Böle: En avlång historia 14/ 139

Bole_art

Böle.

Som vi redan tidigare konstaterat kommer efterleden -böle, med betydelsen ’bol’, ’bosättning’, att vara vanlig på den här resan genom Kimitoöns byar. Då kanske det inte heller förvånar någon att hela fyra byar i kommunen har hetat enbart Böle. Två av dem heter i dag Mattböle och Fröjdböle, men två har fortfarande det enkla namnet Böle. Det är det enda exemplet på två byar med exakt samma namn i dagens Kimitoöns kommun. Den här artikeln fokuserar på det Böle som ligger i forna Kimito kommun.

Böle är en liten by, centrerad på några vidsträckta åkrar i Kimitoöns nordvästligaste del. Den sträcker sig sedan genom skogarna på ett mycket avlångt sätt, inkilad mellan Västankärr och Tolvsnäs, ut till västkusten, där den har en liten strandsträcka.

Böle Södergård kom att bli en landbogård under Tolvsnäs, det vill säga att den hyrdes ut till en bonde. Södergård förenades år 1924 med Tolvsnäs, som då tillhörde Amos Anderson. Att döma av gamla kartor har det vid stranden legat ett fisketorp. I dag finns i byn en försäljning av närodlade grönsaker, bland annat ärter.

Under fortsättningskriget hölls ryska krigsfångar även på Kimitoön, bland annat på Västankärrs gård. När de första fjorton anlände till Västankärr våren 1943 sattes de i gårdsbyggnaden i Böle, där de hölls med hård disciplin. När de snart flyttades till Västankärr blev förhållandena drägligare.

Till Böles vapen har jag inspirerats av dess geografiska form: ”I rött fält en smal bjälke av guld vari tre smala röda stolpar”. Stolparna ska likna ett fängelsegaller och hänvisar till krigsfångarna. Helheten påminner väl också om en ärtskida.

 

Alexander Ginlund besöker, beskriver och ritar ett vapen till alla Kimitoöns byar i alfabetisk ordning inför Kimitoöns 700 år och Annonsbladets 100 år 2025. Skriv till Alexander och berätta om din by.

 

Text & bild: Alexander Ginlund / alexander.ginlund@gmail.com

Punaisessa kentässä kultainen kavennettu hirsi, missä kolme punaista kavennettua paalua.

position Böle Kimito

KÄLLOR

Litteratur:

Gardberg, John (1981 [1944]). Bygden och folket. I: Kimitobygdens historia del I. Dragsfjärd, Kimito, Västanfjärd: Sagalund. S. 27–62.

Lindroos, Ernst (1991). Ryska krigsfångar i Kimitobygden. I: Fångster i tidens ström II. Kimito: Hembygdsforskare i Kimitobygden. S. 123–127.

Lounaistieto (u.å.). Karttapalvelu. https://karttapalvelu.lounaistieto.fi/ Hämtad 3.8.2022.

Mjösund (2022). ”Hoikkalan tila Mjösundissa myy mm. herneitä osoitteessa Bölentie 129”. Inlägg på Facebook 16.7. https://www.facebook.com/mjosundkemio/posts/pfbid0bAqjfMauXV4F4smFjLg4Fi1FS5uu3Yq6TbfnMkMFA1z2aZaZh8KoyavvPJfQguL1l Hämtad 28.8.2022. 

Steinby, Torsten (1979). Amos Anderson. Helsingfors: Söderströms.

Copyright © Annonsbladet
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram