga evenemanget, vilket Annonsbladet skrev om tidigare i år.

Jill Karlsson från Kimito centrum byalag säger att tivolit, som äger rum under evenemanget, är öppet från klockan 10 till 18. Marknaden och bakluckeloppiset är öppet mellan 10 och 16.

– För mindre barn finns en karusell, en aktivitetsbana och en hoppborg. 

Hon tillägger att för lite äldre barn finns en bungytrampolin. För dem som är äventyrslystna finns en rodeooxe.

– Det finns också popcorn och sockervadd till salu på tivolit. Smått ätbart finns också, säger Karlsson.

De som vill sälja produkter under bakluckeloppiset kan ännu anmäla sig till evenemanget via kommunens evenemangskalender. Länk till anmälan finns i kalendern. 

Under våryran ordnar Kimito frivilliga brandkår en aktivitetsbana. Lions säljer ballonger. Kimitoöns gymnasium klass två är också en samarbetspart.

TEXT: John Illman

I Kimitoön är sporten backhoppning mindre populär, men Aaro Storberg från Gammelby har tagit backhoppning med storm. Storberg, som är elva år och går i Amosparkens skola, har redan hållit på med backhoppning i flera år och har vunnit ett gäng medaljer.

Storbergs intresse för sporten väcktes efter att ha sett en tävling i tv.

– Jag pratade med mina föräldrar om sporten och de frågade sedan om jag själv ville prova på. Det ville jag.

Efter att ha medverkat i en så kallad backskola anslöt sig Storberg till föreningen Paimion Urheilijat i Pemar. Där tränar han tillsammans med 15–20 andra juniorer två till tre gånger i veckan.

Det är inte endast backhoppning som Storberg utövar. Han är även framgångsrik inom längdskidåkning. Då dessa sporter kombineras i samma tävling kallar man det för nordisk kombination.

Storberg tycker att det är roligt att träna tillsammans med andra i Pemar och medverka i tävlingar. 

– I backhoppningstävlingarna får man också träffa andra deltagare från alla delar av Finland. 

Storberg har under årens lopp haft tävlingar i exempelvis Rovaniemi, Kides, Lahtis och Taivalkoski. Som intensivast tävlar Storberg varannan vecka och han deltar i cirka 20 tävlingar per år. 

Som exempel på Storbergs framgångar är hans placering som femte i tävlingen Hopeasompa i Kides i slutet av februari. I samma tävling blev han tredje i nordisk kombination.

Under träningarna i Pemar fokuserar gruppen mycket på att hoppa och skida. Storberg skidar ofta i skidtunneln i Paippi. Backhoppning hoppar han året om eftersom anläggningen i Pemar är plastad.

För den som aldrig hoppat backhoppning kan ett hopp kännas mycket nervöst. Som utövare är man ju högt uppe.

– Visst kan det kännas nervöst då man sitter på bommen vid starten. Men bara man är fokuserad så går det bra. Det är många små detaljer som ska gå rätt för att hoppet ska bli bra. svåraste är att veta när exakt man ska landa, att inte landa för tidigt eller för sent, säger Aaro Storberg.

TEXT & FOTO: John Illman

Den spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) är en skadlig invasiv art, som har kommit till Finland med plantor utomlands ifrån. Den har spritt sig t.ex. i Vreta och är ett problem i friluftsmuseet Sagalunds trädgård. Nu börjar man agera för att få bort den, men detta är inte lätt eftersom snigeln förökar sig med rekordfart. Den kan lägga 600 ägg per sommar.

Förra veckan samlades man i Sagalundgården för att få information av Anna Kamara från Fiskars museum. Hon har stor erfarenhet av hur man i samråd med invånare och aktiva i tredje sektorn kan bekämpa skadedjuret, som stör ortens ekologi.

Arten känns igen på att den är enfärgad, mörkare eller ljusare brun. Den övervintrar under jord och vaknar upp då det blir några plusgrader. Den är tvåkönad. Från ägg till snigel utvecklas den på 4 veckor.

– Förstör dess livsmiljö genom att inte vattna mer än växterna behöver, granska plantorna och håll gräset kort, rådde Kamara.

