Preliminär situationsplan. Totallängd öster-väster ca 450 m.

Beställningsformulär

Skärgårdstorget skall få ett ansiktslyft inför nästa säsong. Grafik: DB Marina

!SPLASH! - ung företagare sökeNu finns en ypperlig möjlighet för en ung person att pröva på företagande i Dalsbruk i nästa sommar. Det är företaget DB Marina som är initiativtagare för projekt !SPLASH! Dalsbruk. De presenterade idén för Axel Eriksson från K-Market Kompis och Kimitoöns företagare, näringslivschef Erik Lund och företagsrådgivare Mats Nurmio från kommunen samt Maria Pick, långvarig privatföretagare, som alla hakade på och kommer att vara med och förverkliga satsningen. Företaget DB Marina upplåter kostnadsfritt en av bodarna på skärgårdstorget invid gästhamnen för projektet och den unga företagaren får hjälp med att starta upp verksamheten och stöd samt sparrning under hela processen. Man kommer också att marknadsföra projektet och den unge företagaren via sociala medier och i lokala tidningar.

- Vi vill ge möjlighet för en ung person att tryggt prova på företagsamhet, utan större risker, säger Sam Forsbom från DB Marina.

Den som är intresserad av att skapa sitt eget sommarjobb på skärgårdstorget, kan höra sig för via adressen splash@dbmarina.fi. Ansökningstiden pågår fram till den 8 januari. De intresserade erbjuds en webpresentation samt frågetimmar under vecka 50. Man får även hjälp med att skriva en enkel affärsplan. Det finns också möjlighet att komma på personlig diskussion vid behov. Forsbom berättar att man även kommer att informera om detta via skolor i närområdet. Han poängterar att både unga ortsbor, utsocknes och sommargäster kan ansöka. 

- Under sommaren hade vi många av stug- och båtfolkets ungdomar på jobb i gästhamnen. De trivs på orten och spenderar gärna sommaren i Dalsbruk och skärgården, säger Forsbom.

Den 12 januari väljer projektgruppen den bästa affärsidén och vilken ung person som får chans att pröva på företagslivet.

(artikeln fortsätter under annonsen)

SKÄRGÅRDSTORGET skall få en ansiktslyftning inför följande säsong. Terrasser skall byggas och de fyra små bodarna skall målas i samma nyans som den nya väntmodulen vid förbindelsebåtsbryggan. Forsbom säger att man med dessa åtgärder vill skapa trivsel och mera liv kring hamnen i Dalsbruk. Skärgårdstorget skall bli ett eget litet torg, där kunderna erbjuds varierande produkter. Förutom den unge företagaren som väljs ut av gruppen bakom !SPLASH!-projektet, finns det ännu rum för ett par andra företagare som har idéer för resten av skärgårdbodarna. Företaget Unna S, som hyrde det gamla hamnkontoret senaste sommar kommer att fortsätta verksamheten i Dalsbruk även nästa sommar. I bästa fall blir detta projekt en årlig tradition och mångårig företagsamhet på skärgårdstorget.

Text: Maria Manelius, Käännös: Jonna Lappalainen Foto: Maria Manelius / Privat

Seidi Lindroos och Sam Forsbom ser det som positivt för hela orten att man kan erbjuda en ung företagare chansen att starta upp verksamhet vid skärgårdstorget som skymtar i bakgrunden.

Beställningsformulär

Nästa års budget fick beröm av alla partier då fullmäktige möttes på måndagen för att bl.a. ta ställning till den och till ekonomiplanen för åren 2023-2025. Kommundirektör Erika Strandberg kunde ju också visa upp positiva siffror: ett överskott på 3,42 miljoner och en skuld om 11,19 miljoner (1 685 euro/inv.).

Hur ekonomin i framtiden utvecklas är svårare att förutspå, men nu är läget att sköta reparationer i kommunens fastigheter, tillsammans med välfärdsområdet planera en ny, stor fastighet i Kimito för äldreomsorgen och satsa på utbildningen. Ett aktivt grepp ska tas ifråga om ämbetshustomten i Dalsbruk. Det i åratal diskuterade seniorboendet i Dalsbruk är fortfarande aktuellt. Vidare fokuserar man på milöfrågorna och vill minska utsläppen av växthusgaser.

Kommunen har reserverat 150 000 euro för en ny sjöbevakningsstation i Hitis och visar därmed för staten hur viktig man anser att den är. 

