25.3.2020
Almahemmet. (Arkivfoto/MN)
Almahemmet har ju tömts p.g.a. fastighetens otjänliga inomhusluft. Nämnden beslutade att dess köksverksamhet enligt beredningens förslag förläggs till Kimito skolcentrums kök.
Tekniska nämnden beslutade även på tisdagen att Entreprenörsvägen inte byggs. Anslaget ströks ur kommunens budget i samband med budgetbehandlingen i februari. Vägen mellan industriområdet i Vreta och kommuncentrum har varit aktuell sedan år 2016 och man har både hunnit göra vissa anskaffningar för den här infran och t.o.m. konkurrensutsätta entreprenaden. Kostnaderna uppskattades till drygt 600 000 euro.
Tekniska nämnden beslutade sälja ett ca 1 500 kvms markområde på Lusholmen i Dalsbruk till Robin’s Marin Ab för 4 500 euro. Enligt detaljplanen kan området användas för småbåtshamn/småbåtsplats. (IS)
Anneli Pahta (Arkivfoto: MN)
Kimitoöns bokslut för år 2019 visar ett underskott på 2,44 miljoner euro. Det är i linje med det ursprungligen budgeterade underskottet på 2,45 miljoner euro, som fullmäktige justerade till 3,07 miljoner i december på grund av sämre skatteintäkter än prognoserna visade.
- Att det förverkligade underskottet är i linje med det ursprungliga är mycket positivt. Kommunens driftskostnader har i många år ökat, men nu kan man märka av en liten bromsning. Om man jämför utfallet med den ursprungliga budgeten är kostnaderna nästan en miljon lägre, säger kommundirektör Anneli Pahta.
Kommunen införde ett ekonomiskt balanseringsprogram, Balans 2020, inför arbetet med 2019 års budget. Det syns bland annat i att personalkostnaderna blev 700 000 euro lägre än budgeterat. Färre vikarier anlitades och antalet årsverken minskades, bland annat till följd av att daghemmet Furubo slogs ihop med Hulta. I slutet av året hade kommunen 609 anställda, varav 455 tillsvidare och 154 visstidsanställda.
- Vi har även kunnat minska andra kostnader. Utan hela personalens insats och medvetenhet om behovet av sparåtgärder skulle inte detta ha varit möjligt. Vi har dock områden inom social- och hälsovård där vi inte haft tillgång till behörig personal och i stället behövt hyra in, vilket ökade kostnaderna för köp av tjänster, säger Pahta.
Låg investeringsnivå
Investeringsnivån var under året mycket låg, 1,3 miljoner euro, jämfört med 2,4 miljoner i den ändrade budgeten.
- Det har mest varit frågan om mindre åtgärder på befintliga fastigheter och områden. Den låga nivån på investeringar har medfört att långfristiga lån har kunnat undvikas, men med ett så svagt årsbidrag har vi ändå behövt kortfristig kredit för att få vardagen att rulla på och kunna amortera tidigare lån, säger controller Daniela Sundberg.
I slutet av året var kommunens skuldbörda 21,4 miljoner, jämfört med 20 miljoner euro året innan. Orsaken till ökningen är att kommunen i slutet av året lyft kortfristig kredit på 3,5 miljoner euro.
Precis som för alla andra kommuner innebär de rådande undantagsförhållande utmaningar för Kimitoön, även ekonomiskt.
- Men det viktigaste just nu är våra invånares hälsa. En stor del av våra invånare hör till riskgruppen och vår fokus är nu att hjälpa dem på alla vis. Det är också viktigt att vi stöder vårdpersonalen eftersom deras krafter och kunnande nu kommer att behövas mer än någonsin, säger Anneli Pahta.
Begrepp
Årsbidrag: Pengar som kan användas till investeringar, avskrivningar och amorteringar.
Årsverk: Avlönade anställningsdagar angivna i kalenderdagar/365 (ej samma som antal personer)
ABL/Pressmeddelande
Om du tillhör riskgrupper för coronaviruset (70 år fylld eller bakomliggande sjukdom) och inte har möjlighet att få hjälp med matinköp av närstående, vänner eller grannar, kan du kontakta kommunens och församlingens butikshjälp. Du betalar själv inköpen genom att be butiken öppna konto, inte med kontanter. Butiken beslutar om ett konto kan öppnas. Servicen är endast avsedd för riskgrupper och personer som inte är berättigade till kommunens matservice.
Före du ringer butikshjälpen:
Ifall du inte har ett konto hos en matbutik sedan tidigare, kontakta närmaste butik och fråga om du kan öppna ett konto. Öppning av konto sker enligt butikens egna kriterier. Leverans sker enbart från den närmaste butiken. Butiken fakturerar inköpen i efterhand enligt sina egna kriterier.
• Holmströms lanthandel tel. 044 238 7858
• K- Kärra tel. 02 42 46 26
• K-Market Kompis, tel. 020 700 4320 (vard. före kl.14), axel.eriksson@k-market.fi (24/7)
• K-Supermarket Kompass tel. 02 4206 500, tobias.eriksson@k-supermarket.fi
• Knallis, Västanfjärd: tel. 02 42 75 02
• S-Market och Sale tel. 044 320 5141 (S-Market öppnar båda butikernas konton)
Butikshjälp må–fre kl. 9–16, tel. 040 6197 174 eller 040 6197 121
Du kan beställa 1 – 2 ggr/vecka. Inköpen omfattar inte alkohol- och tobaksprodukter.
1 persons hushåll: max. 30€ / inköp
2 personers hushåll: max. 50€ / inköp
3 personens hushåll: max. 70€ / inköp
4+ personers hushåll: max 100€ / inköp
Receptbelagd medicin levereras hem i samarbete med apoteken i Dalsbruk och Kimito.
Medicinerna beställer du själv på förhand från det egna apoteket:
• Dalsbruks apotek tel. 02 466 1021
• Kimito apotek tel. 02 421 054
https://www.kimitoon.fi/om_kimitoon/aktuellt/butikshjalp_for_riskgrupper.5085.news
Axelprisen delas årligen ut åt kommuninvånare som på olika sätt har utmärkt sig eller varit framgångsrika inom till exempel kultur, företagande eller idrott, eller genom att på andra sätt framstå som en positiv förebild för ungdomar eller vanliga kommuninvånare.
Årets låntagare utses av Kimitoöns bibliotek och ungdomspriset av Kimitoöns ungdomsparlament.
I de övriga kategorierna får allmänheten nominera pristagare. Nämnderna utser vinnarna på basen av nomineringarna.
Namnet Axel kommer från rikskansler Axel Oxenstierna som hade Kimitoön i förläning på 1600-talet. Axelgalan firades för första gången år 2012. Först hölls den på Axels namnsdag den 23.3, numera fredagen före namnsdagen.