Man kan locka sniglarna t.ex. genom att lägga ut en presenning som de söker sig till för skydd och fukt eller gillra en ölfälla. Snigeln dödas t.ex. genom att man klipper av den, med kokhett vatten eller i frysen. Gift ska undvikas för det drabbar ju alla insekter och kan förorena vatten.

I Fiskars har man prövat på ett sätt som har glatt många: en grupp ankor, som gärna kalasar på sniglarna. Kanske kunde man ta efter i Sagalund? Museet värnar naturligtvis om trädgården, som har anor från grundaren Nils Oskar Janssons tid, men alla Vretabor med trädgård har också intresse av att vidta åtgärder mot mördarsniglarna, som har observerats i hundratal under de senaste åren.

TEXT & FOTO: Ingrid Sandman

Polisen planerar att stänga upp till 21 verksamhetsställen eller polisstationer i Finland, rapporterar flera medier.

Det framgår av ett brev som Polisstyrelsen har sänt till polisinrättningarna.

Enligt uppgifter som tidningen Aamulehti uppger är bland annat följande polisstationer hotade av nedläggning: Kyrkslätt, Nurmijärvi, Kimitoön, Kides, Outokumpu, Laihela, Lappo, Sotkamo, Enontekis och Utsjoki.

Enligt Aamulehti motiverar Polisstyrelsen sina planer med att Finland under de senaste årtiondena har upplevt en betydande flyttning från landsbygden till tillväxtcentrum. Glesbygdsområdena samtidigt har blivit ännu glesare.

Det nuvarande nätverket av polisstationer motsvarar därför inte behoven för dagens eller framtidens operativa polisverksamhet, enligt Aamulehti.

Avsikten är att koncentrera polisens verksamhet till större enheter i de områden där efterfrågan på polisens tjänster är som störst, skriver Aamulehti.

Planen hänger enligt Polisstyrelsens brev samman med den granskning av polisnätverket som gjorts under ledning av Inrikesministeriet åren 2022–2025.

TEXT: John Illman

Västanfjärds FBK är en viktig förening i kommunen. De frivilliga brandkårernas främsta uppdrag är att rycka ut vid olyckor och nödsituationer. Men verksamheten omfattar betydligt mer än utryckningar – regelbundna övningar och förebyggande säkerhetsarbete är en central del.

Kårchef Robert Korsström och ordförande Niklas Gustafsson hoppas nu att fler ska engagera sig i verksamheten. I dag har föreningen ett tiotal aktiva i alarmgruppen, drygt tio juniorer samt en veterangrupp på tolv personer.

– Men vi behöver fler aktiva, framför allt till alarmgruppen, säger Gustafsson.

Föreningen har försökt rekrytera nya medlemmar genom den så kallade djungeltrumman. Korsström berättar att FBK också regelbundet besöker Västanfjärds skola och daghemmet Sofia för att informera om verksamheten.

Ett större antal aktiva gör det möjligt att upprätthålla en hög servicenivå. Samtidigt har förändringar skett i regionen.

– Välfärdsområdet har nyligen avslutat samarbetet med flera frivilliga kårer här i regionen, säger Gustafsson.

I höstas meddelade Egentliga Finlands välfärdsområde att nätverket av avtalsbrandkårer skulle ses över. Efter granskningen sades avtalen upp med sju FBK-föreningar, samtliga utanför Kimitoön.

I Kimitoön finns fem frivilliga brandkårer: Dragsfjärd, Hitis, Kimito, Rosala och Västanfjärd. Alla fyller en viktig funktion.

– Västanfjärd är ett stort område med en vidsträckt skärgård, påminner Gustafsson.

Föreningen har också beredskap att rycka ut till sjöss. För några år sedan skaffade räddningsverket en helt ny utryckningsbåt, för bland annat oljeskyddsarbete.

Samtidigt står förändringar för dörren som kan göra verksamheten mer attraktiv. Västanfjärds FBK ska få nya utrymmen.

En ny brandstation byggs vid Sirnäsvägen, i närheten av föreningshuset Vårdkasen. Den blir större och mer ändamålsenlig än den nuvarande stationen.

– Brandstationen i Lammala byggdes på 1950-talet. Vi behöver moderna utrymmen som motsvarar dagens kriterier och behov, säger Korsström.