- TE-byråernas verksamhet överförs till kommunerna 2025 och det ska bildas samarbetsområden för att sköta den här verksamheten, berättade hon också.

Man vill locka fler invånare på många sätt. Ett är det nya bostadsområdet Sabbelsberg i Dalsbruk. Man ska också arbeta på att få statlig finansiering för utbyggda cykelvägar.

Nästa års inkomstskattesats, 7,11 procentenheter, godkändes utan diskussion liksom också fastighetsskattesatserna: allmän 1,10, stadigvarande bostadsbyggnader 0,41, andra byggnader 1,10 och kraftverk 3, 10.

(artikeln fortsätter under annonsen)

DISKUSSIONER, förhandlingspauser och omröstningar blev det däremot om detaljer i investeringsbudgeten. Ett resultat av diskussionerna är en liten handräckning till barnfamiljerna, två avgiftsfria månader av småbarnspedagogik i början av nästa år, detta på förslag av Jonna Lappalainen, C.

Den täckta åskådarläktaren i Amosparken delade åsikterna och Janne Salonen, Ob, fick stöd för sitt motstånd mot investeringen. Vid omröstningen föll rösterna 21-6 för att läktaren ska byggas. Många yttrade sig också om hur ortens lekparker ska utvecklas. Det finns ett anslag för att panera en temalekpark i Dalsbruk och nu efterlyste man ytterligare pengar för översynen av kommunens lekparker. Med rösterna 14-12 (en blank)  godkändes en fördubbling av lekparksanslaget.

Janne Salonen och Tomy Wass, Vf, oroade sig för hur det går om man inte sköter om Hannahemmets fastighet medan man väntar på att den stora äldrevårdsfastigheten i Kimito ska förverkligas. Det dröjer ju åratal. Vid omröstningen vann Salonens förslag 14-12, en blank och man tog i nästa års budget in de 240 000 euro för Hannahemmet vilka styrelsen hade velat skjuta fram till 2024 och 2025.

Röstade gjorde man också om asfaltering av  vägar och vägbelysning. Tom Holmen, Ob, föreslog att man skulle byta till led-lampor redan nästa år; styrelsens förslag gällde de två följande åren. 21 ledamöter höll med honom, 3 för styrelsen, 2 röstade blankt och en var frånvarande vid omröstningen.

UTAN DISKUSSIONER klubbades de övriga ärendena på listan av. De gäller omställningarna vid övergången till välfärdsområdet vid årsskiftet samt två motioner (plastinsamlingen och Mjösundsvägen), vilka nu anses slutbehandlade.

Fyra nya motioner lämnades in. Sannfinländarnas Satu Söderströms gäller införandet av ett s.k. Kaiku-kort som ger möjligheter till biljetter inom ett kulturnätverk, Ingmar Fornes, Sdp, om energisparande, Kalevi Kallonens, C, om utvecklingsprogram för byar samt Sfp:s om utredningsstöd till föreningarna om hur man kan minska utsläppen. (IS)

Beställningsformulär

Mörkö mörkerfestival ordnas för femte gången på Kimitoön. Evenemanget roterar genom kommunens byar och byter plats varje år, och i år kommer det att äga rum i Björkboda, i området runt Kulturhus Björkboda. Tidigare har festivalen besökt Dalsbruk, Vreta och Örö.

Mörkö firar mörkret i stället för att vara en ljusfestival. Tanken är att skapa gemensam glädje under den mörkaste tiden på året och att omfamna mörkret genom att våga möta det, genom att konfrontera det, genom att sträcka ut handen och gå det till mötes. Genom att våga känna mörkret och genom att våga njuta av det. Även den här gången kommer det att finnas workshops, musik, utställningar, installationer och föreställningar på Mörkö.

I år kommer evenemanget att äga rum under två dagar. Fredagseftermiddagen börjar med uppförandet av en stor tältkåta. Kvällens höjdpunkt blir en fyrarätters “Twilight Dinner” som Café Adele har skapat, och som namnet antyder kan man avnjuta den i skymningen och njuta av dofter, smaker och ljud. Kvällen avslutas med mystisk musik och mörka experiment i salen.

