Bio Fix  i Villa Lande.

Vi frågade kultursekreterare Hanna Mehtonen-Rinne om Covid-19 säkerhetsåtgärderna som är tagana på Bio Fix, och ifall man kommer man att fokusera på nåt på kommande föreställningarna?

De åtgärder man vidtagit redan tidigare: 

- Begränsat antal platser till försäljning (för tillfället 80)

- Handdesinfiering finns utplacerad inne i och utanför salen samt övriga ställen i Villa Lande

- Städningen av biosalong och toaletter är intensifierad

Man har även uppmanat publiken att uppmärksamma säkerheten genom att:

- Hålla en till två tomma platser mellan varje sällskap.

- Komma i tid till biografen och hålla avstånd i kön. Dörrarna till salongen och biljettförsäljningen öppnas en halvtimme före föreställningen börjar.

- Tvätta eller desinfiera händerna före och efter föreställningen.

- Använda ansiktsskydd om möjligt.

Åtgärderna finns även listade här samt utanför auditoriet i Villa Lande: https://www.kimitoon.fi/se_gor/film

- Ankomsten till biografen har hittills förlöpt bra - människor har kommit i god tid och eftersom dörrarna har varit öppna har det inte uppstått köer. Den enda situation då det hypotetiskt kan uppstå köer är situationen då människor lämnar salen, eftersom filmen tar slut samtidigt för alla i publiken. Detta kommer vi att åtgärda genom att uppmana människor att vid behov sitta kvar i salen en stund och därmed undvika köer. Man kan även ta med sig jackan in i salen för att undvika folksamling vid klädhängarna, säger Mehtonen-Rinne. (MN)

 

Elisa Forsman med sina två hundar Loppan & Nemo. 

Eftersom många av oss är mycket hemma nu i Covid-19 tider, är det lätt att tänka att detta nu är en bra tidpunkt för att skaffa hund.

Hunden har länge ansetts vara människans bästa vän och familjemedlem. För somliga även en arbetskamrat, motionsvän, vakthund eller assistent.

Elisa Forsman arbetar som hundtränare och menar att det är viktigt att inte enbart skaffa hund för att man upplever att man vill ha, det är viktigt att planera framåt och fundera igenom noggrant innan man väljer att skaffa hund.

Hon påpekar att det är viktigt att ta reda på information om rasen samt rastypiska beteenden för att få deras grundbehov tillfredsställda samt att man har tid och kapacitet att erbjuda hunden det den behöver för att må bra.

Det finns massor av olika raser där alla har olika grundbehov, motionsbehov, tankearbete eller annan aktivitet. Skolning och träning förhindrar eventuella beteendeproblem och sjukdomar.

Förutom detta rekommenderar hon även att välja seriösa uppfödare, kolla upp stamtavlor och hälsouppgifter för att undvika sjuka valpar, samt se till att skriva ett köpeavtal.

Trots Covid-19 tider är det viktigt att komma ihåg att vi kommer återgå till en normal vardag förr eller senare, d.v.s. människor återgår till arbeten och är inte lika mycket hemma längre vilket hunden kommer få känna av.

Forsman påpekar att det nu däremot kan vara en bra tidpunkt för att i lugn och ro vänja hunden vid att vara ensam, detta för att minska risken för separationsångest.

Hon startade sin egen firma vid namn Scent Alert Dogs år 2014, innan det arbetade hon på Brusaby som djurtränare samt yrkeslärare.

Själv arbetar hon främst med såkallad hypohundskolning, d.v.s. assisterande hundar för diabetiker. Hundarna lär sig att varna vid högt och lågt blodsocker, kraftiga ras eller förhöjningar i blodsockret samt för ketoner. Förutom detta lär hon även ut grundlydnad.

Hon menar att det finns en viss skam i att söka hjälp och stöd då problem uppstår, men uppmuntrar till att modigt våga ta kontakt och fråga om råd vid behov.

 

Text & foto: Heidi Lindberg / IS

Söderlångvik Gård.

Plockningen av äppelskörden på Söderlångvik Gård är i full gång och skörden är riklig. Årets Äppeldag är lite annorlunda än tidigare år. Det blir ingen provsmakning, däremot finns flera äppelsorter till försäljning. Äppelförsäljningen kommer att finnas skilt från det övriga marknadsvimlet.

- Tips om vilka äpplen som lämpar sig bäst både för lagring och äppelpaj delar vi gärna med oss, och vi har specialpriser på många av sorterna, berättar trädgårdsmästare Karin Arfman.

Förutom äpplen finns det möjlighet att köpa hem delikatesser och hantverk av lokala aktörer.

- Vi har glädjande stor uppslutning på skörde- och hantverksmarknaden i år. Det kommer att finnas gott om fräsch närodlad mat och fina hantverk. Närvarande kommer att vara till exempel glaskonstnär Jarl Hohenthal från Dalsbruk, som stod för Äppeldagskonstverket Nattäpplet år 2018, konstaterar kommunikatör Hanna Vuorio-Wilson.

Ett flertal utställare kommer att ha anknytning till skogsbruk, skogsvård och trädvård. Söderlångvik Gård vill på det här sätter lyfta fram sitt stora markinnehav. På plats finns bl.a. Skogscentralen, virkesuppköpare och redskapsförsäljare. Teppo Suoranta och Siv Wikström kommer att undersöka parkträd med hjälp av ljudvågsinstrument och microborr.