Alarmavdelningen träffas i brandstationen varje torsdag för övningar och gemenskap. Där finns också ett gym som ägs av föreningen.

Korsström hoppas att fler invånare i byarna i norra Västanfjärd – särskilt Nivelax och Östanå – ska intressera sig för verksamheten när den nya stationen står klar, vilket väntas ske nästa år. Invånare i dessa byar har närmare till den nya stationen.

– Den som är intresserad kan ta kontakt med låg tröskel. Alla är välkomna, säger Niklas Gustafsson.

TEXT & FOTO: John Illman

Antalet dagar med snö på marken i Kimitoön har minskat sedan kommunsammanslagningen år 2009. Det säger Eveliina Tuovinen vid Meteorologiska institutet.

Mellan år 2009 och 2019 översteg antalet snötäckdagar 100 under nästan hälften av åren. Under de senaste tio åren har däremot bara två vintrar haft fler än 100 snötäckdagar.

Uppgifterna bygger på observationer från mätstationen i kommunen. I tabellen intill framgår det årliga antalet snötäckdagar sedan år 2009. Som snötäckdag räknas varje dag då snödjupet klockan åtta på morgonen är större än noll.

– Numera är det typiskt för Kimitoön att ett varaktigt snötäcke lägger sig först i början av januari. Det brukar smälta bort i mars, säger Tuovinen.

Den pågående snösäsongen är naturligtvis ännu inte avslutad, men den ser ut att bli en av de svagare sedan mätningarna inleddes. 

TEXT: John Illman

Men det fanns redan 20 år tidigare en föregångare!

Annonsbladet firade senaste år sina 100 år. Vi är väldigt glada och tacksamma för alla de varma hälsningar vi fick under jubileumsåret och som gav uttryck för hur viktig en egen lokaltidning är för Kimitoön. Tack för det!

Under jubileumsfesten den 17 maj i Villa Lande var det en vänlig dam som ryckte mig i ärmen och ville överräcka ett kuvert. Damen var Kerstin Ginman från Rosendal. I kuvertet hade hon tre tidningar från år 1906 med namnet ”KIMITÖÖ”, jo så hette den. Hon hade kommit över de handskrivna tidningarna som ursprungligen hade adresserats till ”A. Lindström, Påvalsby”. Jag vill genast påpeka att denna Lindström inte hade något släktskap med släkten Lindström som senare blev Annonsbladets ägare.

Tidningarna från år 1906 var alltså tre, numrorna 5 (2 augusti 1906), nr 15 (11 oktober 1906) och nr 16 (18 oktober 1906). Tidningarna var handskrivna, med god handstil och fullständigt läsbara trots att pappret under de 120 åren blivit väldigt skört. Upplägget var väldigt likt det första tryckta Annonsbladet som utkom den 11 juni 1925. Man kunde läsa notiser om ”Födda”, ”Förelysta”, ”Vigda”, ”Döda” och annat som intresserade befolkningen. Kommunala och kyrkliga  notiser förekom rikligt och dessutom fanns det en rubrik om ”Skolväsende” där det en gång bl.a berättades om Vrethalla skolas invigning och dessutom utannonserades  en kvällssoare som skulle föranstaltas till förmån för skolan. Det informerades om andelsverksamheten som tog fart i bygden och om kommunikationerna, bl.a. ångbåtarnas tidtabeller och rutter till Salo, Åbo, Pargas och Hangö. Folk fick också via Kimitöö bladet veta när Posten håller öppet och under vilka tider den lokala ”Telefoncentralen” förmedlar samtal.

Kimitöö bladet kunde prenumereras för några rubel och kopek till årets slut (såsom det utannonserades) och annonser mottogs också mot betalning. Rubriker som ”Åstundas köpa och sälja”, ”Utbjudas och åstundas hyra”, ”I tjänst åstundas”, ”Anställning sökes” och ”Föreningslif” var regelbundet återkommande. Brandstodsbolaget (nuvarande LokalTapiola) uppmanade i ett nummer alla att ”skyndsamt sota och sätta brandredskapen i skick innan brandsynen vidtar”. Viktig information ännu idag.