(artikeln fortsätter under annonsen)

- Lördagen är en dag för skapande. Det kommer att hållas flera workshops på eftermiddagen: kom med och gör ljus, en mask av havregrynsgröt eller skuggvarelser! Du kan också göra en

ljuslykta och dekorera ett reflekterande plagg i mörkret i syateljén. En spökstig bjuder in modiga fackeläventyrare till skogen intill. Tillsammans med scouterna får man grilla korv och äter utomhusmat i en tältkåta. En skuggjonglör kommer att imponera på dig i hallen och en tarotkortsläsare avslöjar spännande detaljer i ditt liv, berättar man från arrangörerna.

Mörko 2022 kommer att visa upp flera konstverk. Maneterna som glödde i mörkret på förra årets Mörko svävar i vinden medan Norpas konstnärsresidens Milja Hakkarainen presenterar sin nya installation. Det är ett land av skuggor, där allt är upp och ner. Antti Tolvis ljus- och ljudinstallation “Electromagnetsim” fascinerar betraktaren i galleriet. Petra Hyvärinens och Aino Toivettulas dödsbilder visas i salongen. Elever från Kimitonejdens skola har tillsammans med Lisa Roberts gjort skuggfigurer som du kan använda för att skapa din egen föreställning.

Platsen är det nyligen öppnade Kulturhus Björkboda, även kallat KUBU, före detta Björkboda folkskola. Den mörka festen kommer att äga rum på husets gård, i ett stort tipi-tält på gården och i husets sal, aula och verkstadsutrymmen. (ABL)

Mer information om Kulturhus Björkboda här: https://kubu.fi/info/

Beställningsformulär

Vuxeninstitutet arrangerar som bäst en Master Training-kurs för brukshundar för sådana som från förut har lite erfarenhet av att spåra med hjälp av luktsinnet. Djurskolaren Tanja Karpela berättar att man på kursen bekantar sig med grunderna till spårning och med hundarnas individuella utmaningar. Man förbättrar deras prestationer och tillförlitlighet.

Hur inleder man hundens spårningsskolning?

- Det är bra att börja med spårningsteknik och med att lära hunden att markera att den har hittat det den spårar. Man kan förvisso nog börja på andra sätt för det hänger alltid på samarbetet mellan hund och förare samt på vad ledaren önskar och strävar efter.

Passar spårning för alla raser eller är vissa bättre än andra?

- Man kan lära alla hundar spåra som en trevlig hobby men alla passar inte som brukshundar. En brukshund ska ha vissa egenskaper för att bli bra.

Hur lär man hunden att den inte ska äta svamparna?

- Man ska alltid lära hunden att den inte får röra objektet (den får exempelvis inte krafsa med tassen, slicka eller skuffa med nosen eller äta det). Den delen av skolningen förverkligas i samband med skolningen i att markera.

Vad är en bra belöning då den hittar rätt svamp?

- En bra belöning är något som hunden mest av allt vill ha. Det kan vara t.ex. en matbit eller att få leka med en leksak. En social belöning, alltså beröm, är alltid viktig men för de flesta hundar förslår det inte.

Hur visar hunden att den har hittat det den söker?

- Man väljer markeringssätt enligt det eftersökta objektet. Då man t.ex. söker svampar lönar det sig inte att lära hunden att ligga ner för då kan den lägga sig på svampen. Då är det bättre att lära den stå still och samtidigt stirra på svampen. Man lär alltså hunden ätt bete sig på ett visst sätt varmed den berättar för föraren att den har hittat objektet.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Är en viss sorts svampar lättare än andra?

- Allt som luktar kan man lära hunden att spåra med luktsinnet. Det torde inte vara så stor skillnad på olika svamparter. Svårt kan det vara om svamparna är giftiga. Det är synnerligen viktigt att skola hunden så, att den inte av misstag äter svamp.

Hur lång tid tar det för hunden att lära sig?

- Det är en viss skillnad på olika inlärningsförmågor. Somliga lär sig en sak snabbt och andra en annan sak. Viktigast är emellertid ledarens förmåga att lära ut. Alltså ledarens förmåga att belöna hunden vid rätt tillfälle, förmåga att upprätthålla en lämplig bekräftning, konsten att sätta rätt kriterier vid träningen, ledarens kroppsspråk och känsloläge, dennes motoriska skolningsförmåga, förmågan att förstå hundens svaga signalspråk, förmågan att skapa ett gott förhållande till hunden osv. Dessa förmågor lär man sig på kursen.

Behöver man tala om för hunden att man är i skogen för att hitta svamp eller söker den svamp alla gånger den är där?

- Om man har lärt den en viss sorts svamp bra och förmågan har upprätthållits flitigt markerar hunden alltid då den hittar svampen oavsett om man är på svampplockning eller annars bara i skogen.