I år inhiberades Axelafton pga coronaviruset, men kommunen delar trots det ut prisen åt pristagarna, och hoppas kunna uppmärksamma pristagarna under olika evenemang på hösten istället.
AXEL PRISTAGARE | AXEL PALKINNON SAAJAT
Årets Låntagare | Vuoden Lainaaja: Årets låntagare är just du, som är kund hos Kimitoöns bibliotek | Vuoden lainaaja olet sinä, Kemiönsaaren kirjaston asiakas. Årets Miljöpris | Vuoden Ympäristöpalkinto: Ritva Kovalainen
Årets Idrottsbragd | Vuoden Urheiluteko: Anna von Wendt Årets Ungdomspris | Vuoden Nuorisopalkinto: Anton Nervander
Årets Unga Kulturpris | Vuoden Nuori Kulttuuripalkinto: Anton Nervander
Årets Kulturpris | Vuoden Kulttuuripalkinto: Li Näse
Årets Fritidsboende | Vuoden Vapaa-ajan asukas: Johan von Knorring
Årets Företagare | Vuoden Yrittäjä: Café Holmbergs Four C Årets Ambassadör | Vuoden Lähettiläs: Piia Petäjäjärvi, ”Saariston Martta”
Framgångsrika idrottare / Menestyneitä urheilijoita:
Göran Eriksson KSF orientering-suunnistus
Elina Haanpää KSF friidrott-yleisurheilu
Gun Hoikkala KSF orientering-suunnistus
Mikko Hoikkala KSF orientering-suunnistus
Mikaela Hollsten KSF snowboarding-lumilautailu
Bengt Holmström KSF orientering-suunnistus
Nils Jansson KSF orientering-suunnistus
Ebbe Karlsson KSF simning-uinti
Mårten Lindroos KSF orientering-suunnistus
Tiina Loisa Kimitoöns ryttare ridning-ratsastus
Elin Magnusson Kimitoöns ryttare riding-ratsastus
Per-Åke Mattsson KSF orientering-suunnistus
Anders Nordell KSF orientering-suunnistus
Rolf Nordell KSF orientering-suunnistus
Elin Nyholm Kimitoöns ryttare ridning-ratsastus
Anneli Viljanen Kimitoöns ryttare dressyr-kouluratsastus
Adrian Vuorio KSF simning-uinti
Taru Vähämäki
Kimitoöns ryttare ridning-ratsastus
Hedersomnämnande / Kunniamaininta:
Vanessa Ahlgren KSF friidrott-yleisurheilu
Ellinor Dahlbom KSF friidrott-yleisurheilu
Evert Dahlbom KSF friidrott-yleisurheilu
Filip Engblom KSF friidrott-yleisurheilu
Olivia Forss KSF friidrott-yleisurheilu
Elin Nordgren KSF friidrott-yleisurheilu
Ida Nyholm KSF friidrott-yleisurheilu Jasmine Pomrén KSF friidrott-yleisurheilu
Alexander Simola KSF friidrott-yleisurheilu
Årets Ungdomsidrottare, flicka: Julia Byman, KSF friidrott
Vuoden Nuorisourheilija, tyttö: Julia Byman, KSF yleisurheilu
SFI-brons i höjd F15
Aluemestaruuskisoissa pronssia korkeushypyssä T15 ikäluokassa
Årets Ungdomsidrottare, pojke: Andreas Sundman, Peimari United, fotboll
Vuoden Nuorisourheilija, poika: Andreas Sundman, Peimari United, jalkapallo
Andreas lyckades under hösten ta en plats i Peimari Uniteds öppning i herrarnas div 3. Peimari United hörde till topplagen i div 3 och var ytterst nära att stiga till div 2.
Andreas onnistui syksyn aikana ottamaan avauspaikan Peimari Unitedin miesten 3-divisioonan joukkueessa. Peimari United kuului sarjan kärkikastiin ja oli erittäin lähellä nousta 2-divisioonaan.
Årets Lag: KSF damer, fotboll
Vuoden Joukkue: KSF-naiset, jalkapallo
Andra placering i damernas division 4 samt en andra placering i damernas division 3 futsal.
Toinen sija naisten 4-divisioonassa ja 3 sija naisten 3-divisioonassa futsalissa.
Årets Tränare: Vesa Järvistö, KSF fotboll
Vuoden Valmentaja: Vesa Järvistö, KSF jalkapallo
Vesku berömmer barnen, är rättvis och har ett väldigt uppmuntrande sätt att träna. Han har fått alla spelare att utvecklas mycket, både fysiskt och psykiskt. Han är dessutom humoristisk och trevlig.
Vesku antaa paljon kehuja lapsille, on oikeudenmukainen sekä kannustava valmentaja. Kaikki pelaaja ovat kehittyneet paljon sekä fyysisesti että henkisesti Veskun valmennuksessa. Hän on kaiken lisäksi mukava ja hauska.
Årets Idrottsinspiratör: Eino Antikainen
Vuoden Liikuttaja: Eino Antikainen
Eino har gått “kraft i åren” motionsvänsutbildningen och delar med sig av sin kunskap till deltagarna i Brukshallens “kraft i åren” konditionssalsgrupper.
Eino on käynyt "Voimaa vanhuuteen"-koulutuksen ja jakaa auliisti osaamistaan kaikille Ruukinhallin “voimaa vanhuuteen” kuntosaliryhmien osallistujille.
Årets Föreningsaktiv, idrott: Heidi Pönni, DIK och KSF-fotboll
Vuoden seuraihminen, liikunta: Heidi Pönni, DIK ja KSF-jalkapallo
Heidi har i många års tid varit en drivande kraft inom DIK, förutom att ha varit styrelsemedlem med alla uppgifter det innebär, så har hon i många års tid också fungerat som ledare för knattefotbollslag inom DIK. Dessutom är hon medlem I KSF:s fotbollssektion och lagledare för KSF-07 flickorna.
Heidi on ollut erittäin aktiivinen ja tärkeä voimavara DIK:ssa. Hän on ollut johtokunnan jäsen sekä ohjaaja nappulaliigajoukkueessa. Tämän lisäksi Heidi on jäsen KSF:n jalkapallojaostossa sekä joukkueenjohtaja KSF: 07 tyttöjoukkueessa.
Årets Föreningsaktiv, övriga föreningar: Pia Nyman, Bruksteatern rf.
Vuoden seuraihminen, muut yhdistykset: Pia Nyman, Bruksteatern rf.
Pia har ansvarat för Bruksteaterns stora klädföråd, sytt och kostymerat kläder för både vuxen och barnteater i närmare 30 års tid. Hon har alltid ställt upp med glädje och varit en enorm tillgång för teaterföreställningarna – som inte vore desamma utan sina fantasifulla och fina kläder!