Till Äppeldags-konceptet hör ett konstverk, som passar in i gårdens miljö. Katja Öhrnbergs uteskulptur Ringdansen med sina pigga färger är belägen på östra sidan av huvudbyggnaden.

- Gå med i ringdansen, sätt dig ner vid stubben och lyssna på det träden och den övriga naturen har att berätta för dig, uppmanar producent Kerttu Raittila.

Konstverket är en del av Öhrnbergs utställning Elixir, som finns att beskåda även i Café Söderlångvik. Måleriworkshopen Färger & Känslorsom leds av Sagalunds barnkulturcenter följer samma tema som utställningen och Äppeldagskonstverket.

I samarbete med Baltic Jazz uppträder klarinettisten och saxofonisten Antti Sarpila kl. 12.00. Musiken fortsätter kl. 13.00 med ett uppträdande av Kake & co, och avslutas med barnens storfavorit Arne Alligator kl. 14.00. Det finns även hästridning för barn, samt det traditionella författarsamtalet i Vagnsmuséet som i år är en presentation av hembygdsboken Vårt Hitis. Kimitoöns Sjöräddare kommer att vara på plats i bryggan och förevisa den nya sjöräddningsbåten Mona, vars namn har anknytning till Söderlngvik Gårds historia.

Söderlångviks museum har genomgått en omfattande grundrenovering, som börjar vara på slutrakan. Muséet är inte ännu öppet för besökare, utan kommer att öppnas i maj 2021. Huset kan såklart beundras utifrån. Parken är också vackert förnyad och kommer att presenteras. Parkens planerare Victoria Hagman från VIVA Garden kommer att ha en guidad tur på svenska kl. 11.30 och en på finska kl. 13.00.

Restaurangen kommer att vara öppen under hela äppeldagen lördag 26.9 kl. 10-16.

- Dagen till ära bakar vi en äppeldagsbakelse, berättar restaurangansvariga Tanja Holmström och hälsar besökarna välkomna. (ABL)

VD Göran Eriksson

Nya fasader på hallar, konstruktioner med över 100 ton stål och 600 löpmeter nya innerväggar har under de senaste månaderna byggts för att renovera de gamla fabrikshallarna i Dalsbruk. Därtill har ca 1,5 hektar asfalt lagts i vissa hallar och på gårdsplanerna. VD Göran Eriksson berättar att det har varit en oerhört hektisk sommar. I juni slöt man avtal med nya hyresgäster och har i bråd takt efter det iordningsställt hallar för deras verksamheter. Mellan 30 och 40 lokala yrkesmän har varit sysselsatta med detta, bland annat byggare, plåtslagare, elektriker och stålarbetare. Eriksson är nöjd med arbetet och säger att alla har jobbat mycket bra och flexibelt, så att man kunnat överlåta utrymmena till de nya hyresgästerna i augusti. Dalsbruks Fabrik Ab har nu över hälften av utrymmena uthyrda, vilket enligt Eriksson innebär att man ligger före jämfört med långsiktsplanen. De sista nedmonteringsarbetena avslutades ju först i vintras.

Renoveringarna och ombyggningsarbetena av hallarna innebär investeringar i miljonklassen. Då Dalsbruks Fabrik köpte hallarna och området av konkursboet fanns en stor reparationsskuld, som man nu efter hand åtgärdat i och med att man färdigställt utrymmen åt nya hyresgäster. Området har snyggats upp och fasader förnyats för att få en bättre image på området. På området finns ungefär 30 personer sysselsatta inom ett femtontal företag. Vid t.ex. båtlastningar är därtill ett antal lokala företagare engagerade.

AVENA Nordic Grain, som redan förra året började lagra havre i Dalsbruk och använda hamnen för transporter, har nu fått sällskap av ett par andra företag i samma bransch. Agro Lantmännen och Hankkija har nu också hyrt egna utrymmen i Dalsbruks Industrial & Logistics Park. Hamnen spelar en central roll för dessa hyresgäster, eftersom man lätt kan skeppa spannmålen ut till hela Europa med stora fartyg från Dalsbruk. Hamnen används också för virkestransporter, och på årsnivå kommer hamnen att anlöpas av totalt 25-30 fartyg. Hamnens strategiska betydelse kan inte underskattas, understryker Eriksson.

Vid infarten till fabriksområdet finns den stora vågen, som väger spannmålet i långtradarna, både innan och efter lossningen av spannmålet. Under hösten väntas flera hundra långtradare passera vågen. I samma byggnad har de olika företagen var sitt kontor. Harri Kiviaho, från hamnoperatören SeaPort Logistics, säger att spannmålet mognat sent i år och att det först nu börjat komma in i lager. Timo Kiviaho, berättar att de tar emot laster mellan 6 på morgonen till 20 på kvällen. Han står redo med en lövblåsare för att blåsa rent bilarna innan de kör in i hallarna för att lossa lasten, eftersom det är mycket viktigt med renligheten i hallarna som förvarar livsmedel.

DEN TIDIGARE mekaniska verkstaden har fått ett nytt golv av asfalt. Den första oktober flyttar TeijoLog Ab in och börjar tillverka bl.a. modulhus. Finslipning pågår ännu i hallen. Eriksson tror starkt på att träbyggnation och hantering av lantbruksprodukter är branscher som passar in i den gamla fabrikens utrymmen även i fortsättningen. På grund av coronapandemin finns det nu en del förhandlingar som ligger på is, beroende på en osäkerhet bland företagen.

Glädjande nog har även mindre lokala företag hyrt in sig på området. En nyhet är Juha-Pekka Seppäläs ”Saariston Mini varasto”, ett lager för både privatpersoner och företag, där man kan lagra mindre saker.

Mathias Lönnström hyr det gamla laboratoriet, som skall bli fotograferingsstudio och lager för hans webshop med maskeradkläder. På området finns redan tidigare mindre företag, främst inom byggnadsbranschen.

Text & foto: Maria Manelius

 

Företag som verkar i Dalsbruk Industrial & Logistics Park, dvs. utrymmen som ägs av Dalsbruks Fabrik Ab:

Dalsbruk Industrial & Logistics Parkin alueella toimivia yrityksiä:

Avena Nordic Grain Oy

Hankkija Maatalous

Lantmännen Agro

Kimitoöns Båtcenter Ab /

Kemiönsaaren Venekeskus Oy

Maskinentreprenör

Ben Lindström Ab / Oy

MLJ Johansson Oy Ab

CS Kiinteistötekniikka /

Asbestsanering -Asbestipurkutyöt

Seaport Logistics SL Oy

F:ma Tom Ek T:mi

F:ma Alexander Johansson T:mi

Skärgårdens Minilager Ab /

Saariston Minivarasto Oy

Oy Salmonfarm Ab

Transport Tero Lindroos Oy / Ab

Ateljee Lönnström

Marinero Ab

Seaside Service Ab Oy

John Björkman

Sagalundstiftelsen utsåg nyligen fil.mag. John Björkman som efterträdare till Li Näse, som går i pension vid årsskiftet. Björkman är infödd Åbobo och tvåbarnsfamiljen är bosatt i Åbo. Pendlandet till jobbet oroar honom inte. Han har ju arbetat i Sagalund i flera repriser.

Att han kom att studera folkloristik var något av en slump.

- Visst läste jag redan som tonåring böcker om historia, men vad jag skulle välja att studera var jag osäker på ända tills jag råkade snubbla över folkloristiken. Då blev jag nyfiken och studierna visade sig vara just så intressanta som jag hoppades. Efter två års studier sommarjobbade jag i ett museum och stortrivdes.

Björkman var den som basade för jätteprojektet att flytta Fallas huvudbyggnad till Sagalund. Falla är en av de många enheterna som fortfarande står hans hjärta nära, både som byggnad och som en plats för levande verksamhet.

- Vi  har så mycket att lära av hur man levde, gjorde och tänkte förr. Äntligen börjar många inse vikten av hållbara lösningar om det så gäller att bygga, odla eller konsumera, säger han och ser museerna som ett sätt att visa på hur man klarade sig förr och att låta dagens människor upptäcka att också kulturarvet kan erbjuda lösningar eller idéer åt dem.

Björkman berättar att Sagalund har haft besök av grupper som enkom är ute efter kunskap om hur man på rätt sätt renoverar gamla hus. Men hembygdsmuseer ger också nutidsmänniskan perspektiv på tillvaron och bidrar till förståelsen för den ort där man bor eller som man besöker. De är förstås också besöksmål som lockar turister och ger deras besök på orten mervärde.

 

BJÖRKMAN har bekantat sig med ett otal hembygdsmuseer både i hem- och utlandet. Att Sagalund får toppbetyg av honom har många orsaker. Museet har gått i bräschen i vårt land och långt tidigare än andra bjudit på guidningar av tidstypiska rollfigurer. Li Näse är den som tog modell av utländska museer och införde idén.

Det är också henne och alla de frivilliga vi får tacka för att museet ”lever” med olika evenemang och specialtillställningar för små och stora. Björkman påpekar ändå, att de flesta landsbygdsmuseerna sköts av enbart frivilliga. Avlönade resurser behövs om man ska arrangera så omfattande verksamheter som Sagalund.

Sagalund har utrymmen och redskap för att man ska kunna pröva på att ”leva som i gamla tider”. Vidare prisar Björkman den ståtliga museiparken med alla dess gamla växter, somliga rentav från grundaren Nils Oskar Janssons tid.

- Idag verkar det som cirkeln sluter sig. Det som drev Jansson var strävan att lära skoleleverna och ungdomen färdigheter som skulle göra deras liv bättre: att odla den egna trädgårdstäppan för bättre självförsörjning, skaffa sig nya insikter och kunskaper och lära sig medborgarfärdigheter.

Det är just sådana saker som Sagalund idag och i morgon arbetar för.

- Att lära genom att göra är konceptet. Visst är det spännande att Nils Oskars idéer lever och i vår tid är gångbarare än någonsin! säger Björkman och gissar att Jansson nog hade applåderat både barnkulturcentret (det enda i samband med ett museum) – och miljöpriset Grön flagg-utmärkelsen.

Björkmans visioner handlar framför allt om hållbarhet och om att bemöta aktuella frågor idag. Han är även fascinerad av Kimitobygden med all den variation ön omfattar. Rent praktiskt finns det gott om saker att göra: Sagalund ska bli mera känt och byggnader ska hållas i stånd. I oktober samlas man till ett framtidsseminarium kring bl.a. de här frågorna.

Text & foto: Ingrid Sandman

Cathina Wretdal-Lindström

Kimitoöns kommuns marknadsföringsplanerare Cathina Wretdal-Lindström lämnar sitt arbete i kommunen efter 13 år. Nu väntar nya utmaningar som anställd vid Kimito Telefon där hon kommer att arbeta med kundbetjäning, försäljning och marknadsföring. Hon inleder sitt nya arbete den 15.9 och kommer att vara stationerad vid Kimito Telefons butik på Vretavägen 11.

Wretdal-Lindström säger att hon en tid känt att det är dags att prova på något nytt. Hon ser det som hälsosamt att byta arbete när man varit länge på samma arbetsplats och när chansen nu dök upp, var beslutet enkelt.

- Jag har ett intresse av både telefoni och teknologi, brinner för kundbetjäning och har marknadsföringskunskaper som kommer till nytta i det nya arbetet, säger hon.

Helt utan vemod lämnar hon ändå inte arbetsgemenskapen vid kommunens utvecklingsavdelning och hon ser positivt tillbaka på allt hon lärt sig och fått uppleva under åren som anställd i kommunen. Till sitt nya arbete tar hon med sig mycket erfarenhet, lärdomar och det nätverk hon byggt upp under årens lopp. Hon drar paralleller mellan de två arbetsplatserna och ser att såväl kommunens utvecklingsavdelning och Kimito Telefon har liknande målsättningar i grunden: en livskraftig ort med bra service.

- Vi sitter på en riktig pärla, säger hon och syftar på Kimitoön. Kimito Telefon är en viktig aktör i att hålla orten livskraftig genom att förse invånarna med tekniska lösningar och snabba nätförbindelser, som möjliggör både distansarbete och att företag kan vara verksamma i skärgården, säger hon.

VD för Kimito Telefon Christian Lindroos ser positivt på den förstärkning företaget kommer att få när Wretdal-Lindström börjar arbeta hos dem.

- När det blev en arbetsplats ledig i vår butik funderade vi igenom vilken typ av kunskap företaget behöver mest just nu. Vi konstaterade att vi har gott om tekniskt kunnande, men att vi behöver mera resurser till marknadsföringen. Som anställd i butiken behöver man ha goda sociala förmågor och kunnande inom försäljning och kundservice, säger han och tror att man hittat en mycket passande person för arbetet.

Lindroos vill också kunna stärka företagets lokala profil med hennes hjälp och hoppas att hon genom det kontaktnät hon tar med sig från sin nuvarande arbetsplats kommer att hitta nya samarbetsmöjligheter med kommunen.

Text & foto: Rebecca Börman/IS

Sabina Magnusson kokar kräftor.

Sabina Magnusson driver sedan år 2007 sitt företag F:ma Sabina Magnusson, inom vilket hon erbjuder catering- och restaurangtjänster samt serverings- och städjobb. Nu har företaget fått tillskott av ytterligare ett verksamhetsområde, nämligen tillredning och försäljning av inhemska signalkräftor. Verksamheten går under namnet Skärgårdskräftan.

När vi träffar henne för intervju, står hon hemma på sin gård i en garagebyggnad med full utrustning för kräftkokning. Hon fyller de stora grytorna med vatten som de nyfångade kräftorna ska koka i senare under dagen. Det är bråda tider, då kräftsäsongen nu är i full gång.

- Jag jobbar från tidig morgon till sen kväll, berättar hon.

Hur det kommer sig att Magnusson bestämde sig för att även börja sälja kräftor, har att göra med coronaepidemin. Då viruset kom och satte käppar i hjulen för företaget, så blev det aktuellt att utveckla verksamheten.

- Kräftfiske är också något jag har erfarenhet av sedan länge tillbaka. Då jag tidigare bodde nära Dragsfjärden så fiskade vi kräftor från den för eget bruk, berättar hon. De kräftor hon nu tillreder och säljer är ändå inte fiskade av henne själv, utan kommer från Säkylä.

Magnusson förklarar att det gäller att ha många järn i elden för att klara sig som ensamföretagare. Skärgårdskräftan kompletterar hennes övriga catering- och serviceinriktade verksamhet. Eftersom det också enligt hennes vetskap bara fanns en annan kräftföretagare på Kimitoön sedan tidigare, så tyckte hon det fanns utrymme för ännu en. Till hennes glädje kan hon redan nu konstatera att efterfrågan på kräftor är stor.

Text & foto: Rebecca Börman/IS

Hälsocentralen i Kimito. Coronatesterna görs här.

Enligt rådande riktlinjer från Institutet för hälsa och välfärd ska alla med symtom i luftvägarna testas för coronaviruset. Symtombilden hos en coronavirussmittad person varierar, men är ofta feber, hosta, halsont, andnöd, muskelvärk, trötthet, snuva, illamående och diarré. Test utförs i nuläget med andra ord med låg tröskel av både barn och vuxna. Har man symtom som tyder på att man kan vara smittad, om så än bara lite snuva, så ska man inte gå på jobb, till skolan eller dagvårdsplatsen, utan gå raka vägen på coronatest och undvika kontakt med andra. Visar testet negativt, så kan man när symtomen blivit mildare men inte upphört helt återgå till arbete, skola och dagvård.

PÅ KIMITOÖN utförs coronatester vid hälsocentralen i form av både drive in tester och inne på mottagningen. Ledande läkare Sami Salminen berättar att testningskapaciteten i nuläget är ca. 20 test om dagen, men att man kommer att utöka kapaciteten i takt med att behovet antagligen kommer att öka. Båda Salminen och t.f. vårchef vid Kimitoöns kommun Carmela Färm-Kaaja tror att hösten och återgången till arbete, skola och dagvård kommer att öka behovet av tester. Redan nu märker man att många fler, både fritidsboende och fast bosatta på Kimitoön, kontaktar hälsocentralen för förfrågningar om coronatestning mera aktivt. 

- Det är svårt att veta skillnad på olika virusinfektioner, då symtomen liknar varandra. Det enda sättet att ta reda på är genom testning, säger Färm-Kaaja.

Salminen säger att man arbetar för att kunna utföra test snabbt då behovet uppstår. Detta eftersom det är viktigt för den insjuknade att snabbt få veta om det är frågan om coronavirus eller inte, så att man vet hur man ska handla därefter. 

- I nuläget får man komma på test samma dag eller senast följande dag efter att man kontaktat hälsocentralen. Svaret brukar komma inom 24 timmar, men har den senaste tiden kunnat dröja lite längre p.g.a. kapaciteten vid TYKS laboratorium, säger han och berättar att kapaciteten vid TYKS labb nu ska utökas för att försnabba testsvaren.  

VID DRIVE IN-MOTTAGNINGEN behöver patienten inte alls komma in i själva hälsocentralen, utan väntar i bilen på att en sjukskötare kommer ut för att utföra testet. I samband med testet får patienten direktiv kring karantänsregler och annan relevant information, berättar Färm-Kaaja och säger att man just nu håller på att utöka personalstyrkan så att man framöver kan utöka testkapaciteten enligt det rådande behovet. 

 

 

Text: Rebecca Börman

Silva daghem i Kimito

Återgången till skol- och dagisvardagen med coronaviruset närvarande i samhället, innebär det här läsåret en hel del huvudbry för både personal, föräldrar och barnen själva. Den stora utmaningen är hur man på bästa sätt kan möjliggöra en så normal vardag i skola och dagvård, samtidigt som man aktivt måste förhindra smittspridning.

Medan de äldre barnen själva kan ta ansvar och beakta anvisningar kring hand- och hosthygien och säkerhetsavstånd, så är situationen en annan med de yngre barnen som behöver en tröstande famn, en hand att hålla och en vuxen som hjälper till och ser till att t.ex. händerna tvättas.

Vid Silva Daghem i Kimito, berättar pedagogiska ledaren Malin Joki om hur man ändå på bästa sätt försöker ordna dagisvardagen för att minska kontakter och beakta hygien. Hon berättar att handtvätt utförs aktivt, att barnen äter i sina egna grupper och inte samlade i en stor matsal, barnen får inte heller ta mat själva som i vanliga fall och överlag undviker man att blanda barngrupperna.

- Vi satsar också på mycket utomhusvistelse, vilket inte är ett problem här omkring Silva daghem, då vi har många bra ställen där vi kan vistas ute i naturen, säger Joki.

En problematik som speciellt de yngre barnen är väldigt utsatta för är återkommande virusinfektioner som ger upphov till förkylningssymtom. I coronatider blir förkylningssymtomen extra noggranna att hålla reda på, då även symtombilden vid covid-19 liknar mycket den vid en vanlig förkylning. Kommunens ledande läkare Sami Salminen meddelar att Institutet för hälsa och välfärd givit ut anvisningar om att barn med också lindriga symtom i luftvägarna inte ska delta i dagvården. Barnet ska på lätta grunder testas för coronavirus och får återvända till dagvården med lindriga symtom förutsatt att testresultatet är negativt.

Text och foto: Rebecca Börman

 

Tf. utbildningschef Kim Bredenberg

Nästa veckas onsdag, den 12 augusti är det skolstart för grundskoleeleverna på Kimitoön. I kommunen är det i år drygt 560 grundskoleelever som börjar sitt skolår då, varav 58 barn då har sin alldeles första skoldag. Skolan uppfyller många viktiga funktioner för både eleven och samhället. Utöver uppgiften att lära och förmedla kunskap, så är skolan också ett socialt rum för eleverna. Att få gå i skolan är också en lagstadgad rättighet som gäller alla barn i Finland.

I mars när coronaviruset började spridas i Finland, så blev plötsligt den vanliga skolvardagen och närundervisningen inte längre självklar. På bara några dagar blev eleverna, föräldrarna, lärarna och annan skolpersonal tvungna att ställa om till distansundervisning. Under förra läsårets två sista veckor blev det ändå igen möjligt att ordna närundervisning.

Tf. utbildningschef Kim Bredenberg berättar att man inkommande läsår går in för att så långt som möjligt ordna närundervisning.

- Vi kommer att undvika att övergå till distansundervisning igen så långt som möjligt. Utbildningsstyrelsen gav i början av juli ut instruktioner över hur undervisningen ska ordnas med coronaviruset i åtanke och det är utgående från det vi jobbar, säger han.

Bredenberg berättar ändå att distansundervisningen lyckades väldigt bra i våras.

- Både lärare och elever fann sig snabbt i den nya situationen och undervisningen löpte på bra. Under de två veckorna av närundervisning i maj hade lärarna möjlighet att kartlägga elevernas kunskaper och se var det möjligtvis fanns brister p.g.a. distansundervisningen. Under kommande läsår har man nu möjlighet att ta igen det som eventuellt missades då, förklarar han.

Trots det är ändå närundervisning att föredra p.g.a. flera orsaker. Utöver de orsaker som redan tidigare nämndes, så menar Bredenberg att en del ämnen är lättare än andra att undervisa på distans.

- De praktiska ämnena som t.ex. slöjd och ämnen där man laborerar, är knepiga att göra på distans. En del av den kreativa processen uteblir också när man inte är fysiskt närvarande: att bolla idéer och få feedback. Distansundervisningen kräver också självdisciplin av eleven, samt stöd och engagemang av föräldrarna, säger han.

 

HELT normal är ändå inte skolvardagen det här läsåret, utan den kommer att ske i samma stil som under de två veckorna av närundervisning i maj, men inte riktigt lika strikt.

- Elevgrupperna kommer att vara åtskilda i mån av möjlighet och alla elever kommer t.ex. inte att äta samtidigt. God hand- och hosthygien är också viktigt, säger han.

Ifall en ny stor våg av coronavirusfall skulle skölja över samhället, så är man den här gången förberedd på ett annat vis än i våras.

- Tillsammans med rektorerna gör vi upp en handlingsplan ifall det skulle ske. Vi har en beredskap ifall det igen skulle bli en karantän och kan t.ex. tillämpa hybridmodeller där eleverna är dels i skolan och dels på distans, förklarar han. Vi utgår inledningsvis med att försöka ha en så normal skola som möjligt, men pandemin finns fortfarande i bakgrunden och det är något vi måste beakta.

 

Text och foto: Rebecca Börman/IS

Rutten för årets Poker Run.

Lördagen den 8 augusti har man möjlighet att se och höra racerbåtarna, som deltar i årets Poker Run Hanko, då de tar paus i Kasnäs på eftermiddagen. Petri Järvinen, själv Kasnäsbo, är en av dem som arrangerar evenemanget.  De övriga i arrangörsstaben är Marko Tarkiainen, Petri Ohtonen, Tero Toivonen och Roni Sture. Järvinen berättar att läget med coronan gör att arrangemangen i Kasnäs måste omorganiseras för att fylla alla direktiv om folksamlingar. I år kommer man att stänga tankningsbryggan för andra än deltagarna i Poker Run, under de dryga två timmar det tar för båtarna att tanka. Deltagarna äter sedan lunch i ett skilt utrymme bredvid gästhamnen.

POKER RUN HANKO startar redan på fredagen i Hangö. På kvällen ordnas en välgörenhetsauktion till förmån för Finlands Sjöräddningssällskap. Järvinen berättar att man fått in fina donationer till auktionen och han hoppas att man får ihop en större summa att donera till sjöräddarna.

De närmare 60 racerbåtarna och jetskina startar sina motorer på lördagen klockan 12 och kör sedan till Östersjö Port för ett hastighetstest, innan den gemensamma starten mot Kasnäs går klockan 13.15. I år är rutten ny och går under Lövö bro till Kasnäs. Järvinen säger att båtarna givetvis följer alla hastighetsbegränsningar under rutten. Bäst kan man följa med båtarnas färd från fritidsbåtar ute på havet. Viktigt är att man lämnar farleden fri, för att undvika olyckor med de snabba båtarna. Man kan också följa evenemanget från stränder längs rutten. Stugfolk vid rutten får vara beredda på svallvågor och vrålet från båtarnas motorer. I Kasnäs är det bästa stället att se då båtarna kommer och far, från vågbrytaren och från stranden mot väster. Man kommer att ha en speaker på plats, som informerar publiken om när båtarna är på väg att anlöpa Kasnäs. Salmon Farms gård öppnas upp för bilparkering under dagen. Hamnterassen omvandlas till ett VIP-område, där man kan beställa eget bord. Skärgårdstorget blir utskänkningsområde och en Poker Run shop öppnas under evenemanget. Arrangörerna önskar att folk tar hänsyn och håller avstånd till andra och inte kommer på plats om man känner sig det minsta sjuk. Man räknar med en stor publik i Kasnäs. Järvinen berömmer samarbetet med Kasnäs, som har kapacitet att ordna service för både deltagare och publik under evenemanget.

RACERBÅTARNA får ofta kritik för att vara miljöbovar. Järvinen säger att de här båtarna visserligen för oljud och använder enorma mängder bränsle, men de körs endast under ett par race varje sommar, så miljöbelastningen blir därmed inte särskilt stor. Racerbåtarna är en hobby för ägarna, som varje vinter fixar på sina båtar för att de skall vara i skick till sommaren. Poker Run är ett evenemang där publiken får möjlighet att se Finlands snabbaste båtar i action. Under rutten får de deltagande båtarna fem stycken spelkort vid olika punkter. Den som har den bästa pokerhanden vid racets slut vinner en flygning med privatplan för fyra personer med middag i en nordisk stad. För jetskina ordnas en egen pokertävling. Varje år delas det också ut pris för de bästa maskeraddräkterna. Järvinen säger att de har egna fotografer, som fotograferar båtarna från helikoptrar. Många privatpersoner tar fina bilder av båtarna längs rutten och arrangörerna vill gärna få in bilder att använda. De tre bästa bilderna belönas med en aluminiumtavla gjord av en egen bild.

Sjöbevakarna och Sjöräddarna medverkar under evenemanget och ser säkerheten till sjöss. Starten från Kasnäs går efter klockan 16 i full fart söderut tillbaka mot Hangö, förbi Hitis, Vänoxa och Padva. Kvällen avslutas med middag och prisutdelning i Hangö. På kvällsfesten uppträder Teflon Brothers.

Man hittar mera information och aktuellt på www.pokerrun.fi samt på Facebook och Instagram.

 

Text: Maria Manelius/IS, Foto: Maria Manelius & Sami Lujala(båtfoto/venekuva)

 

Petri Järvinen och Marko Tarkiainen i Kasnäs hamn.

Viruset kan snabbt ta fart igen om man inte håller fast vid säkerhetsavstånd.

I jämförelse med många andra länder, har Finland lyckats hålla coronavirusepidemin effektivt under kontroll. I nuläget har epidemin stannat upp och antalet nya bekräftade fall dagligen är lågt. Restriktionerna har sakta hävts och vi uppmanas leva enligt det ”nya normala” och ta vårt eget ansvar för att minska risken att smittspridningen tar fart igen. Kimitoöns kommuns ledande läkare Sami Salminen påminner om att trots att läget är lugnt nu, så finns covid-19 viruset fortfarande i vårt samhälle.

- Det finns exempel både från vårt eget land och andra länder, hur viruset snabbt kan ta fart igen om man inte håller fast vid säkerhetsavstånd, stannar hemma om man är sjuk och håller god handhygien, säger han.

Salminen berättar att man i Österrike infört regler om att munskydd ska användas i butiker, vilket han inte tycker att är någon dum idé för att skydda andra, i synnerhet om man har luftvägssymtom. Ännu har inga rekommendationer om munskydd införts i Finland.

- För tillfället reser också många människor från andra länder till Finland och till Kimitoön, t.ex. kommer många från Sverige till sina sommarstugor eller för att hälsa på sina släktingar. Jag vill inte peka ut svenskarna på något vis, men det är viktigt att följa rekommendationen om frivillig karantän i två veckor om man reser in i landet från Sverige eftersom det helt enkelt finns mera fall av covid-19 där, poängterar Salminen.

Trots att det är viktigt att inte glömma att epidemin fortfarande pågår, så anser Salminen ändå att vi ska leva livet och göra de saker vi vill.

- Just nu finns det inga skäl att reglera sammankomster eller hur människor väljer att röra sig och träffa varandra. Dessutom fungerar rekommendationerna som råder kring förhindrande av spridningen av covid-19 viruset också som en effektiv metod för att minska spridningen av andra typer av virus. Det ”nya normala” är något vi borde leva enligt även efter att covid-19 viruset är förbi, menar han.

Text: Rebecca Börman/IS

Tryggve Röblom, Tom Westerlund, Svante Stenström och Henry Engblom välkomnar nya frivilliga med i verksamheten.

Föreningen Pro_Kimitoö-skutan r.f., som äger jakten Eugenia är i stort behov av nya aktiva frivilliga, för att fortsätta den tjugoåriga verksamheten. De flesta av föreningens aktiva medlemmar är över 70 år och man behöver få yngre med i verksamheten. Det behövs skeppare, däckspersonal, personer för underhållet, samt verksamhetsledare.Föreningen har också prentisverksamhet för ungdomar, som är intresserade av underhåll och segling. De senaste åren har man tyvärr inte haft tillräckligt med intresserade ungdomar som hållits kvar i verksamheten.

 

FÖRENINGENS STYRELSE är oroad över framtiden. Ordförande Henry Engblom berättar att alla öns tre gamla kommuner var delaktiga i byggandet av jakten Eugenia mellan åren 1997-2000.  Den anda man skapade då lever och finns kvar och han hoppas också på en fortsättning för Eugenias verksamhet. Föreningen har en välskött ekonomi, men det behövs nya, både yngre och äldre hjälpande händer till verksamheten. Man efterlyser nu personer som skulle vara intresserade av verksamheten, allt från ungdomar till nyblivna pensionärer, både kvinnor och män. Vilket språk man talar är inte heller väsentligt.

- Det skulle vara synd att bli tvungna att packa ihop en välfungerande verksamhet, för att man inte hittar volontärer, säger Engblom.

Man har nyligen uppgraderat Eugenias navigationsteknik, som nu uppfyller alla krav. AIS- systemet på Eugenia gör det möjligt för andra fartyg och till exempel sjöräddningen att identifiera fartyget och följa dess rörelser, samtidigt som det syns hur många personer som finns ombord.

 

HUVUDSKEPPARE Tom Westerlund, pensionerad lots från Hangö, har seglat med Eugenia under många år och de två senaste åren som huvudskeppare. Han säger att kravet för att vara skeppare på Eugenia är att man är inrikesskeppare med 8 månaders sjöpraktik, då man seglar i zon 2 i skärgårdshavet. I zon 3 på mera öppet hav, krävs förutom brev för inrikesskeppare, att man har 12 månaders erfarenhet som befäl på sjön. Oftast rör sig Eugenia i zon 2.

På seglatserna behövs också däckspersonal. Tryggve Röblom har varit med i verksamheten som däcksare och i underhållet sedan år 2008. För att bli däcksare krävs en kortare skolning, hygienpass, första hjälp-kurs samt nödsläckningskurs. Man bör också känna till delar och sjötermer. Man behöver också ett sjömansläkarintyg. Skolningen ges av föreningen, som också hjälper till med andra praktiska detaljer.

- Som däcksare är man allt i allo på fartyget, man plockar fram mat och underhåller passagerarna, skrattar Röblom.

 

ETT FARTYG behöver också underhållas. Svante Stenström berättar att det mesta av underhållet görs under hösten och våren. Själva fartyget ses över, likaså motorn och riggen. Taljor, block och rep skall vara i skick för att man ska kunna segla tryggt. Det fordras skolning för att kunna rigga Eugenia och hissa segel. Man behöver också folk som vågar klättra upp i masten och utföra underhållsarbeten.

I år blev styrelsen tvungen att ta beslut om att inställa verksamheten på grund av rådande omständigheter och restriktioner. Det är för mycket jobb och stort pådrag att sätta fartyget i seglingsskick och rigga seglet, då läget är så osäkert. Nästa år hoppas man få segla som vanligt igen.

 

SYFTET MED jakten Eugenia har hela tiden varit att bevara de färdigheter som fanns i bygdeseglationen och att ge möjligheter speciellt för barn och ungdomar att komma ut på sjön. För att stöda verksamheten ekonomiskt, behövs det även att man gör kommersiella skärgårdskryssningar för företag och privatpersoner.

I föreningen har man tidvis haft en verksamhetsledare som organiserat verksamheten. I tankarna finns att igen hitta någon, som skulle fungera som spindeln i nätet och koordinera både seglatser och underhåll samt värva nya frivilliga.

För att upprätthålla verksamheten behövs alla dessa funktioner; skeppare, däckspersonal, personer för underhållet och verksamhetsledare. Den som är intresserad av att komma med som frivillig, kan ta kontakt med någon från Eugenias styrelse. Kontaktuppgifter hittas på föreningens hemsida www.eugenia.fi.

Föreningen medverkar också lördagen den 18.7 på Kalkholmsdagen, från klockan 12. Nya krafter behövs för att hålla Eugenia-andan levande.

Text & foto: Maria Manelius/IS

Jenny Karlsson med familjens tre barn.

Bysmeden Martin Fagerholm startade år 1982 sitt företag Martins Båthall på Rosala, inom vilket han erbjudit båtförvaring, service och utrustning. Vid årsskiftet var det dags för honom att gå i pension och flytta närmare sonen och barnbarnen i Pargas. Till hans stora glädje fanns det en barnfamilj med två barn och ett tredje på kommande som genom djungeltrumman fått höra att Fagerholm är intresserad att sälja både sin fastighet och företagsverksamhet. Hitis/Rosala är nämligen i skrikande behov av barn för att den lilla skolan på ön ska kunna fortsätta sin verksamhet och det var just en barnfamilj han önskade sälja åt.

DE NYA företagarna heter Dan Mickelsson och Jenny Karlsson. De tog i början av året sitt pick och pack och flyttade ut till Rosala från Västanfjärd.

- Vi trivs jättebra här, både vi vuxna och barnen, säger Jenny som just nu håller sin lilla tre veckors son i famnen. Vi har mera tid tillsammans med barnen på det här viset. Kvällarna kändes korta förut när man var borta på jobb under dagen och bara hemma på kvällarna. Nu får barnen hänga med när vi utför arbeten i företaget och dessutom är dom gärna med och hjälper till.

Hon fortsätter att berätta om hur hon och Dan länge velat bli egenföretagare och att det nu blivit verklighet. Företaget heter nu ”Rosala Skärgårdsservice Öb” och sysslar dels med den båtrealterade verksamheten som Martins Båthall tidigare skött, men också en del annat såsom fastighets- och stugservice.

- Det nyaste är transportbåten vi införskaffat. Med den kan vi transportera t.ex. byggmaterial eller fyrhjulingar ut till fastigheter i skärgården. Vi ska också bygga ut bryggor på området, berättar Jenny.

ÄNNU inbringar företaget inte så mycket att familjen kunnat ge upp övriga jobb helt. Under intervjutillfället befann sig Dan på fastlandet för att sköta sitt jobb som lastbilschaufför. Med tiden hoppas de kunna försörja sig helt på företaget och tankar finns även att börja hyra ut övrevåningen i deras hus, som är en skild lägenhet.

- På så vis kan vi kanske locka någon barnfamilj hit ut till Rosala för att prova på hur det är att bo. Kanske någon som i långa loppet väljer att köpa ett fast boende åt sig här på orten, menar Jenny.

Text och foto: Rebecca Börman/IS

Vid årsskiftet gick Martin Fagerholm i pension.

Saariston Martta ”Piia Petäjäjärvi”. Foto: ABL Arkiv

Piia Petäjäjärvi ”Saariston Martta” erhöll i år Axel priset som ”Kimitoöns ambassadör”, för sin insats att marknadsföra Kimitoön utanför öns gränser och för nya kundgrupper. Närmat, livet på landet och i skärgården, naturen och djuren är det som Saariston Martta vill framhäva genom sitt varumärke. Allt detta lyfter hon upp i sin blogg och på sociala medier, samt genom olika kommersiella samarbeten med företag inom livsmedelsbranshcen för vilka hon bl.a. producerar recept, testar och marknadsför produkter och erbjuder reklamfotograferingar.

Nu har Saariston Martta också tagit steget ut i tv-världen. Hon deltar nämligen i år i AlfaTV:s succeprogram Mökki ja Potkuri, som visas under fem onsdagkvällar kl. 18.30 med start den 1.7. Programmen finns även att se www.alfatv.fi. Mökki ja Potkuri är ett magasinprogram som i år bekantar sig med finländarnas mest omtyckta sommarhobbyn. I fjol hade programmet 1,65 miljoner tittare.

I programmet har Saariston Martta en egen del om mat, som filmats dels i Vestlax där hon bor men också på andra orter i Egentliga Finland. De besöker bl.a. Kolatun Juustola i Somero och Meritalon marjatila i Bjärnå.

- Min dröm har varit att någongång göra mitt alldeles egna tv-program och nu har jag tagit första steget, säger Petjäjärvi och berättar att det finns ett stort intresse för livsstilen i skärgården.

Text: Rebecca Börman/IS

Foto på framsidan: Piia Petäjäjärvi besökte Kolatur Juustola i Somero med filmteamet. På bilden värden Janne Tolvi (t.v.), fotogragen Ari Lahti och Saariston Martta. Foto: Mauri Nurmi