Lönar det sig att lära hunden hitta en mobiltelefon? (Om den råkar tappas bort under en svamputfärd)

- Det är en nog så behändig och rolig förmåga. Det lönar sig i alla fall att tänka över vilken lukt det är värt att lära hunden (förarens egen lukt, mobilens lukt, helheten eller vad?)

Vilka svampar är det lättast att lära hunden? Starkt doftande eller?

- Jag har inte lagt märke till några skillnader i svårighet. Endast det, att somliga svampar är giftiga är något som man absolut ska beakta och lära hunden att den aldrig någonsin vidröra objektet t.ex. genom att äta/slicka på svampen.

Plockar du själv svamp med hund?

- Jag är inte så intresserad av svamp överhuvudtaget men jag jobbar dagligen med hundar som spårar minor, som kartlägger natur och upptäcker ohyra.

Det finns ännu lediga platser på kursen.

Text: Jaana Aartomaa/IS, Foto: Tanja Karpela

Beställningsformulär

Jimmy Träskelin

Öppningskonserten i Ullman’s Villa, torsdagen den 4 augusti kl. 19

Dragspelsvirtuosen Maria Kalaniemis stycken i idyllisk herrgårdsmiljö, Volny-duons violinspäckade toner och konserten Rauhan lauluja – fredssånger samt allsång. Inträde 15 euro, med festivalarmband gratis.

Bildkonstevenemang

För första gången också målarkonst i den rikliga uppdukningen av bildkonst. Se t.ex. Aurea Tanttus målningar i Fjällstugan (vernissage onsd. 3.8 kl.11) och Ars Fennica-belönte Jussi Kivis bildvisning i Bio Pony om lördag kl.14.

Encore! Gamla verkstan på fredagen kl. 19

Fredagens stora konsert bjuder på Norpasfavoriter från gångna år. Kimmo Pohjonens, Heikki Laitinens och Reijo Kelas Kelavala, Pekko Käppi & Lau Nau samt Maija Kauhanen bjuder på en musikupplevelse som överskrider musikens genrer.

Ripples i hamnen på torsdagen kl. 17 och söndagen kl. 12

En nycirkusuppvisning som handlar om klimatkänslor och – utopi. Cirkusen seglar på Östersjön under sommaren. I Finland tar den iland bara i Dalsbruk och Helsingfors..

Förvildad konst

Norpas egen ”skuggfestival” breder ut sig i hela Dalsbruk och dess krogar. Den bjuder på program öppet för alla åtminstone på jakten Eugenias däck, i Ullman’s Villas trädgård, på Stall’s Bar & Foods terrass och i antikvariatet Kojan. Sitt ner och njut eller kom med ditt eget programinslag!

www.norpas.fi

Teksti Jimmy Träskelin, kuva Jaana Aartomaa, översättning: Ingrid Sandman

Petri Järvinens livesändningar får tusentals tittare. I livesändningarna frågas ofta varför man inte rör sig på sjön med el men han säger att det tyvärr inte ännu finns lämpliga båtar på marknaden.

TikTok är den snabbast växande plattformen på sociala medier. Petri Järvinen har under namnet Lepsu66 starkt tagit den i bruk. Hans videor har setts av tiotals miljoner besökare. Järvinen rör sig flitigt i skärgården och han fotograferar och uppträder tack vare erfarenheter av Kompasstidningarna och Saaristoradio.

Han skrattar när han berättar att ungarna sade att han är för gammal för TikTok, men att han upplever att detta är hans grej där allt han gillar förenas. Redan hans andra video blev en stor succé. Den sågs av tusentals människor, tiotusentals och till sist hundratusentals.

- Man kan inte på förhand veta om en video blir en succé.

På TikTok är videorna korta och man får snabbt fram det man vill. Enligt Järvinen tar det från några minuter till några timmar att göra en video. Videorna filmas främst med telefonen och han använder den också till att bearbeta videorna. Han producerar allt materialet själv. Vid behov hjälper kompisarna att filma.

Videorna handlar framför allt om naturen och båtlivet. Tack vare att han sedan många år producerar Kompass är han mycket i rörelse och ofta i havsmiljöer. Innehållet handlar framför allt om skärgården, havet och naturen. Idéerna kommer ofta från vardagliga situationer, en bra låt eller varför inte en episod.

- När jag körde på en sten gjorde jag först av allt en video.