Pia on vastannut vaatevarastosta, ommellut sekä puvustanut vaatteitä sekä aikuis- että lastenteatterille noin 30 vuoden aikana. Hän on aina ollut sitoutunut ja teattereiden valtava voimavara joiden upeat puvut ja vaatteet ovat kruunanneet toimintaa.
Vi ligger steget före och ser till att vara förberedda ifall situationen förändras, försäkrar ledande läkare Sami Salminen.
Under måndagen meddelade statsrådet att undantagstillstånd nu råder i landet. Beredskapslagen har tagits i bruk för att tygla smittospridningen av coronaviruset i Finland och skydda dem i riskgruppen, d.v.s. äldre och personer med grundsjukdomar. Lagen, som aldrig tidigare använts i fredstid, ger myndigheterna befogenhet att utöva betydligt mera makt än under normala omständigheter.
Bland de åtgärder man hittills har vidtagit finns bl.a. att stänga skolorna i landet, stänga landets gränser för persontrafik, begränsa läkemedelsförsäljningen samt förbjuda möten på över 10 personer. Personer som återvänder till Finland från utlandet uppmanas att stanna hemma i 14 dagar och så även personer som kommit i kontakt med smittade. Utöver det här uppmanar man befolkningen att undvika alla icke-nödvändiga eller icke-brådskande ärenden utanför hemmet samt undvika närkontakt och att samlas på allmän plats. Med andra ord förväntas vi att stanna hemma så mycket som möjligt. Över 70 åringar bör helt undvika att träffa andra människor.
På Kimitoön ser läget lugnt ut tillsvidare och det råder ingen panik.
- Vi är väl förberedda för när viruset hittar till ön, berättar kommunens ledande läkare Sami Salminen. I nuläget (onsdag 18.3) finns i Salminens vetskap inga insjuknade i corona på Kimitoön, men två personer befinner sig i karantän p.g.a. att de varit i närkontakt med personer som haft smittan.
Salmingen ser positivt på läget just nu och menar att statsrådets restriktioner effektivt verkar minska smittospridningen. Epidemin är tillsvidare lindrig och t.ex. i Egentliga Finland har ingen kraftig ökning av smittade upptäckts de senaste dagarna, säger han.
- Vi är också väldigt tacksamma att Kimitoöborna visat sig vara förnuftiga och verkligen håller distans och inte rör sig på allmänna platser i onödan. Kimitoöborna tar de rådande rekommendationerna på allvar vilket är mycket bra, säger han.
Kimitoöns kommuns t.f omsorgschef Harald Holmström säger också han att läget är under kontroll.
- Beredskapsledningsgruppen på Kimitoön håller regelbundet möten framöver och vi har bl.a. en intern reserv av utbildade inom social- och hälsovård. De kan kallas in på jobb ifall t.ex. en stor del av den ordinarie personalen skulle insjunkna, förklarar han.
- Vi prioriterar att sköta akuta fall inom social- och hälsovården genom att i nuläget låta icke-brådskande fall få vänta eller om möjligt följas upp och skötas på distans, säger Holmström.
Mest resurser sätter man just nu på att skydda och stöda de äldre i kommunen.
- I samarbete med församlingen påbörjar vi mathjälp för över 70-åringar som i nuläget uppmanas att hållas hemma. Genom att ringa (Må-fre kl. 9- 16: Tel. 040 6197 174 eller 040 6197 121) så ordnar vi så att äldre kan få hemkörd mat från butiken, förklarar Holmström.
- Vi ligger steget före och ser till att vara förberedda ifall situationen förändras, försäkrar han.
Text och foto: Rebecca Börman, Käännös: Ingrid Sandman
Nea Forss och Sami Salminen
Antalet sjukdomsfall av coronaviruset i Finland fortsätter stiga och är snart uppe i 150 fall. Finländarna uppmanas nu att undvika alla resor, både till utlandet och inom landet, samt försätta sig själv i karantän i 14 dagar ifall man nyligen återvänt från en utlandsresa. Alla publikevenemang för över 500 personer förbjuds och även mindre evenemang och möten bör begränsas. Utöver det här uppmanas allmänheten till bondförnuft och till att tänka efter var och hur man rör sig och samlas. I synnerhet personer som hör till riskgruppen, d.v.s. äldre och personer med grundsjukdomar, bör vara extra försiktiga.
Annonsbladet ringer upp ledande läkare Sami Salminen för att diskutera coronaläget och beredskapen inom hälsovården på Kimitoön.
- Vi har en bra beredskap och är förberedda att vårda drabbade (coronatester gör man inte på Kimitoön) när viruset troligtvis i något skede hittar till ön, säger ledande läkare Sami Salminen. Vi har bland annat gått in för att i nuläget inte alls boka in icke-akuta läkarbesök till hälsocentralen. Vi har brist på läkare och måste spara de resurser vi har för eventuella coronafall, förklarar han.
Kommunens hälsovård följer Institutet för hälsa och välfärd THL:s samt sjukvårdsdistriktets anvisningar och informerar invånarna via kommunens hemsida, sociala medier och andra elektroniska kanaler.
- Vi uppmanar anhöriga till personer som inte använder internet, att förmedla informationen till dem, säger Salminen. Läget förändras hela tiden, så det gäller för alla att följa med den senaste informationen som uppdateras efterhand.
Har man symtom i övre eller nedre luftvägarna och misstänker att man kan vara drabbad av Coronaviruset, så ska man kontakta hälsocentralen. Någon beredskap att ta emot samtal vid allmän oro t.ex. hos personer i riskgruppen, har Kimitoön inte i nuläget, utan man prioriterar att sköta misstänkta fall.
För allmän rådgivning och instruktioner kring coronaviruset finns den riksomfattande telefonrådgivningen, som är öppen på vardagar mellan kl. 9-21 och på veckoslut mellan kl. 9-15. Numret är 0295 535 535.
Salminen hoppas på ett allmänt ansvar och försiktighet bland Kimitoöborna och i synnerhet bland personer som hör till riskgruppen.
- Det är viktigt att vi alla hjälps åt för att minska smittspridningen. Stanna hemma om du har symtom, be om hjälp av grannar eller anhöriga om du är orolig att gå till butiken och handla och undvik att ordna stora evenemang, säger han.
På måndagen hålls ett beredskapsgruppmöte för olika sektorer på Kimitoön, då kommer man att diskutera beredskapen ytterligare.
Text & Foto: Rebecca Börman
NOSTALGI: Showdown, fr.v./vas. (Peter Lindberg, slutat/lopettanut), Henrik Lindholm, Jussi Lindberg, & Lasse Forss.
INHIBERAT PÅ GRUND AV REGERINGENS DIREKTIV OM CORONA EPIDEMIN !