Redaktören informerade också i tidningen om forna händelser, bl.a. om att Kimito kyrkas tak brann av åskeld den 16 augusti år 1700, om 1808 års ”slaget vid Västankärr och Sandöström” samt att prosten Fredrik Gabriel Hedberg dog den 1.9 1893 och begrovs den 25 i samma månad. Lite råd för lantbrukare fanns det också i bladet. Mycket annat intressant fanns nedtecknat i Kimitöö tidningen som önskade få läsare och prenumeranter ”från alla samhällsklasser i Kimito, Dragsfjärd, Vestanfjärd, Hitis och Finby”. Distributionen sköttes kanske bättre och åtminstone billigare än idag!

Kimitöö tidningen var som sagt handskriven. Men eftersom man kunde prenumerera på den så skulle den ju kopieras på något sätt. Hur det gick till är en gåta för mig, kanske fotograferades den? Hur stor upplagan var framkommer inte. Inte heller har jag fått reda på hur länge tidningen gavs ut.

Vem som gjorde tidningen, som således var Annonbladets föregångare, har jag inte heller kunnat få framluskat. Men att döma av upplägget och handstilen har jag kommit till att det högst troligt var Annonsbladets grundare Theodor Helmer som redan långt tidigare hade varit i farten. Han hade ju anställts av Församlingen som biträdande kantor och torde också ha skött om församlingens kungörelser vid sidan om. Vi vet också att Theodor Helmer hade haft avsikter att grunda en tidning långt innan han grundade Annonsbladet, men att det inte fanns sådana möjligheter eftersom Theodor var rikssvensk medborgare. Därför torde han ha kringgått lagen och utgivit Kimitöö tidningen i församlingens regi? Theodor Helmer var en synnerligen driftig och energisk man, vilket  framkommer i Annonsbladets 100 års Jubileumsbok, som fortsättningsvis finns till salu i Annonsbladets kontor.

Om någon eventuellt besitter flera exemplar av tidningen KIMITÖÖ eller vet mera om tidningen, skulle jag vara glad att få veta det. Hör i så fall av  er till mig Folke Lindström 050 5055660 eller per e-post folke.lindstrom@parnet.fi. Kanske t.o.m. någon är intresserad att börja gräva djupare i frågan?

TEXT: Folke Lindström - Förlags Ab Lindan - Styr. ordf.

Den 14.2 är vändag, eller alla hjärtans dag som det också kallas.

Vändagen kan firas på olika sätt, för vissa är vändagen en romantisk högtid, för andra ett tillfälle att uppmärksamma vänskap genom att komma ihåg sina nära på ett eller annat sätt. Vi har valt att  dagen till ära ställa några frågor kring vänskap och frågor som berör just vändagen till några personer, vad den betyder, hur den firas och vilka tankar/känslor dagen egentligen väcker.

1.Vad betyder vänskap för dig?

2. Hur skulle du beskriva en riktigt bra vän?

3. Vad gör du själv för att vara en bra vän?

4. Vad är det finaste en vän gjort för dig?

5. Hur firar du vändagen?

6. Finns det något du vill hälsa till dina vänner?

Eva Engblom

1. Vänskap är att dela vardagen och minnen, att ha en medmänniska att anförtro sig åt och dela glädje och bekymmer med. Vänskap är lojalitet utan krav och att veta att man inte är ensam oavsett vad som händer.

2. En riktigt bra vän är pålitlig och ärlig men ändå vänlig, lyssnar på mig då jag behöver få prata, ställer upp för mig och får mig att känna mig trygg, sedd och accepterad.

3. Jag försöker lyssna och ställa upp, visa omtanke och vara pålitlig och ärlig men ändå vänlig.

4. Jag har vänner som gjort mycket för mig men speciellt kommer jag ihåg den vän som ställde upp när jag var allvarligt sjuk och behövde omtanke och någon att prata med.

5. Hemma firar jag med nogot litet extra som t.ex. en vändagsblomma eller något gott till kaffet. Till mina vänner brukar jag skicka en personlig hälsning eller ringa.

6. Jag vill att ni ska veta hur mycket ni betyder för mig, att ni är värdefulla och att jag finns här för er även om vi inte har kontakt alla dagar.

Hanna Portman

1. Vänskap för mig betyder att man kan vara sig själv utan att känna att den andre dömer en.

2. En riktigt bra vän för mig är en person som finns där oavsett vad, man behöver inte ha dagligen kontakt men man vet att personen finns vid både glädje och sorg via ett samtal eller meddelande bort. En bra vän är även någon som lyssnar och inte dömer, utan stöttar i vått och torrt.

3. Jag finns där och lyssnar, lägger mina egna ”problem” åt sidan för att hjälpa den andre.

4. Det finaste en vän gjort för mig är att finnas där och inte försvinna ur ens liv trots flera motgångar, utan bevisat att oavsett vad så finns personerna runt en.

5. Med familjen, inget speciellt inplanerat.

6. Fortsätt vara den ni är, ni är allihopa underbara.

Anneli Lindén-Nurmi

1. Vänner behövs. Med riktiga vänner har man roligt.

2. En som lyssnar och ser dej så som du är. En vän ska inte trampa över en, bara lyfta.

3. Lyssnar. Är mej själv.

4. Alltid funnits där och finns ännu, även trots avståndet emellan oss.

5. Inget speciellt.

6. Nå, ha det gött alla vänner. Var rädda om varandra.

Veronica Martell

1. Vänskap är en vän som man kan göra saker tillsammans och prata med.

2. Vänskap finns alltid där och som man kan lita på i vått och torrt.

3. Jag lyssnar och ger råd.

4. En bästa vän har alltid haft tid och lyssnat på mej.

5. Jag ger en blomma åt min vän och en kram!

Leila Karlsson

1. För mig är vänskap en av livets största tryggheter. Det är att få vara sig själv, fullt ut, utan krav eller masker. Vänskap handlar om tillit, respekt och om att veta att någon finns där – även när orden inte räcker till.

2. En riktigt bra vän är någon som lyssnar med hjärtat, som vågar säga sanningen men alltid med omtanke. Det är en person som delar både glädje och sorg, och som stannar kvar även när livet känns tungt.

3. Själv försöker jag vara en sådan vän genom att vara närvarande, höra av mig och visa att jag bryr mig – inte bara när allt är lätt, utan också när det är svårt. Ibland räcker det med att finnas där, i tystnad.

4. Det finaste en vän gjort för mig är att inte ge upp, utan stå kvar när jag haft det som tyngst. Den sortens vänskap bär långt och lämnar spår i hjärtat.

5. Vändagen firar jag enkelt, med ett meddelande, ett samtal eller en varm tanke till dem som betyder mycket för mig.

6. Till mina vänner vill jag säga: tack för er närvaro, er värme och er vänskap. Ni gör livet rikare.

TEXT: Heidi Lindberg

Båtmässan ordnas den 6–15.2.2026 i Helsingfors mässcentrum. Bland företagen från Kimitoön finns åtminstone Kemiönsaaren Venehuolto, Kemiönsaaren Venekeskus och VS Venekauppa på plats. Mika Heinonen från Venehuolto väntar sig fler besökare än i fjol.

– Vi hoppas på fler besökare, det känns tydligt som om marknaden håller på att förbättras, berättar Heinonen.

Förväntningarna är ändå försiktiga. Inom båtservicen har det funnits tillräckligt med arbete, men försäljningen av nya båtar går trögt. Ben Lindström från Kemiönsaaren Venekeskus är inne på samma linje och hoppas att mässan ska ge en skjuts åt båtförsäljningen.

– Vi förväntar oss naturligtvis ingen explosionsartad tillväxt, men vi har redan sett en liten uppgång under hösten och vintern, så inför mässan har vi goda förväntningar.

Julian Ruiz från VS Venekauppa tror att ekonomin så småningom börjar växa.

– Vi är naturligtvis på plats på mässan och hoppas att den blir lyckad. Silver premiärvisar på mässan en åtta meter lång Condor CCS mittkonsolbåt, berättar Ruiz.

Alla tre företagen är på plats varje dag. Kemiönsaaren Venekeskus finns vid montern för Buster-, Yamarin- och Yamarin Cross-båtar, VS Venekauppa vid montern för TG-, Silver- och Faster-båtar, och Kemiönsaaren Venehuolto finns vid Sleipners monter.