Det blir en livesändning från BåtDagen. Via den kan alla som så önskar följa med vad som händer i Kasnäs.

Det är många som ber Järvinen att filma deras evenemang. Han kommer att finnas åtminstone på Uiva och Suomiveneilee. Det senare är Finlands största provkörning av båtar och arrangeras 20-21 maj på Drumsö.

Följarna på TikTok är ofta ungdomar och detta ställer naturligtvis sina egna krav på materialet. Tryggheten är viktig. När man rör sig på sjön ska man ha flytväst men inte ens det förslår för att övertyga på sociala medier. Järvinen berättar om en video där han iklädd flytdräkt stod på isen och instruerade hur man tar sig upp ur en vak. TikTok avlägsnade delen där man går igenom isen. Den ansågs för farlig men hade på bara några minuter samlat hundratusentals följare.

Numera diskuteras alltid pengar i samband med some. Med finskspråkiga videor är det inte lätt att tjäna pengar. Järvinen säger att man kan tjäna några euro på videor som tittas på över 500 000 gånger. I allmänhet kommer intäkterna bara från produktionssamarbetet.

Numera vill folk ta selfies med Järvinen då han deltar i båtevenemang. Men egentligen är hans videoproduktion ett svepskäl att få vara till sjöss. Han är inte intresserad av influerande och av att vara en kändis på some.

- Huvudsaken är att jag själv och följarna har roligt och att jag får vara på sjön.

Instagram: lepsu66
TikTok: lepsu66

Järvinens råd för nybörjare på TikTok 

1. Gör bara sådant material som du själv gillar. Jag skulle inte kunna göra en video om att samla frimärken utan jag försöker göra lärorika och roliga videor.

2. Välj genre. Nytt material bör publiceras regelbundet. Då stannar följarna kvar.

3. Gör allt innehållet själv, tryggt och med hänsyn till följarna.

4. Ha roligt och låt det synas.

5. Man får ibland tråkiga kommentarer på some. Jag reagerar just inte på dem. Om de är riktigt fula tar jag bort dem men oftast kvitterar jag dem med en smilie.

Teksti ja kuva: Jerker Jokiniemi, Översättning: Ingrid Sandman

Flinkman har planerat bl.a. djuren i Lappsets leksaksbåt. 

Waker tillverkas på Kimitoön. Den första har varit på sjön redan i fjol somras. Sjöscouterna och fiskeguiderna har testat båten. Peter Flinkman från Waker berättar att båten finns i Åbotrakten och att feedbacken har varit positiv. På basen av den kommer några förbättringar att göras. Under Båtdagen den 14 maj ställs båtarna ut på adressen Fiskehamnsvägen 56 i Västanfjärd. Man kan boka en provkörning och bekanta sig med produktionsutrymmena. Då får man en inblick i framtidens båtbygge.

Wakerbåtarna är planerade för att fungera med mycket liten motorstyrka. Båten rör sig lätt men är ändå stabil. Flinkman säger att den är synnerligen trygg. Den är byggd av HDPE-plast. Plasten är slagtålig och båten är verkligt hållbar. Den  fjädrande bottnen dämpar ut stötar och materialet är lättare än vatten. Det är dessutom återanvändbart.

Båten beter sig stabilt i alla väder och den är behaglig att färdas i. Flinkman har lång erfarenhet av CAD och planeringen är Wakers styrka. Båten kan lätt skräddarsys enligt kundens behov. Detta gäller också färgsättningen. Modellen är digital och den kan anpassas i praktiken till ett och samma pris.

Under Båtdagen kan man bekanta sig också med möjligheterna att anpassa båten. Filnkman presenterar planeringsprogrammet och man kan rentav delta i planeringen.

Teksti ja kuva: Jerker Jokiniemi, Översättning: Ingrid Sandman

Karunan Urhejlijat upprätthåller badplatsen på vintern. Här fotar Marika Björklund när Monica Eggert, Mia Maria Sten och Nina Myhrberg tar ett uppfriskande dopp.

HAR DU KOLL på vinterbad och dess hälsofördelar? Är du ens lite intresserad av att veta mer om detta så rekommenderar jag dig starkt att fortsätta läsa! Jag fick äran att tala med Mia Maria Sten som i mina ögon är en specialist på vinterbad.  Ett ämne som för mig varit en skräckblandad förtjusning. Varför vill man utsätta sin kropp för sådan kraftig kyla? Men rätt så snabbt under vårt samtal ändrade jag min uppfattning.