Årets Axelafton - kommunens stora fest där personer som har utmärkt sig på olika områden prisbelönas - bjuder på något nytt: en konsert som väcker minnen ur Kimitoöns musikaliska repertoar från förr och idag. Av tradition ordnas aftonen, som förstås har fått namn efter Axel Oxenstierna, fredagen före Axels namnsdag. I år är det den 20 mars och begivenheten i Villa Lande börjar kl. 19. Som vanligt är Axelaftonen gratis och öppen för alla.
Förslag till pristagare har allmänheten gjort tacknämligt aktivt. Som vanligt råder det inte brist på förtjänta kandidater, idrottare som har gjort fina resultat, föreningsaktiva som har gett sin tid och sitt kunnande, företagare och andra, som har bidragit till att Kimitoöns kommun har fått god publicitet.
Tillställningen inleds med prisutdelningen. Under den efterföljande konserten, som alltså bjuder på en tillbakablick med hjälp av musik värd att minnas, får vi först lyssna till Jussi Lindberg, Jonas Lindberg, Stina Ekroos-Westerlund och Emma Sjöblom - samma grupp, som stod för julens välgörenhetskonserter. Sedan äntras scenen av självaste Showdown (öns första ”ambassadör”!). Då blir det naturligtvis bl.a. Kimitoöns evergreen och ”signaturmelodi” Sommarn -78!
En överraskningsgäst, som också har koll på det förgångna även om Axelaftonen har arrangerats bara från år 2012, kommer också att delta i evenemanget.
Text/Teksti: Ingrid Sandman, foto: MN
Oscar Malm, Ellen Malm, Lina Holmberg, Vivi Hellbom, Ellen Joki och Ivan Kinos tränar sång.
Föreningen Bruksteatern har bjudit på många olika pjäser, revyer och farser sedan början av åttiotalet. Nu ljuder sång och musik i Folkets hus i Dalsbruk igen, eller Talon som huset kallas till vardags. Det är Bruksteaterns barn- och ungdomsgrupp som övar på pjäsen om Astrid Lindgrens ”Madicken”. Regissörer är Hasse Ginlund och Ulla Väärä, som nu redan i 18 år haft hand om föreningens barn- och ungdomsteater. Premiären är planerad till torsdagen den 26 mars och sedan följer ett flertal föreställningar.
Denna gång har man 18 barn som medverkar i ”Madicken”. De flesta av barnen har varit med i flera år och medverkat i många pjäser medan några barn är nya i teatervärlden. Man började med övningarna i slutet av september och till en början träffades man en gång i veckan. Nu när premiären närmar sig, håller man träningar ett par gånger i veckan samt skilda sångövningar. Jenni Engblom håller sångövningarna, medan Lina Källberg ackompanjerar på piano. Pia Nyman fixar de unga skådespelarnas scenkläder.
DET ÄR MYCKET man skall tänka på då man spelar teater. Ginlund får gå upp på scenen och visa var och hur barnen skall stå, hur de skall vara svängda och hur de skall säga sina repliker. Man får öva samma scen flera gånger innan den löper som den skall. Alla barn är inte med i alla scener, så medan en del repeterar, sitter de andra på stolar i salen och följer med. Huvudrollerna är delade så att det finns tre Madicken och två Lisabet. På det sättet räcker rollerna till alla barn och det blir inte för stor roll för någon. Några som tycker att det är roligt att spela teater är Ellen Joki och Vivi Hellbom. De har båda varit med i flera år och redan medverkat i några pjäser. Vivi spelar Madicken och Ellen hennes lillasyster Lisabet. Ellen säger att hon övat på sina repliker hemma och Vivi berättar att hon alltid tyckt om att uppträda och att sjunga. Ibland kan det kännas tungt med flera övningar i veckan men så fort man kommit till Talon känns det bara roligt.
- Idag var jag lite okoncentrerad, säger Vivi, men vi hinner öva många gånger ännu innan premiären.
ÄVEN BRUKSTEATERNS vuxengrupp repeterar för fullt dörrspringarfarsen ”Hotell-liggaren” av Ray Cooney. Ginlund sköter även här regin. Senast man satte upp en pjäs var 2013, då man spelade Sejtes skatt som sommarteater vid masugnen. Övningarna har nu pågått i ett par månader. Tio skådespelare medverkar i farsen. Premiär blir det efter påsk, så barn- och ungdomsteatergruppen hinner få sina föreställningar undan innan dess. Publiken bjuds på mycket spring i dörrar och många skratt i denna fars.
En av de nya i teatergänget är Wilma Eriksson, som är med för första gången i vuxenteatern. Som barn medverkade hon under flera år i barn- och ungdomsteaterns pjäser. Hon har en mindre roll i farsen och säger att det är lite nervöst då hon inte uppträtt inför publik på många år.
- Men det är roligt att spela teater, säger Eriksson.
Text & foto: Maria Manelius, Översättning: Ingrid Sandman
Hans Karlsson och Mariann Hulden medverkar i farsen ”Hotell-liggaren”
Ellen Joki och Vivi Hellbom gillar att spela teater.
De omkring 200 kilometer långa cykelrutterna Kustrutten och Skärgårdens ringväg marknadsförs för tredje året i rad i tätt samarbete mellan Kimitoön, Pargas, Salo, Hangö och Raseborg på mässan GoExpo i Helsingfors inkommande veckoslut 28.2-1.3 2020.
– Trots att båda rutterna är cykelrutter i skärgården, är 24-åringen Skärgårdens ringväg och 5-åringen Kustrutten väldigt olika, berättar Kimitoöns turismchef Benjamin Donner och Pargas stads turismchef Niina Aitamurto.
Båda rutterna är världsunika i sina natur- och kulturupplevelser. Den yngre Kustrutten, som är ett samarbete mellan Kimitoön, Salo, Hangö och Raseborg, bjuder på fyra bruksbyar, tre nationalparker, unika skärgårdssamhällen och Nordens högsta fyr Bengtskär. Skärgårdens ringväg förbinder otaliga små öar och byar med varandra över åtta broar i Pargas stads skärgård, Gustavs, Nådendal och Åbo. Båda cykelrutterna är paradis för ö-luffaren och det lönar sig att föra uppehåll längs med rutterna för att uppleva allt.
Donner påpekar att cykelturism hämtar mycket pengar till de lokala samhällena i form av inkvartering, mat och uppköp.
– Cykelturisten är inte i dag längre statistiskt sett en person som bor i eget tält och som kokar sin mat på eget friluftskök, utan en av de besöksgrupper som är mest benägna att konsumera lokal service, besöka små orter och spenderar mer pengar per dag än de flesta andra turister.
Aitamurto berättar att besökarantalet på Skärgårdens ringväg har vuxit många år i rad, och bara 2019 ökade cyklisternas antal omkring 20 procent från året innan.