– Hos Sleipner finns bland annat bogpropellrar och ankarspel, berättar Heinonen om mässutbudet.

Sammanlagt visas cirka 400 båtar, och dessutom finns tillbehör och utrustning för båtliv, fiske och vattenaktiviteter. Nästan trehundra utställare deltar i mässan.

TEXT & BILD: Jerker Jokiniemi, ÖVERSÄTTNING: AI

Egentliga Finlands NTM-central har den 16 december fattat ett beslut som förbjuder användning av motorfordon på det isbelagda vattenområdet i sjön Dragsfjärden i Kimitoöns kommun. Förbudet träder i kraft den 1 februari och gäller tills vidare, oberoende av ett eventuellt överklagande.

Beslutet grundar sig på en ansökan från Daphnia Dragsfjärd r.f. och en omfattande myndighetsbehandling. Förbudet stöddes i sina utlåtanden bland annat av Polisinrättningen i Sydvästra Finland, Kimitoöns kommun samt miljöexperter vid Egentliga Finlands NTM-central. 

– Inga anmärkningar lämnades in mot beslutet, säger föreningens kommunikationsansvarige Jenni Heikkilä.

Vattenkvaliteten i sjön Dragsfjärden var länge i dåligt skick, men sedan år 2014 har sjöns tillstånd förbättrats avsevärt tack vare restaureringsåtgärder som genomförts av föreningen, strandborna och kommunen. Målet är att uppnå god ekologisk status i sjön senast år 2027 i enlighet med den nationella vattenvårdsplanen.

Under de senaste åren har dock störande och delvis farlig motortrafik på sjöns is ökat, såsom körning med bilar, terränghjulingar och snöskotrar. Särskilt vintern 2023–2024 observerades upprepad körning i höga hastigheter, vilket har orsakat olägenheter för naturen, sjöns ekosystem, strandborna samt andra användare av sjön, såsom skidåkare, pimpelfiskare och långfärdsskrinnare.

Enligt NTM-centralen finns det klara grunder för förbudet både med tanke på det allmänna och det enskilda intresset. Det bedöms även förbättra trafiksäkerheten.

Förbudet gäller inte all rörelse på isen. Fortsatt tillåtet är bland annat förflyttningar som krävs för myndighets-, räddnings- och ambulansuppdrag, nödvändig förbindelsetrafik till fastigheter på öar, förflyttningar som krävs för fiske för personer som får en betydande del av sin försörjning från det här, service- och reparationsarbeten inom yrkesmässigt skogsbruk och nödvändigt resande trots svåra vägförhållanden eller den fasta bostadens läge.

I sjön Dragsfjärden finns också naturskyddsområden, såsom Långholmen och Haraholmen, där motorfordonstrafik redan sedan tidigare är förbjuden. Beslutet anses delvis stödja skyddsmålen för dessa områden samt minska riskerna för värdefulla och delvis hotade arter.

Förbudsskyltar installeras i terrängen under februari i enlighet med terrängtrafiklagstiftningen. På så sätt säkerställs att informationen om förbudet är lätt att uppmärksamma för alla som använder sjön.

Med beslutet vill man trygga sjön Dragsfjärdens naturvärden, ett lugnt friluftsliv och ett långsiktigt skyddsarbete – även för kommande generationer.

TEXT: ABL

En ny schackklubb har sett dagens ljus i Kimitoön. Stig Söderström, Johan Fredriksson, Rabbe Lindroos och Tom Holmén deltog i klubbens första träff i Furulund, Dragsfjärd 13 januari.

Enligt Fredriksson är det sannolikt den första schackklubben i Kimitoöns historia som nu bildats.

– Vi känner inte till att det tidigare skulle ha funnits en schackklubb varken här i Dragsfjärd, Västanfjärd eller Kimito. Därför tror vi att det här är den första.

Av sällskapet i Furulund har Holmén mest erfarenhet av spelet, då han sedan flera år tillbaka är med i en schackklubb i Ekenäs. Han ger tips hur man borde spela.

– I schack gäller det att ha en plan för hur du vill spela, men du måste också vara beredd på att ändra planen om motståndaren genomskådar dig.

Den som lyckas sätta sin motståndares kung i schackmattläge har vunnit.

Schackklubben fungerar i Dragsfjärds ungdomsförenings regi.

Söderström säger att klubben i nuläget har åtta medlemmar och man träffas för spel i Furulund varannan torsdag, tills vidare klockan 15.30. Träffar kommer att ordnas under hela våren, under sommaren blir det paus.

– Vi hoppas att fler vill ansluta sig till oss, också damer är välkomna. Klubben lämpar sig både för nybörjare och längre hunna.

Den som är intresserad kan gå in på föreningens webbplats för att hitta mera information.

TEXT & FOTO: John Illman

Under vinterhalvåret är det lätt att bli inomhus i värmen istället för att ta sig ut för att hitta på saker. Det är viktigt att fortsätta röra på sig även om det inte känns så lockande för alla när det är kallt, motionen stärker kroppen, höjer humöret och ger oss mer energi i vardagen. En promenad, lek i snön eller annan fysisk aktivitet gör att vi mår bättre.

Jäntevä har sett till att ordna olika program och aktiviteter för såväl unga som gamla.

– Det har uppstått många olika idéer och vi vill kunna ordna något för alla, berättar Jänteväs ordförande Henna Eggert.

Babysimmet kör igång igen den 24.1 i Kasnäs som sedan tidigare har varit väldigt populär berättar hon. Grupperna dras tidigt på morgonen för att säkerställa att vattnet är så rent som möjligt och säkert för de små simmarna att plaska i.

För lite äldre barn i åldrarna 2–5 år ordnas redskapsgymnastik på tisdagar i brukshallen, även det har tidigare dragit många barnfamiljer, gymnastiken är gratis och barnet bör ha en vuxen med sig som övervakar sitt eget barn.

De kommer även att ordna ett såkallat Miniviking-evenemang för barn i åldrarna 3–12 år den 28.2 i brukshallen, evenemanget ordnades redan förra året och lockade till sig 30–40 barn. I hallen byggs det upp en bana som barnen ska ta sig igenom. För varje varv får de ett klistermärke. Förra året hade alla barn tillsammans sprungit 700 varv, uppskattningsvis 120 km totalt.

På onsdagar ordnas nu motionsfotboll, också det i brukshallen dit även vissa ungdomar har kommit för att spela och ha roligt.

Den 24.1 ordnas vintercup futsalturneringen dit vem som helst får anmäla sig, t.ex. tillsammans med vänner eller arbetskompisar. Den 7.2 ordnas futsalturnering för män i brukshallen.

I planerna finns också att ordna en Minifinlandia-tävling som ordnas tillsammans med Folkhälsan, tanken är att ordna den på Dalsbruks idrottsplan, Isdisco finns också i planerna när det väl finns is att skrinna på.

Även Frisbeegolfen drar igång med veckotävlingar som ordnas med roterande system både i Kimito–Västanfjärd samt Dalsbruk.

De kommer att ordna en fotokväll i paviljongen där tanken är att tillbringa en rolig kväll och tillsammans dela minnen kring Jänteväs verksamhet, ta del av Jänteväs historia och titta på gamla fotografier på öns duktiga idrottare.

För seniorer ordnas såkallade seniorkvällar en gång i månaden i Jänteväs paviljong, tillsammans gymnastiserar de lite och äter något gott och hälsosamt.

Något de kommer att fortsätta med är det såkallade Tusenfotingprojektet, som påbörjades redan ifjol i samband med jubileumsåret, det blev deras Kimito 700-projekt som fick bidrag i form av pengar av kommunen. De ordnar olika temakvällar med lekar och äventyr, man kan också köpa sig en egen t-skjorta till ett pris enligt egen ålder. Under tusenfotingkvällarna kan man också få måla en egen boll från tusenfotingen med textiltuscher.

Eggert vill också påminna om att paviljongen är tillgänglig för uthyrning för t.ex. studentfester, konfirmationer eller barnkalas. Vid intresse går det även att önska färdigt planerade program till barnkalas som sedan dras av Jäntevä.

Hon uppmuntrar alla till att våga komma med och prova på nya saker.

TEXT: Heidi Lindberg

Mats Johansson tillsammans med sonen Lucas Johansson och andra började anlägga skidspår kring sportplanen i Dalsbruk i slutet av förra veckan. Då kölden kom började Johansson med flera med hjälp av snökanoner skapa så kallad konstsnö och sakta mak spår. 

De inledde arbetet under onsdagen och fortsatte på torsdagen för att sedan ta en paus på fredagen. Under lördag eftermiddag och söndag fortsatte gänget med processen. 

– Vi fortsätter ännu med tillverkandet av konstsnö och skidspåren, vartefter det kommer mera natursnö. Nu är det rejält kallt och det är bra, säger Mats Johansson. 

Enligt Johansson bör temperaturen sjunka under fem grader för att kvaliteten på snön ska bli tillräckligt bra. 

Johansson och de andra ser läget an med skapandet av skidspår dag för dag, med tanke på vädret. För att skapa konstsnö behövs vatten och det tas från Masugnsträsket.

Skidspåren kring sportplanen blev klart söndag kväll. De tilltänkta spåren österut på motionsstigarna i skogen håller ännu på att skapas. 

Då det varit rejält kallt och kommit mycket snö en längre tid kommer man kanske att också dra spår över Masugnsträsket. Men allting beror på hur kallt det är och hur länge det är rejält kallt, det vill säga närmare 20 minusgrader. 

Kommunens välfärdschef Bosse Ahlgren säger å sin sida att banorna för skridskoåkning i Dalsbruk, Kimito och Västanfjärd alla är öppna från och med måndag 5 januari. Banan i Kimito finns vid skolcentret, i Dalsbruk i idrottsparken och i Västanfjärd vid Bjärkas golf.

– Både i Kimito och Dalsbruk finns dels en skridskoplan för fri skridskoåkning, dels en rink för dem som vill spela hockey eller bandy.  

TEXT & FOTO: John Illman

Det populära motionsevenemanget Superjumppan ordnas igen i Brukshallen, Dalsbruk 10 januari. I fjol höll man paus men år 2024 deltog över 100 personer, säger projektledare Emilia Mattsson i Kimitoöns kommun. 

– Vi hoppas och önskar att så många igen hittar till Dalsbruk. 

Liksom tidigare år finns det en diger lista av program. Nytt för i år är Smovey (en träningsform med ringar), som tidigare varit populär i Kimitoön. Dessutom försöker arrangörerna varje år ha nya, inspirerande föreläsningar. 

– I år håller Sabina Simola-Ström från Kivaq en föreläsning om känslorna och tankarnas kraft. 

Superjumppan är ett samarbete mellan Kimitoöns kommun, vuxeninstitutet, F:ma emiliamattssonPT, Actiwell, Jäntevä, Rehab Center, Kivaq och Café Four C. 

– Vi förväntar oss att det blir en minst lika lyckad dag som tidigare, att alla har roligt och kanske hittar någon ny motionsform som passar dem, säger Emilia Mattsson. 

Programmet finns i sin helhet på kommunens webbplats. 

TEXT & FOTO: ABL

Egentliga Finlands välfärdsområdets nämnd för tjänster för äldre hade möte onsdagen 18 december. Nämnden bestämde att vårdproduktionen för serviceboendet Almahemmet i Kimito kommer att flyttas från Varha till Esperi Care Oys dotterbolag Kemiönsaaren Hoiva Oy. 

Det här meddelar resultatområdeschef Eeva-Sirkku Pöyhönen. Hon säger att Esperi Care Oy och Kemiönsaaren Hoiva Oy är medvetna om Almahemmets tvåspråkiga profil. 

– Almahemmets nuvarande personal kommer att få fortsätta i sina arbeten även efter Esperi Care inleder sin vårdproduktion. Företaget har förbundit sig att kunna erbjuda vårdservice till de boende på Almahemmet även på svenska.  

Ingen av representanterna i nämnden var från Kimitoön. 

Kemiönsaaren Hoiva Oy har funnits sedan år 2009. Vårdproduktionen kommer att flyttas över från Varha till Kemiönsaaren hoiva Oy måndagen 2 mars.

TEXT & FOTO: John Illman