MIA BADAR VARJE DAG. I mars har hon simmat 650 dagar i sträck. 2019 fick hon upp ögonen för detta och då doppade hon sig en gång i veckan i Labbnäs med vedeldad bastu, kaffe med sött och salt efteråt. Något som man borde tipsa turister och nyinflyttade om. Hon berättar att det inte var enkelt de första gångerna. Men tids nog vänjer sig kroppen med det kalla vattnet och så småningom börjar huden utveckla det bruna fettet som bebisar också har när de föds, – vilket gör att vattnet inte längre upplevs som lika kallt. Nu för tiden kan Mia inte tänka sig ett liv utan kallbad. Det är lika naturligt för henne som det är att dricka kaffe eller borsta tänderna. Minus 20 grader är rekord för hur kall lufttemperatur hon har simmat i men - 10 är det perfekta, då upplevs vattnet som varmast, berättar Mia.

Kallbad betyder för mig frihet. I vattnet är jag helt fri som individ och kan jorda mig. När vi vinterbadar varje dag gör vi en god gärning även ur miljöperspektiv eftersom vi inte behöver duscha lika ofta och sparar på det viset både el och vatten. Saltvatten är det bästa för kroppen och huden.

(artikeln fortsätter under annonsen)

KÖR VARJE DAG till Karuna för att doppa sig. Det blir många kilometrar per dag. Kimitoön behöver få en plats på vinterbadskartan. Intresset här är stort. Nu är de ett gäng på ca 10st som badar kontinuerligt. Men allt fler börjar visar intresse.

BESLUTSFATTARNA BEHÖVER FÖRSTÅ behovet av vinterbad för de som är vinterbadare eftersom många i dag till och med väljer sin bostadsort efter möjligheten att kunna simma på vintern. Mia har badat på fler än 24 olika platser. Ett bra ställe för ett vinterbad behöver inte ha så mycket mer än en pump som håller vattenytan öppen. Det behöver inte bli så dyrt, det är bara vilja och kraft att ta tag i saken som behövs.

I JANUARI påbörjade Mia en vinterbadsinstruktörs utbildning i Suomen Latus regi.  Med ett slutarbete som ska innehålla en redogörelse för hur hon instruerar minst en person som första gången testar på att vinter bada. Säkerheten är den väsentligaste delen.

Wim Hof metoden är något som Mia drömmer om att testa i framtiden. Han ordnar kurser och seminarier i extrema former där andningen är i fokus. SM i vinterbad är också på hennes bucketlist. På tävlingar är det inte tillåtet att använda sig av vare sig handskar eller strumpor. Endast simkläder och mössa är tillåtet.

-Jag tror ordet MOD är nyckeln till allting, startmotorn. Vi måste möte våra rädslor och förverkliga våra drömmar. Då växer vi som människor. Med det sagt, sätter vi punkt på detta givande samtal.

HÄLSOFÖRDELAR MED KALLBAD

Dopaminnivån stiger till 200 när vi utsätter kroppen för kyla.

Dessa fördelar kan vi åtnjuta som vinterbadare:

- Blod och kärlsystemet får styrketräning

- Blodtrycket och pulsen stiger

- Minskar inflammationer i kroppen

- Ökad mängd brunt fett (BAT) Det vita fettet (WAT) lagrar energi, bruna fettet (BAT) omvandlar den lagrade energin till värme, som hjälper oss hålla kroppstemperaturen.)

- Stabiliserar och sänker blodsockret

- Ökad utsöndring av Måbra hormoner

- Ökad mängd vita blodkroppar

- Stimulerar vagusnerven

VILKET I SIN TUR RESULTERAR I;

- Ökat blodflöde, hjärtat stärks och lägre blodtryck

- Minskar stressen

- Minskar värk och bidrar till en bättre allmän hälsa

- Ökar fettförbränningen

- Bättrar hungersregleringen, vilket i sin tur minskar sötsug.

- Dämpar ångest, oro och depressioner

- Förbättrar immunförsvaret

- Parasympatiska nervsystemet aktiveras

Text: Susanna Larsson Foto: Mia Maria Sten

Ett talkogäng har fixat en fin liten isbana på torget i Dalsbruk.

Förra vintern fixade en grupp frivilliga en isbana på Dalsbruks torg. Nu har samma grupp varit ute i farten igen och en slät och fin isbana blänker på torget och väntar på skridskoåkare. Carina Holmberg, som är en i gänget bakom isbanan hoppas att även årets isbana skall vara till glädje för många. Den ligger centralt och är belyst även om kvällarna. 

(artikeln fortsätter under annonsen)

Mest är den tänkt för familjer och barn och inte för att spela ishockey. Det kan man göra på idrottsplatsen, där det finns större isbanor och en rink. Talkogänget ser denna lilla isbana som ett komplement till kommunens isbanor. Ju flera som njuter ute och rör på sig desto bättre.  Holmberg berättar att man planerar att ordna ett jippo på isbanan senare under vintern. Det lönar sig att läsa på skyltarna vid isbanan om den är öppen eller stängd på grund av underhåll eller varm väderlek. Nu hoppas man förstås på att minusgraderna håller i sig och att skridskoåkare hittar till torget.

Text & bild: Maria Manelius

Rekrymässan ger företagen en möjlighet att informera om sin verksamhet och hitta lämpliga arbetstagare. För pandemins skull arrangeras mässan i år digitalt.

Företagsrådgivare Mats Nurmio berättar att man började planera mässan redan i fjol och då konstaterade, att den antagligen också i år måste arrangeras digitalt. Man hoppades att mässan kunde vara normal men omständigheterna gör att den blir digital också i år. Modellen är den samma som i fjol men förbättrad enligt den feedback man fick förra gången.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Projektplanerare Minna Rehn har kontaktat de potentiella deltagarna och Mathias Lönnström har videofilmat företagen på plats. Knappt 30 företag deltar. Presentationerna publiceras på kommunens hemsida måndagen den 31 januari. Av presentationerna framgår antalet arbetsplatser samt företagens kontaktpersoner. De arbetssökande tar direktkontakt med företagen. Företagen får videomaterialet och kan använda det i marknadsföringssyfte.

Kommunen sysselsätter unga både direkt och med hjälp av sommarjobbssedlar.

Text: ABL, Översätning: Ingrid Sandman

Med hjälp av en självbetjäningsautomat kan du returnera och låna samt förnya dina lån. Enligt Solveig Friberg är automaten lätt att använda.

Dalsbruks bibliotek fungerar nu både med vanliga öppettider och som ett meröppet bibliotek. Med andra ord kan du besöka biblioteket varje dag kl. 8-20 även utanför kundservicetiderna. Personalen på Dalsbruks bibliotek fortsätter med kundservice som vanligt på vardagarna, men med det har skett mindre förändringar i öppettiderna. 

Öppna dörren med ditt bibliotekskort och pinkod

För att komma in i det meröppna biblioteket behöver du ditt bibliotekskort och din pinkod. Koden är samma som du använder när du loggar in på utlåningsautomaten och nät biblioteket. I fall du inte ännu har en pinkod, får du en sådan från biblioteket genom att uppvisa ditt bibliotekskort och ett identitetsbevis.

Bredvid bibliotekets ytterdörr finns avläsaren, som hjälper dig att komma in i det meröppna biblioteket. Solveig Friberg var en av de första som provade på det meröppna biblioteket.

- Det var spännande, det tar lite tid att komma över känslan av att man gör något olagligt när man går in i bibban, trots att det inte finns personal på plats. Men systemet är jätte enkelt, det är verkligen lätt att använda meröppet-tjänsterna. Det meröppna biblioteket ger en bättre service, vilket speciellt vi i glesbygden och skärgården tackar för. Det är så skönt att inte behöva fundera på öppethållningstider, nu när bibban är meröppen. Det känns också fint att vi får förtroende, det blir liksom ännu mer vårt bibliotek! 

(artikeln fortsätter under annonsen)

Friberg är en bok slukare och därför är bibliotekets traditionella uppgift, att låna ut böcker, mycket viktig för henne. 

- Böcker ger mig upplevelser, tar mig ut på resor, ger mig insikter och kunskaper - men också en möjlighet att fly vardagsbekymmer för en stund. Nu under coronapandemin har bibliotekets tjänster varit extra viktiga för mig. Ett meröppet bibliotek får inte heller betyda att man minskar på personalen eller bibliotek stängs. Meröppet är ett mervärde som förbättrar tillgängligheten. Biblioteket är viktigt och erbjuder mycket mer än de tjänster som anses vanliga, t.ex. att låna ut böcker. 