Rutterna utvecklas kontinuerligt. I år har Kustrutten fått tydliga etappbeskrivningar och –förslag, som underlättar planeringen. Dessutom har kortare dagsturer längs rutten skapats, dessa lockar besökare till rutten även utanför den tidigare högsäsongen. Skärgårdens ringväg har fungerar från och med i år i sin fulla längd två veckor längre än tidigare, 15.5-30.8, då ruttens färjor nu alla trafikerar under denna period.
Michael Nurmi & Kristian Lindroos. Seaside flyttar in i Annonsbladets lokaler.
Lindan Group ökar sitt företagsinnehav genom att tillsammans med sina ägare köpa över hälften i Kristian Lindroos fastighetsförmedling Ab Seaside Oy LKV.
I Lindan-gruppen ingår sedan tidigare Förlags Ab Lindan Kustannus Oy, som ger ut Annonsbladet, City & Archipelago News och Sportpressen, samt en tredjedel av bokföringsbyrån Saldare
- DET KÄNNS bra att sälja Seaside till ett solvent, lokalt företag med nästan hundraåriga anor, säger Lindroos, vars fastighetsförmedling också har en tämligen lång historia, ca 40 år med verksamhet på Kimitoön med omnejd.
Skälet till att han redan rätt länge har sett sig om efter en köpare är, att han uppnår pensionsåldern om ett par år. Det blir en mjuklandning: Lindroos kommer fortsättningsvis att äga en tredjedel av bolaget, jobba kvar som vd för Seaside som flyttar in i Annonsbladets lokaler. Han kommer att bidra till att sätta in efterträdaren i arbetet. Seaside kommer efterhand att rekrytera en eller två personer.
Naturligtvis bör fastighetsförmedlare inneha också den formella kompetensen som branschen fordrar. Att Lindroos ursprungligen är lantmätare, har jobbat så länge, avlagt examina, t.ex. internationellt giltig Aka-värderarkompetens och att han känner Åbolands skärgård som sin egen ficka är ju självklart meriter.
Seaside står till tjänst med alla till branschen hörande verksamheter, värderingar, fastighetsjuridik m.m. men sysslar dessutom med uthyrning och inkvartering.
- Vi disponerar över 50-60 bäddplatser i allt från stugor till Dals Inn i Dalsbruk, berättar Lindroos.
Han har fingret på tidens puls och säger att både kunderna och han själv idag värderar tre saker: valfrihet, delningsekonomi och ekologi. Att också Lindans affärsstrategi går ut på att satsa på öns framtid och att gruppen är redo att utveckla även den lokala fastighets- och uthyrningsbranschen gör det attraktivt att sälja företaget till Lindan.
- Typiskt för både Lindans och mitt sätt att agera är att ligga i framkanten då det gäller att ta modern teknik i bruk, påpekar Lindroos också.
FÖR VD och chefredaktör Michael Nurmi, som också blir Seasides styrelseordförande, är det också en viktig sak att bevara och helst också öka antalet arbetsplatser, både inom Lindan Group och i Kimitoöns kommun. I nuläget sysselsätter Lindan fem personer på hel- och deltid och ett stort antal medhjälpare runtom i bygden. I.o.m. Seasideköpet blir det ju aktuellt med ett par till. Men kringeffekterna av fastighetsförsäljning, uthyrning och inkvartering kan bli betydligt större.
Lindroos påpekar att det verkligen inte är enbart strandfastigheter med egen väg som lockar. Också vanliga bostadshus går åt, inte minst för att de är påfallande förmånliga för dem som följer med priserna i huvudstadsregionen.
- Och andrabostäderna används faktiskt flitigt också under vinterhalvåret, åtminstone under helgerna! framhåller Lindroos.
På sikt kan det hända att ägarna rentav flyttar för gott till orten. Detta är ju vad också de kommunala beslutsfattarna nyss har lämnat in en motion om.
Företagets hemsida: www.seasidelkv.fi
Henna Renfors grundade sitt smyckesföretag Own Design år 2008. Smyckena tillverkas på Kimitoön i Galtarby och säljs därefter vidare till återförsäljaren och privatpersoner.
Hon studerade guldsmide vid Yrkesinstitutet Sydväst (nulängre Axxell utbildning, Överby) och gick sedan i yrkeshögskolan på silver- och smyckesformgivningslinjen i Lahtis där hon även tog examen. Senare har hon även själv arbetat som lärare inom guldsmide.
År 2012 köpte Renfors Leif Ströms produktion som hon fortsatt att tillverka och sälja. Smyckena har en nära relation till Finlands natur, speciellt den Åboländska skärgården, men hon tillverkar även mer stilrena och klassiska smycken både för män, kvinnor och barn.
Bland hennes nuvarande smycken finns bland annat snäckor, smultronblomman och blåbär. För tillfället planerar hon även ett hjortronsmycke.
Förutom att hon tillverkar smycken drar hon även kurser för bland annat Vuxeninstitutet samt för mindre grupper. Hon har bland annat haft marthagrupper men också möhippagrupper och berättar att man gärna får kontakta henne vid intresse.
Företagets hemsida: http://owndesign.fi
Text & foto: Heidi Lindberg/IS
Körsbärsträdskampanjen, som Kimito Centrum Byalag nyligen gått ut med, har redan resulterat i tillräckligt mycket pengar för tiotals inhemska körsbärsträd av arten Prunus Sargentii. Byalagets ordförande Sussi Gustafsson är väldigt glad över den positiva responsen, och är rätt säker på att byalaget når upp till sitt första delmål: att plantera 50 körsbärsträd i centrum den här våren.
– Vi har fått bidrag av både företag och privatpersoner, och dessutom fått mängder av uppmuntrande kommentarer, så det här känns mycket, mycket bra. Vårt syfte är att göra centrum vackrare och locka förbipasserande att vända in till byn. De första plantorna planteras därför längs med Dragsfjärdsvägen, på centrumsidan.
Efter det första delmålet fortsätter man att samla in mer medel för att kunna plantera ännu fler körsbärsträd.
– Målet är att få så många körsbärsträd som möjligt mellan kyrkan och Vreta. Utöver prydnadskörsbärsträdet Prunus Sargentii kan det hända att vi efter våren planterar en art som producerar användbara körsbär, eftersom både Jonas Sahlberg vid Kimito Brewing och Rittu Wuorio-Bäck vid Café Cake My Way varit intresserade av att använda bären som råvara i sina produkter. Tänk så fint det skulle vara om folk kunde smaka på riktigt lokala körsbärsprodukter!
KOMMUNEN och markägarna vid Dragsfjärdsvägen har gett lov till byalaget att göra planteringar.
– Den biten är avklarad, men därefter behöver vi få lov av andra markägare i centrumorådet. Vi söker markplättar vid vägarna, där man kan plantera utan att träden i framtiden skymmer sikten för trafiken, och planterar där vi får.
BYALAGET mottar donationer till sin kampanj av företag och privata. Företagen kan delta genom att donera 100 € och privata kan bidra med 50 €. Gustafsson uppskattar att kostnaden för ett träd landar på ca 100 €, när man räknar med plantan, planteringen och tillbehören. De som donerat pengar har möjlighet att få ett valfritt namn ingraverat på en platta på en pelare bredvid Villa Lande. Gustafsson preciserar att trädkampanjen inte fått bidrag av kommunen, utan att den bygger på insamlade medel. De som vill donera pengar till vårens planteringar ska betala in pengar senast 15.3 till föreningens konto (FI71 4055 0016 8933 78, skriv det namn du önskar på plattan i meddelandefältet). Mer info om kampanjen finns på byalagets facebooksida.
GUSTAFSSON tipsar dem som är intresserade av byalagets verksamhet att de gärna får delta i årsmötet som hålls någon gång i mars.
Text: Sam Cygnel/IS Foto/kuva: bildbank/kuvapankki
Regionförvaltningsverket har beviljat DB Marina miljötillstånd för en ny småbåtshamn i Dalsbruk. Det handlar om en investering på totalt 1+1 miljoner euro. DB Marina öppnar den 1 juni de 50 första platserna i Dalsbruk. Utbyggnaden av hamnen sker stegvis under de kommande åren med målsättningen att kunna erbjuda 150–200 platser beroende på båtarnas storlek.
- Vi har länge planerat hamnprojektet tillsammans med Kimitoöns kommun och nu kan vi äntligen påbörja byggandet. Jag är väldigt glad över att kommunen har kommit mycket långt med planeringen av den 180m långa vågdämparen samt förnyandet och förbättringen av bryggorna och kajen. Investeringarna på totalt 2 miljoner euro kompletterar varandra och inbringar synergier som båtfolket redan inkommande sommar kommer att kunna dra nytta av, konstaterar DB Marinas styrelseordförande Sam Forsbom.
Skyddad småbåtshamn med fullservice – Marinetek garanterar kvaliteten
Den ledande finländska bryggleverantören Marinetek garanterar god kvalitet på bryggorna i den nya småbåtshamnen. Alla platser kommer att förses med elektricitet och dricksvatten samt träskvatten som kan användas för båttvätt. Platsernas storlek kommer att vara från 6–7 meter långa lätta bommar till 8–15 meter gångbara sidobommar. Tack vare att bommarnas placering är flexibel kan man i hamnen anpassa platserna för allt från 5 meters öppna båtar till över 60 fot långa jakter.
DB Marinas hamn kommer att skyddas av en 100 meter lång vågdämpare som Marinetek tillverkar i DB Marinas utrymmen i Dalsbruk. De övriga bryggpontonerna tillverkas i Marineteks fabrik i Vanda. Installationen av pontonerna sköts av Marineteks långvariga och lokala samarbetspartner Dalsbruks Byggtjänst (”Byggis”). Också Byggis verkar på DB Marinas område i Dalsbruk. Projektet skapar därmed arbetsplatser för lokala företag och då verksamheten utvecklas även för DB Marina.
1 miljon för utvecklingen av Dalsbruks gästhamn
Under de kommande åren kommer också Dalsbruks gästhamn att utvecklas. Målsättningen är att arbetet i gästhamnen också påbörjas under år 2020. För att skydda gästhamnen kommer en ungefär 180 meter lång vågdämpare att byggas. Tillsammans kommer kommunens och DB Marinas vågdämpare att skydda Dalsbruks hamn för alla vindar. Utvecklingen av gästhamnen har ett godkänt miljötillstånd.
Problemfritt och tryggt båtliv
DB Marinas servicekoncept erbjuder kunderna ett problemfritt och tryggt båtliv året om, allt detta i hjärtat av Skärgårdshavet. Båtägaren får alla tjänster från ett och samma ställe – bryggplats på sommaren, service, reparation och restaurering samt förvaring på vintern. DB Marina har fäst stor uppmärksamhet vid säkerheten – hamnen skyddas för alla vindar av en stadig vågdämpare och hela området utrustas med kameraövervakning, staket och låsta portar. För alla båtplatser har det reserverats tillräckligt med parkeringsplatser för bilarna på det övervakade området. Det finns även tillgång till bastu, dusch och förvaringsutrymme. Alla dessa tjänster kan erbjudas som anpassbara servicepaket till ett fast månadspris. DB Marina tror starkt på att utvecklingen av Skärgårdshavets gästhamnar och förändringen av båtkulturen kommer att flytta tyngdpunkten i riktning mot ett heltäckande tjänsteutbud och en ökande turism i Skärgårdshavet. Dalsbruk och DB Marina svarar på kundernas önskemål!
Miljövänlighet som ledstjärna
I den nya hamnen kommer återvinning och övriga miljöaspekter, exempelvis septictömning, att beaktas och hamnen kommer att bli en av Håll Skärgården Ren accepterad Sälle-hamn. Målsättningen är att hamnens elproduktion ska ske med solpaneler. Dessutom kommer vi att erbjuda laddningsplatser för elbilar och -båtar. Renat dricksvatten kommer inte att användas för båttvätt, utan miljövänligt, används vatten från en närliggande insjö istället.
Dalsbruk – industriromantik i bruksmiljö med goda förbindelser
Dalsbruk är en livlig sommarby som erbjuder en perfekt bas för båtägare. I Dalsbruk finns matbutiker, apotek, bensinstation, post och Matkahuolto samt Alko som betjänar året om. Till Dalsbruk kommer man lätt med bil under en timme från Åbo och ett par timmar från huvudstadsregionen. Det är lätt att komma med båt till Dalsbruk och man kan vid behov dagligen ta buss till Åbo, Salo eller huvudstadsregionen. Dalsbruk har en levande brukshistoria som lever vidare ännu idag. I den vackra och omväxlande naturen kring Dalsbruk finns ypperliga möjligheter till friluftsliv med skogsvandringar, cykel-, kanot- och båtuthyrning, m.m. Under sommarhalvåret livas byn upp av ett flertal olika evenemang, med allt från Baltic Jazz till Festival Norpas och September Open.
DB Marina utvecklar i Dalsbruk ett kluster för båtägare och skärgårdsbor, både fast bosatta och deltidsboende. Under de senaste två åren har DB Marina vuxit med mer än 20 % per år och framtidsutsikterna är positiva. DB Marinas affärsverksamhet handlar om vinterförvaring av båtar, servicetjänster för båtfolket samt vidareutveckling av området. I klustret fungerar redan ett tiotal företag, som erbjuder ett brett utbud av tjänster; D-marin erbjuder omfattande reparations- och servicetjänster till båtägare, DB Trämet renoverar och reparerar träbåtar samt tillverkar måttbeställda dörrar, fönster och möbler och Dalsbruks Byggtjänst - Byggis är ett dynamiskt byggföretag med 25 års erfarenhet av skärgårdsbyggande och framförallt Marineteks betongpontonbryggor.
ABL/MN, Foto: Maria Manelius
Alexandra Lönnström och Sanna Järf är nöjda med årets program.
Då Baltic Jazz bjuder in till presskonferens är det som att förflytta sig till det glada 1920-talet. På väggarna hänger hundra år gamla bilder från Dalsbruk. Ljusen brinner i kandelabrar, kristallkronorna hänger i taket och hela rummet är fyllt med tidstypiska föremål. I sommar får festivalens besökare förflytta sig musikaliskt tillbaka till förbudstiden och uppleva den gyllene jazzåldern med influenser från New Orleans, Chicago och Paris. Baltic Jazz ordnas i år den 3-5 juli.
I år får man en försmak av festivalen redan onsdagen den 1 juli på sommartorget i Dalsbruk under gratiskonserten med Archipelago Small Band. Sedan blir det traditionsenlig tjuvstart i Kasnäs på torsdagskvällen med Antti Sarpila & Baltic Jazz Trio.
UNDER FÖRRA årets festival provade man på konceptet Open Stage, som visade sig vara så populärt att man i år utökat speltiderna. De som vill uppträda på Open Stage på fredag eftermiddag skall förhandsboka sin spelning. Därefter följer den officiella öppningen av festivalen med parad på jazzgatan av Maarian VPK:n soittokunta, följt av en gratiskonsert med Archipelago Sea Jazz All Stars.
Archipelago Sea Jazz är ett nytt samarbete mellan fyra olika jazzfestivaler i skärgården, Baltic Jazz, Korpo Sea Jazz, Turku Sea Jazz och Åland Sea Jazz. Festivalerna marknadsförs gemensamt och hoppas därmed nå ut till allt flera. För den jazzälskande är det möjligt att besöka alla fyra festivaler inom loppet av en sommarmånad.
ENLIGT PUBLIKENS önskemål ordnas under årets festival flera uppträdanden på jazzgatan. Ett nytt koncept är Baltic Jazz Teaser, då man får en försmak på kommande konserter. Det gamla tackjärnsgjuteriet, där Glashyttan numera håller hus, är en ny konsertplats. Under fredagskvällen utlovas jamsession och glasblåsarshow med glasblåsare Jarl Hohenthal under konserten. På samma plats har man möjlighet att lyssna på blues med SeglarJerrys Ånger och Agneta Falck på lördagskvällen.
- Tackjärnsgjuteriet är festivalens lönnkrog, säger jazzföreningens ordförande Sanna Järf.
Kören Baltic Gospel Singers, som hängt med nästan från festivalens begynnelse, håller en konsert i Dalsbruks kyrka på fredagen. Publikens jazzfavoriter med Seppo Hovi och Uusi Radion Rytmi-Pojat blir det i verkstan på fredagen. Där får man lyssna till de mest önskade jazzlåtarna blandat med prat och historier.
BALTIC JAZZ KIDS var omtyckt under förra årets festival och får nu en fortsättning. Man inleder med cirkusparty, följt av Benny Törnroos och mumintrollen. Baltic Jazz vill gärna vara med och fira mumins 75-års jubileum. Sen blir det dansande sagostund med Marianne Petters och Melissa Taanila. Direkt efter barnens jazzprogram ordnas en dansworkshop i verkstan för alla åldrar.
Lördagen fortsätter med picknick konsert i parken med Military Goes jazz, där marschmusik omvandlas till jazz. Under konserten uppmärksammas även Charlie Parkers 100-års jubileum med Jukka Perko Trio, en höjdpunkt för jazzentusiaster. Som avslutning får publiken höra franska Hot Sugar Band tillsammans med den amerikanska skådesspelaren och sångaren Nicolle Rochelle.
VERKSAMHETSLEDAREN Alexandra Lönnström ser speciellt fram emot lördagens 20-tals glamourfest i verkstan. Det blir fransar som fladdrar, skumvin som sprudlar, guld som glimmar och ljudet av Charleston-klackar, enligt pressmeddelandet. Järf väntar med spänning på Charlie Chaplin stumfilmerna, som visas i Bio Pony på söndagen, ackompanjerat av Antti Sarpila på piano. Sarpila är även festivalens konstnärliga ledare som till stor del har planerat årets program och sytt ihop det tillsammans med Lönnström och Järf. Det har varit ett tacksamt arbete, eftersom det finns så mycket bra från 20-talet.
SÖNDAGEN BÖRJAR enligt tradition med jazzgudstjänst i parken i samarbete med Kimitoöns församling. Under dagens parkkonsert samlas festivalens bästa artister i konserten The Roaring 20´s-Jazz from New Orleans to Chicago. Avslutningskonserten hålls i Söderlångvik och festivalen avslutas som vanligt med jatkot i verkstan, då man igen tagit in det populära partybandet TrrTrrTrr som huvudartist. Innan jatkot kan man höra Pargasbandet She´s leaving Home spela Beatles låtar på jazzgatan.
Baltic Jazz ordnas med hjälp av alla de över hundra frivilliga som år efter år ställer upp med att arbeta under festivalen. Under förra årets festival såldes ungefär 2000 biljetter och man hoppas öka biljettförsäljningen i år med hjälp av det nya marknadsföringssamarbetet. Baltic Jazz står för den glada och lättillgängliga jazzen och är först ut av skärgårdens fyra jazzfestivaler. Biljetter till årets festival finns att köpa redan nu. Följ med till det glada 20-talet!
Festivalens hemsida: www.balticjazz.fi
Text och foto: Maria Manelius/IS
Annonsbladets chefredaktör och vd Michael Nurmi har under sina fjorton år vid spakarna fått uppleva öns samhällsutveckling på nära håll: tre kommuner har blivit en, metallindustrin har flyttat ut och med den många av öns invånare.
– Litet orolig blir man när man ser befolkningsutvecklingen och prognoserna, men om man vänder på steken kan man fråga sig vad som kan göras. Vi befinner oss i en situation där alla vet att fler invånare skulle behövas – för ett år sedan räknade jag att det skulle behövas ca 200 invånare till för att kommunens skatteunderlag skulle hålla och för att nuvarande servicenivå kunde kvarstå – men hur ska man få folk att flytta hit? Arbetstillfällen är nära nog en förutsättning för inflyttning. Det finns alltså en hel del att göra för att öka företagsamheten, framför allt att skapa en miljö där företagen är villiga att satsa på tillväxt och därigenom anställa fler. När det gäller praktiska förutsättningar såsom fibernät håller vi redan god nationell nivå.
Tror du att öns debattklimat kan skrämma bort inflyttare?