Friberg ser möjligheten till skadegörelse som den enda risken för meröppet. Denna risk minskas genom kameraövervakning. Enligt bibliotekschef Eija Sjöblom, varje användare är skyldig att bidra till att biblioteket hålls ordentligt, trivsamt och tryggt. Att bryta mot bibliotekets användningsregler och ordningslagen kan leda till användningsförbud av det meröppna biblioteket. Överträdelser anmäls till polisen.

Friberg rekommenderar alla att provar på att använda det meröppna biblioteket. Men speciellt vill hon uppmuntra de som inte är vana bibbabesökare.

- Under meröppettiden är det stillsamt och kanske det är det som gör att det finns mer tid att bekanta sig med bibliotekets hela utbud, även det som man normalt inte tittar på, som tidskrifter, musik och filmer. Jag kommer t.ex. oftare att börja "sticka mig in" för att läsa dagens tidning, samtidigt som jag är på promenad.

Alexander Ginlunds videor om hur bibliotekets självbetjäning fungerar kan ses i bibliotekets sociala medier eller på Blankas hemsida blanka.fi. 

Text: ABL

Torbjörn Kevin hoppas att man i år får spela en hel serie.

Fotisentusiasten Torbjörn Kevin fungerar för andra året som styrelseordförande för FC Boda. Han har i 20 års tid följt med Bodas matcher och haft årskort till dem.

- Visst är det alldeles lika intressant att se Boda spela som att se UEFA Champions league matcher. Nivån kan för all del vara en annan, konstaterar han.

I höst inleds Bodas 30-årsjubileum, som fortsätter året därpå. De manliga seniorernas representationslag i FC Boda byggdes upp av spelare från tre lag (KSF, Jäntevä och VUF) i november år 1992. Först följande sommar började Boda delta i de nationella serierna.

Kevin berättar att 30-årsjubileumsfesten arrangeras i höst efter säsongslutet. Därpå följande år firar man årsfest med en jubileumsmatch. Avsikten är att betona jubileet och den första seriematchen hela perioden. Man spelar alltså en jubileumsmatch på hemmaplanen. Styrelsen har beslutat att man kan stöda FC Boda genom att bli stödande medlem för 20 euro. 

- Vi informerar mera under våren på vår hemsida.

(artikeln fortsätter under annonsen)

Kevin hoppas på en komplett serie under den kommande säsongen. I fjol var läktarna alldeles för tomma. Boda behöver åskådare både av ekonomiska och psykologiska skäl. Det är ju mycket mer upplyftande att spela inför en uppmuntrande publik. Dessutom ska domarna ha betalt fast matchen inte skulle ha en enda åskådare. Ingen annan får betalt utan allt görs frivilligt. Kevin är mycket tacksam för sponsorerna. Han berättar, att exempelvis korven som säljs i halvlekspausen är donerad.

Den längsta matchresan torde gå till Åbo. Boda har också spelat i Sagu och St. Karins. Till bortamatcherna tar spelarna sig med egna bilar. 

Under Kevins tid har laget haft enbart spelare från Kimitoön. Under förra säsongen hade man 23 spelarlicenser. Laget har en mycket god samhörighet. Alla känner varandra.

- Vi lyckades förverkliga serien med egna krafter. Vi spelar alltid för att vinna så långt våra resurser förslår. Under förra säsongen fick vi hjälp av såväl KSF:s juniorer som av Jänteväs oldboys.

Text: Jaana Aartomaa, Övers.: Ingrid Sandman

Associationer:

Redaktör: Torbjörn Kevin

Pele: störst genom tiderna

Fotboll: en härlig gren

Pengar: nödvändiga

Framtiden: ljus

Framgång: en relativ sak

Stjärnspelare: Tim Sparv

Den nya styrelsen 2022:

Torbjörn Kevin, ordf.

Johan Fredriksson, viceordf., kassör

Peter Eriksson, sekr.

Leif Byman

Markus Dahlbom

Satu Zwerver (ny)

Kauko Pietikäinen, ersättare

Esko Antikainen, ersättare

Patrik Boman, ersättare (ny)

Ordförande genom historien:

1993–1994 Jan-Erik Eggert

1995 Johan Fredriksson

1996 Johan Fredriksson/ Leif Byman

1997–2004 Leif Byman

2005–2007 Fredrik Laurén

2008–2012 Sven Ivars

2013–2014 Stefan Långström

2015–2017 Michael Nurmi

2018–2019 Kaj Guseff

2020 Peter Hoffström

2021– Torbjörn Kevin