– Det behövs en viss debatt i samhället och då man pratar politik hör det till att det finns lite motsättningar. Meningsskiljaktigheterna har visserligen varit stora sedan kommunsammanslagningen, både geografiskt och politiskt, och naturligtvis borde vi tillsammans arbeta för hela öns bästa – och komma ihåg att olika delar av ön kompletterar varandra med sina egna styrkor. Beträffande debattklimatet tror jag att vi nog redan är inne på samarbetets väg, emellanåt kräver framstegen bara så mycket tålamod att debatten hettar till.
Är attityderna gentemot företagsamhet tillräckligt positiva?
– Attityderna gentemot företagsamhet har hela tiden gått mot det bättre. Det startas många nya företag på orten, till stor del för att det är det enda sättet för att kunna fortsätta bo här och ha något att leva av. Om man tänker tillbaka var det inte för så länge sedan som man kunde få jobb i låsfabriken eller stålverket, till och med så att man direkt efter studierna kunde arbeta för samma bolag ända till pensionen. De är borta nu, och insikten är att småföretagsamhet inte hotar någon.
Den största delen möjliga inflyttare är troligen finskspråkiga när man ser på språkgruppernas storlek. Vad har ön att vinna på levande tvåspråkighet?
– För det första ser jag det som viktigt att båda språkgrupperna kommer överens på ön. Det intressanta är att kontakten mellan svensk- och finskspråkiga barn är spontan och naturlig när de går i dagis, men sedan när de kommer i skolåldern sker det en uppdelning. Det gynnar inte ön eller dess utveckling.
– En finskspråkig familj som planerar att flytta till ön kontrollerar säkert om barnet kan gå i gymnasiet här på orten. Att få till stånd ett finskt gymnasium kan vara svårt, men kanske det kunde gå att få till stånd ett försök med ett tvåspråkigt gymnasium? Om heller det inte låter sig göras kunde åtminstone busstidtabellerna anpassas så, att de bättre tillgodoser barnen och studerandena som går i omnejdens skolor i bl.a. Salo och Bjärnå. Det kunde hålla de här ungdomarna på orten en längre tid, och i bästa fall få dem att stanna.
– Vad är tvåspråkighet i praktiken? För mig handlar det om funktionell tvåspråkighet, där bägge parter kan lite av varandras språk, så det går att kommunicera. Annonsbladets förlag har en lång tid arbetat för tvåspråkighet genom att ge ut tidningar på två språk. Syftet är enkelt: att betjäna läsarna på båda språken.
– När det kommer till svenskan är det viktigt att värna om de skolor som finns på orten, Axxell Brusaby och gymnasiet medräknade. Alternativet är ett samhälle utan ungdomar och ett sådant är ett fattigt samhälle. Även föreningsverksamheten inom idrott och kultur behöver sina ungdomar, både de svenska och finska.
– För att ön ska vara attraktiv behövs ett stort kulturutbud och möjlighet till idrott och aktiviteter. De stora festivalerna och händelserna är viktiga inkörsportar för nya besökare, och som lyfter fram bygden regionalt och i bästa fall nationellt. Här kan en tvåspråkig lokaltidning ha en aktiv och unik roll för att kommunicera ut vad som är på gång. På det personliga planet har jag dessutom själv deltagit i att driva olika händelser och skapa nya.
Åland har rederier och Hangö ett nytt spahotell: behöver vi liknande stora företag på ön för att möjliggöra fler nya arbetstillfällen?
– Orten behöver investeringar på alla delområden. Sett till turismen behövs det fler olika slags inkvarteringar, t.ex. – jämför man skären med Lappland är vi fortfarande pyttesmå. Om vi sedan borde bjuda in stora kedjor vet jag inte. Jag har länge väntat på att någon får upp ögonen för vår del av skärgården, men som vi vet har varken Kimitoön eller Pargas varit tillräckligt intressanta för större aktörer. Den lokala skärgårdsturismen har hittills vilat på de lokala företagens egna investeringar. Lyckligtvis finns det några starka entreprenörer här som gjort storverk.
Annonsbladets chefredaktör och vd Michael Nurmi firar sin 50-årsdag idag, fredag, med kaffe och tårta på redaktionen kl. 14-17.
Huset är öppet för alla: både läsare och samarbetspartners samt vänner och bekanta.
- Välkomna allihop! Jag firar i arbetets tecken, så vi ställer inte igång med något märkvärdigt, men jag ser framemot att få träffa bekanta och nya ansikten, hälsar Nurmi.
Text och foto: Sam Cygnel/IS
Den 95-åriga lokaltidningen på Kimitoön har nyligen genomfört ett partiellt generationsskifte. Familjen Lindström, som varit Annonsbladets ägare i över femtio år har under de senaste två åren, genom olika arrangemang successivt minskat sitt aktieinnehav.
Den största enskilda ägaren i Förlags Ab Lindan Kustannus Oy är nu bolagets VD och chefredaktör Michael Nurmi, som innehar hälften av aktierna då generationsskiftet är slutfört. Återstoden av aktierna ägs fortsättningsvis av några inom familjen Lindström.
– Syskonen Lindström har under några års tid systematiskt minskat sitt innehav, framhåller Folke Lindström. Vi anser det väldigt viktigt att lokaltidningen förblir i lokala ägares händer och Michael har genom sitt engagemang i bolaget under närmare fjorton år visat sig vara den rätta ägaren med ett brinnande intresse för Kimitoön.
– En lokaltidning skall ägas lokalt eftersom dess betydelse i bygden och ansvar för bygden är sällsynt stort. Tidigare trodde man att det var en uppgift också för banker och posten, men det blev tyvärr helt annorlunda, framhåller Lindström.
Nurmi tillägger att han som största enskilda ägare fortsätter värna om det lokala då det gäller tidningens innehåll, men också beträffande ägarbolagets verksamhet.
– Vi breddar gärna verksamheten genom företagsförvärv så att vi får fler ben att stå på. För ett par år sedan köpte vi en andel i bokföringsbyrån Saldare, och i fortsättningen kan vi köpa in oss i liknande objekt, om det skulle uppenbara sig sådana. Samhälleligt sett är lokalt ägande det bästa sättet att hålla arbetsplatserna på ön eller skapa nya arbetstillfällen.
Bolagets styrelse fortsätter
Kommerserådet Folke Lindström fortsätter tillsvidare som Lindans styrelseordförande, övriga styrelsemedlemmar är Michael Nurmi, Claus Lindström och Mathias Lindström. Förlags Ab Lindan sysselsätter fyra fastanställda samt många freelansare och projektarbetare och har aldrig ännu behövt visa något förlustår, trots att branschen knäar. Bolaget är skuldfritt och har en hög solvensgrad.
– Det gäller att hela tiden anpassa verksamheten och kostnaderna och det har Michael visat att han är väldigt bra på, säger en nöjd styrelseordförande som själv sålde ut en del av sina aktier.
Annonsbladets totala upplaga, både som papperstidning och digitalt, uppgick vid årsskiftet till 4525. (Abl)